Syftet med denna uppsats är att undersöka idrottslärares arbetssätt att inkludera elever med övervikt i idrottsundervisningen (att göra undervisningen tillgänglig för alla). Två centrala frågeställningar ställs: (1) På vilket sätt anpassar idrottslärare undervisningen för elever med övervikt? (2) Hur betygsätts elever med övervikt? Genom en systematisk informationssökning består kunskapsöversikten av tolv primärkällor. I arbetet har både nationella och internationella forskningsartiklar, tidskriftsartiklar, studier och en autoetnografi som sträcker sig ungefär 10 år tillbaka inkluderats. Tanken var att primärt hålla mig till informationskällor från 2013 till 2023 med uppdaterade fakta, men har också använt mig av några äldre relevanta källor. En synopsis av varje studiens syfte, metod och resultat introduceras nedan.  Resultaten visar att det finns ett samband mellan lärarnas bedömningskriterier och elever med övervikt, då lärarna betygsätter elever med olika kriterier. Dessutom har överviktiga elever svårt att känna sig inkluderade i idrottsundervisningen på grund av deras kroppsliga förmåga. Både elever i normalvikt och överviktiga elever ska kunna utföra samma aktiviteter på samma tid. Kunskapsöversikten visar också att elever med övervikt tappar sin motivation, glädje och ambition att vilja vara med i idrottsundervisningen. Slutsatsen är att lärare behöver ha nya arbetssätt i sin undervisning och nya, effektivare metoder för att inkludera alla elever i undervisningen.

Inledning: Under de senaste decennierna har barnfetma vuxit till en global epidemi som idag utgör en riskfaktor för att drabbas av olika sjukdomar, däribland högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Syfte: Syftet med den här litteraturöversikten är att belysa vilka riskfaktorer som kan spela in när det kommer till barns övervikt och fetma i Kina och i Norden. Metod: Genom sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och EBSCO MEDLINE gjordes en litteraturöversikt där valdes tio vetenskapliga originalartiklar ut inom valt område. Resultat: Studien visade att socioekonomisk status, kostmönster, psykisk ohälsa, fysisk inaktivitet och sömn är olika faktorer som var förknippade med övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Diskussion: Att definiera en individ som överviktig anses vara mer komplicerat hos barn än hos vuxna, eftersom barn fortfarande håller på att växa och utvecklas. De olika studierna visade att många faktorer verkar påverka varandra när det handlar om övervikt och fetma bland barn. / Introduction: In recent decades, child obesity has grown into a global epidemic. Today, this is considered a risk factor for various diseases, including hypertension, cardiovascular disease and diabetes. Purpose: The purpose of this literature review is to highlight risk factors that can be taken into account regarding children's overweight and obesity in China and in the Nordic countries. Method: By several searches in the databases PubMed, CINAHL and EBSCO MEDLINE, a literature review was made in which ten scientific original articles were selected in the chosen area. Result: The study showed that socioeconomic status, dietary patterns, mental illness, physical activity and sleep were associated with overweight and obesity in children. Discussion: It is more complicated to know whether a child is overweight compared to adults, as children are still growing and developing. Different studies showed that many factors seem to affect each other regarding overweight and obesity among children.

Overweight and obesity are enormous problems, causing both reduced life expectancy as well as socioeconomic consequences. In 2016, almost 40 % of the global population was classified as obese. Obesity is a major risk factor to numerous serious health issues, including high blood pressure, stroke, diabetes and it is connected to an increased risk of certain types of cancer.    Semaglutide is a glucagon-like peptide-1 receptor agonist (GLP-1RA) approved by the European Union in 2022 for treatment of obesity and some types of overweight. Semaglutide supports the regulation of blood sugar, hunger and satiety, similar to the hormone glucagon-like peptid-1 (GLP-1).   This review examined research related to expected length of treatment for weight loss with semaglutide. Specifically, it considered whether it is an option to end treatment with semaglutide once the patient reached the target weight and improved health, or if continuous treatment with semaglutide is necessary to prevent weight regain.    The studies reviewed were connected to the clinical trials “Semaglutide Treatment Effect in People with obesity” (STEP), that studied change of weight. The basic design of these trials combined once weekly injections of Semaglutide 2.4 mg or placebo with 150 minutes weekly exercise, 500 calories reduction in daily intake and ongoing supportive counselling. The trial objective, length and population varied, still all trials resulted in about 15 % mean weight loss with semaglutide treatment compared to 2-6 % with placebo treatment.    Investigation in changes in weight and cardiometabolic endpoints up to one year after discontinued 68 weeks of treatment, found that only -5% weight loss from base line remained, even with on-going lifestyle changes. Neither intensive behavioural therapy and 8 weeks of initial low-carb diet nor a prolonged 104 weeks study showed additional weight loss.    A questionnaire regarding the control of food cravings, hunger and satiety found that the semaglutide group had in average less cravings for savoury food and an increased control of general food craving than placebo.    It is not possible, based on examined trials of subcutaneous semaglutide 2.4 mg, to conclude that ending treatment will result in a permanent stable weight loss, even with continued lifestyle changes and supportive follow ups. Additional research, especially on long-term treatment with semaglutide 2.4 mg, is needed to investigate results as weight loss, other improved parameters and reported side effects. Still the reported side effects have not raised any alarm and parameters connected to some of the serious risk factors that are increased when obese or over-weight were indicated as improved compared to placebo.    Despite the need for more research, the absence of severe adverse effects, above positive indications related to reduced risk factors, and the fact that nearly 70 % of participants in average lost at least -10 % of their weight at base line, and closer to 35 % lost at least 20 %, all support a positive view of semaglutide 2.4 mg as a potential lifelong treatment option. / Fetma är ett globalt hälsoproblem, med flera allvarliga följdsjukdomar som kan leda till både förkortad förväntad livslängd och socioekonomiska konsekvenser. Semaglutid är en glukagonliknande peptid-1 receptoragonist (GLP-1RA) som godkändes för behandling av fetma och viss övervikt av Europeiska unionen år 2022. Precis som kroppsegen glukagonliknande peptid-1 (GLP-1) stödjer semaglutid glukoshomeostas genom att både stimulera insulinproduktionen och hämma glukagonutsöndring. Semaglutid bidrar även till minskade hungerkänslor och ökad mättnadskänsla. Denna litteraturstudie har undersökt forskningsresultat gällande förväntad behandlingstid vid behandling av övervikt och fetma med veckovis subkutan semaglutid 2,4 mg; en kortare kur med semaglutid som följs av fortsatta livsstilsförändringar för att bibehålla önskad vikt, eller livslång farmakologisk behandling. Utvalda studier har varit kopplade till de randomiserade, dubbelblinda kliniska studierna ”Semaglutide Treatment Effect in People with obesity” (STEP) som undersökte procentuell viktnedgång och där livsstilsförändring i form av 150 min rörelse per vecka, 500 kalorier minskat dagligt kaloriintag samt uppföljningssamtal kombinerades med behandling med veckovis subkutan 2,4 mg semaglutid.  Samtliga studier, som undersökte förändring av vikt, gav trots skillnader i studiernas längd och andra parametrar likvärdiga effektkurvor som planade ut runt 15 % jämfört med omkring 2-6 % genomsnittlig viktreduktion för placebo. Efter 20 veckor sågs 10,6 % genomsnittlig viktnedgång, efter 68 veckor cirka 15 % och 104 veckors behandling med semaglutid gav inte ytterligare procentuell viktnedgång. Inte heller intensiv beteendeterapi eller inledande lågkalorikost bidrog till ökad viktnedgång. Däremot visade en av studierna en statistiskt signifikant förbättrad upplevd kontroll av begär efter mat och begär efter salta livsmedel för den grupp som behandlades med semaglutid.  Vid avbruten behandling återgick vikten till ungefär – 5% av ursprungsvikten efter 48-52 veckor utan semaglutid, oavsett om livsstilsförändringar bibehölls eller ej. Utifrån undersökta studier av subkutan semaglutid 2,4 mg går det inte att dra slutsatsen att en kortare behandlingskur åtföljs av en bestående viktminskning, inte ens i de fall där semaglutid ersätts med fortsatt icke-farmakologisk behandling i form av ökad rörelse, minskat kaloriintag samt kontinuerliga stödsamtal.  Fler långtidsstudier kring effekt och biverkan behövs, men rapporterad biverkan är framför allt lindrig och övergående, kardiometabola parametrar indikerar en förbättring jämfört med placebo men försämring vid avbruten behandling. Detta och en bibehållen viktnedgång där det för nästan 70 % leder det till minst 10 % viktminskning och närmare 35 % får minst 20 % bestående viktminskning är en anledning till att se positivt till möjlig livslång behandling med subkutan semaglutid 2.4 mg.

Background Obesity, in particular abdominal adiposity, is associated with elevated fatty acids and pro-inflammatory adipokines, which are linked to ectopic fat storage and insulin resistance. During menopause, there is a redistribution of fat from the peripheral to abdominal depots. This transition is associated with an increased risk of type 2 diabetes and cardiovascular diseases. We hypothesized that a Paleolithic diet, with high proportions of lean meat, fish, vegetables, fruits, and oils, but devoid of dairy products and cereals, might have long-term beneficial effects on inflammation, fat metabolism, and circulating fatty acids. These effects might potentially reduce the risk of metabolic complications in postmenopausal women that are obese.  Methods Postmenopausal women with obesity were studied before, after six months, and after 24 months of one of two specified ad libitum diets. One diet was a Paleolithic diet, in which approximately 30% of the total energy (E%) was protein, 30 E% was fat, and 40 E% was carbohydrate. The other diet was a prudent control diet, consistent with Nordic Nutrition recommendations of 15 E% protein, 25 E% fat, and 55 E% carbohydrate. Dietary intakes of polyunsaturated fatty acids and protein were validated objectively by measuring circulating and urinary biomarkers. Anthropometrics and diet reports were analyzed, and abdominal subcutaneous fat samples were evaluated for the expression of proteins key in inflammation and fat metabolism and for lipoprotein lipase mass and activity. In addition, blood samples were analyzed to determine concentrations of specific serum proteins, serum lipids, and the fatty acids carried in cholesterol esters. Results The Paleolithic diet group reported reduced intakes of saturated fatty acids and carbohydrates and elevated intakes of protein and unsaturated fatty acids, compared to baseline. The elevated intakes of polyunsaturated fatty acids and protein were objectively verified for this group. After 24 months, both diets were found to have beneficial effects on the expression of inflammation-related genes in adipose tissue and pro-inflammatory factors in the circulation. Compared to the control group, the Paleolithic diet group exhibited more pronounced reductions of circulating cardiometabolic risk factors, including the ratio of triglycerides to high density lipoprotein, lipogenic index, specific fatty acids, and indices of desaturase activities. After six months, the Paleolithic group also exhibited more pronounced reductions in lipogenesis-promoting factors, including the expression of key proteins in fat synthesis, the activity of lipoprotein lipase, and the activity of stearoyl-CoA desaturase 1, compared to the control group. Conclusion Long-term weight loss in postmenopausal obese women was accompanied by reductions in low-grade inflammation in adipose tissue and in the circulation. In addition, a Paleolithic diet, with a high content of unsaturated fatty acids and a low content of refined carbohydrates, appeared to provide greater reductions in cardiometabolic risk factors associated with insulin resistance and lipogenesis, compared to a prudent control diet. / Bakgrund De senaste decennierna har förekomsten av övervikt och fetma ökat kraftigt i stora delar av världen. Detta beror på en kombination av olika faktorer såsom specifika gener vilka främjar fettinlagring, men kanske främst ett överintag av energirik mat i kombination med minskad fysisk aktivitet. Fetma och specifikt bukfetma, vilket tilltar hos kvinnor efter klimakteriet (postmenopausala), ökar risken för höjda blodfettsnivåer och låggradig inflammation, vilket kan leda till utveckling av typ 2-diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar. Kost och viktnedgång är avgörande för bibehållen hälsa och av stort intresse är att urbefolkningar runt om i världen har låg förekomst av fetma, diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, troligtvis kopplat till olika livsstilsfaktorer som högre fysisk aktivitet samt kostfaktorer.  Syfte Vårt syfte var att undersöka metabola förändringar i fettväv och cirkulation hos postmenopausala kvinnor med fetma kopplat till en 24 månaders paleolitisk kostintervention. Den paleolitiska kosten, som ingick i studien består av en hög andel magert kött, fisk, grönsaker, frukt, nötter, oliv- och rapsolja och där mjölkprodukter och spannmål är uteslutna. Vår hypotes var att en paleolitisk kost med hög andel protein och omättade fettsyror har fördelaktiga långtidseffekter på inflammation, fettmetabolism och cirkulerande fettsyror jämfört med en kost baserad på Nordiska näringsrekommendationer med ett högt intag av kolhydrater. Metoder Postmenopausala kvinnor med fetma studerades före, vid sex månader och efter 24 månaders intag, utan energirestriktioner, av antingen en paleolitisk kost eller en kost enligt Nordiska näringsrekommendationer. Kroppsmätningar, kostregistreringar, genuttryck av nyckelproteiner i inflammation och fettmetabolism i fettväv samt koncentrationer av blodfetter, specifika proteiner och fettsyror bestämdes i plasma. Resultat I linje med rekommendationerna så rapporterade gruppen som åt den paleolitiska kosten ett minskat intag av mättat fett och kolhydrater samt ett ökat intag av protein och omättat fett jämfört med baslinjenivåerna. Det ökade intaget av fleromättade fettsyror och protein bekräftades med objektiva mätmetoder. Efter 24 månaders intervention uppvisade båda grupperna en jämförbar viktnedgång och en minskning av flertalet proinflammatoriska faktorer i såväl fettväv som i cirkulation. Den grupp som åt paleolitisk kost uppvisade en kraftigare reduktion av cirkulerande kardiometabola riskfaktorer som index för fettsyntes och desaturaser, specifika fettsyror samt kvoten triglycerider till HDL (high density lipoprotein). Efter sex månader bidrog den paleolitiska kosten också till en mer påtaglig minskning av faktorer involverade i fettinlagring, som uttryck av specifika nyckelproteiner i fettsyntes, aktivitet för lipoprotein lipas och stearoyl-CoA desaturase 1 index jämfört med kontrollkosten. Slutsatser En långvarig viktminskning hos postmenopausala kvinnor med fetma åtföljs av en minskad låggradig inflammation i fettväv och i cirkulation. En paleolitisk kost med hög andel omättade fettsyror och låga halt kolhydrater är kopplat till en kraftigare minskning av riskparametrar för insulinresistens och nyckelfaktorer för fettinlagring jämfört med en kontrollkost enligt Nordiska näringsrekommendationer.

Introduction: Authorities within the health care sector have a big responsibility for public health, where health promotive and preventive work methods applies to achieve a positive public health development. A big public health problem is obesity, which is a large contributing factor to lifestyle diseases that affects both adults and children. In Sweden statistic show that every fifth child is obese. An important arena is family centres which should work for guiding and supporting off families to a better health through informing the families about healthy habits. Purpose: Investigate how three family centres in southern Sweden work health promotive and preventive with families about obesity. Method: The study was performed with help from a qualitative method. Semi-structured interviews with twelve occupational professions got to represent the result. The interviews were transcribed and evaluated with a content analysis. Results: Make healthy living habits visible, guide and educate parents, different working methods, approach to the families were meaningful for the health promotive and preventive work at the family centres. The result also highlighted challenges and difficulties in the family centres work. Conclusion: The theory KASAM could be linked to the work of the family centres, as a sense of context could be important for the work with the families to perceive comprehensibility, manageability and meaningfulness. The visibility of people´s living habits is best done through a collaboration between several key players. The family centres work is important for the future public health, implementation of resources is therefore important.

Bakgrund: Kostvanorna hos den allmänna befolkningen, i synnerhet bland barn och ungdomar, är bristfällig. De svenska näringsrekommendationerna följs inte och dåliga kost- och motionsvanor har ett tydligt samband med flera av dagens folksjukdomar. Undersökningar visar att ett sätt att minska de kostrelaterade folkhälsosjukdomarna skulle kunna vara att förbättra ungdomars kostvanor. Idag finns det inga nationella kostkurser på gymnasiet och dessutom kommer möjligheten att erbjuda lokala kursalternativ i kost och hälsa att försvinna när den nya gymnasieskolan införs 2011. Syfte:Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers syn på sina kostvanor samt vad de anser om undervisningens betydelse för att utveckla sunda kostvanor. Metod och deltagare: Semi-strukturerade intervjuer användes som metod och sex kvinnliga elever från fem olika gymnasieprogram inkluderades, varav fyra hade läst en lokal kostkurs på gymnasiet. Resultat: Eleverna beskrev sina kostvanor som "ganska bra", "varken bra eller dåliga – mittemellan" eller "mindre bra. Elevernas beskrivning av sina kostvanor visade att några elever hade riktigt bra kostvanor medan andra både åt mindre hälsosam mat och hade en betydligt sämre måltidsrytm. Tallriksmodellen var ett känt begrepp för de flesta intervjuade och det fanns ambitioner hos majoriteten att följa den. Eleverna redovisade ett högre intag av godis och/eller läsk än önskvärt. Gymnasieeleverna upplevde att undervisning i kost och hälsa har betydelse för att utveckla sunda kostvanor. Slutsats: Gymnasieeleverna var bra på att beskriva sina kostvanor men de faktiska kostvanorna kunde varit bättre. Eleverna som idrottade regelbundet samt eleverna som hade aktualiserat sina kostkunskaper på gymnasiet kunde lättare peka på vad som var mindre bra i sina kostvanor. De flesta eleverna ansåg att utbildning i kostfrågor behövdes på gymnasiet. 

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma bland barn ökar i stora delar av världen. Brist på fysisk aktivitet är en av orsakerna bakom övervikt och fetma. För barn med fetma kan små mängder fysisk aktivitet ha stora positiva hälsoeffekter. Det finns ett behov av att utveckla nya effektiva strategier för att öka mängden fysisk aktivitet bland barn med övervikt eller fetma. Mobil hälsa (m-hälsa) används som ett paraplybegrepp för hälsotjänster förmedlade genom mobila enheter och definieras som ”medicinsk eller offentlig hälsoutövning som stöds av mobila enheter så som mobiltelefoner, anordningar för patientövervakning, personliga digitala assistenter och andra trådlösa enheter”. En potentiell strategi för att påverka mängden fysisk aktivitet bland barn med övervikt eller fetma är m-hälsa genom användning av mobiltelefon. Syfte: Att kartlägga och beskriva vilka interventioner med m-hälsokomponent genom användning av mobiltelefon som utvärderat fysisk aktivitet eller Body Mass Index (BMI) bland barn med övervikt eller fetma. Metod: En systematisk litteraturstudie där studier som beskrev interventioner med mhälsokomponenter för målgruppen barn 0-18 år med övervikt eller fetma inkluderades. Sökning genomfördes i tre vetenskapliga databaser. Resultat: Sökningarna resulterade i 649 studier av vilka 16 mötte uppsatta inklusionskriterier. M-hälsokomponenten innefattade i de flesta studier användning av sms och i några studier användning av app. Funktionen med m-hälsokomponenten studerades och delades in i självregistrering, kommunikation, uppmuntran, utbildning och påminnelse. De inkluderade studierna rapporterade olika former av BMI där två studier visade på signifikanta skillnader mellan interventions-och kontrollgrupp med störst minskning för interventionsgruppen. Få studier rapporterade objektivt mätt tid i fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet. Slutsats: Den vanligast förekommande interventionen med m-hälsokomponent genom användning av mobiltelefon bland barn med övervikt eller fetma var sms. För att kunna förstå och jämföra på vilket sätt m-hälsa kan användas skulle ett ramverk för beskrivning av dessa interventioner underlätta. / Background: The presence of overweight and obesity among children is increasing in large parts of the world. Lack of physical activity is one of the causes of overweight and obesity. For children with obesity, small amounts of physical activity may have major positive health effects. There is a need to develop new effective strategies to increase the amount of physical activity among children with overweight or obesity. Mobile health (mHealth) is used as an umbrella term for health services transmitted by mobile devices and is defined as "medical or public health practice supported by mobile devices such as mobile phones, patient monitoring devices, personal digital assistants and other wireless devices." A potential strategy for influencing the amount of physical activity in children with overweight or obesity is mHealth through the use of mobile phones. Objective: To examine and describe what interventions with mHealth component through the use of mobile phones that evaluated physical activity or Body Mass Index (BMI) in children with overweight or obesity. Methods: A systematic literature study in which studies describing interventions with mHealth components for the target group of children 0-18 years of overweight or obesity were included. Search was conducted in three scientific databases. Results: The searches resulted in 649 studies, of which 16 met set inclusion criteria. In most studies, the mHealth component included the use of text messaging and in some studies the use of app. The function of the mHealth component was studied and divided into self-registration, communication, encouragement, education and reminder. The included studies reported different forms of BMI where two studies showed significant differences between the intervention and control group with the greatest reduction for the intervention group. Few studies reported objectively measured time in physical activity of moderate to high intensity. Conclusion: The most common intervention with mHealth component through the use of mobile phones among children with overweight or obesity was text messaging. In order to understand and compare how mHealth can be used, a framework for the description of these interventions would facilitate.

Inledning: En vanlig missuppfattning är att feta individer är lata och inte vill försöka uppnå viktkontroll, eller gå ner i vikt. Syfte: Identifiera faktorer, vilka respondenterna uppfattar påverkar viktuppgång som upphov till övervikt och fetma hos sig själva samt hos andra individer. Urval: Fyra kvinnor och två män i åldrarna 39-50. Ingen respondent har varit överviktig som barn, men har någon gång efter 18 års ålder upplevt fetma. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att ta reda på respondenternas uppfattningar kring fenomenet viktuppgång. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt ett fenomenografiskt - hermeneutiskt perspektiv. Resultat: Intervjuerna genererade kategorierna Emotioner; Fysisk aktivitet; Bristande kunskap; Kosthållning; Socialt stöd; Förnekande; Tidsbrist, prioritering, vanor; Ålder, hormoner, ämnesomsättning; Ekonomi och Kriser. Slutsats: Viktökning och förlorad viktkontroll är en konsekvens av samverkande faktorer, och det är omöjligt att särskilja en primär kategori i denna urvalsgrupp. För begynnande viktuppgång, både hos respondenterna själva och gällande deras uppfattningar om andra individer, är kategorierna Fysisk aktivitet, Kosthållning och Tidsbrist, prioritering, vanor de dominerande. Förnekande är en betydande faktor för uppkomsten av fetma, och är bidragande för bristande viktkontroll men kan inte missförstås som lathet bland respondenterna i denna urvalsgrupp.

Övervikt och obesitet ökar världen över vilket leder till att sjuksköterskan regelbundet kommer möta dem som patienter i sitt omvårdnadsarbete. Personer med övervikt och obesitet upplever ofta fördomar från både samhället och sjukvården vilket kan leda till stigmatisering och skuldkänslor. Forskning visar på att den viktnedgångmetod som används av sjukvården inte fungerar för alla och att metabolism påverkades av att öka och minska mycket i vikt. Studiens syfte var att undersöka om Health At Every Size kunde användas som ett alternativt förhållningssätt vid omvårdnad av personer med övervikt och obesitet för att fokusera på vilka små och hållbara livsstilsförändringar patienten är kapabel att utföra istället för att sätta mål som patienten inte kan uppnå. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie som genomfördes med en induktiv ansats. Resultatet identifierade fyra teman, effekter på ätande, effekter på måendet, effekter på kroppen och mötet med vården. HAES-metoden ledde till att personer med övervikt och obesitet fick förbättrad kroppsbild och ökade deras upplevelse av hälsa och gjorde mer hälsosamma val i sin kost och motion. Deltagare gick inte ner i vikt men de gick inte heller upp i vikt. Mer kvalitativ forskning krävdes inom området för att kunna göra en bättre bedömning om personernas uppfattning av HAES-metoden och forskning under längre tid krävdes för att kunna se långsiktiga slutresultat. / Overweight and obesity are on the rise worldwide which means that nurses will regularly encounter larger patients in their caring work. People with overweight or obesity often experience prejudice from both society and medical staff, which can lead to stigmatisation and feelings of guilt. Research shows that the weight loss methods endorsed by medical professionals does not work for everyone and that metabolism rates were effected by radical changes in weight. The aim of the review was to illustrate Health At Every Size (HAES) as an alternative approach when caring for patients with overweight or obesity in order bring focus to all the gradual lifestyle changes that the patient can do rather than setting unrealistic goals.  The method uses was a general literature study with an inductive approach. The result identified four themes, effects on eating, effects on general wellbeing, effects on the body and meeting healthcare. Use of the HAES-model led to that people with overweight and obesity generally had a positive effect on body image, felt a greater sense of wellbeing, developed better eating habits and felt less threatened by physical exercise. The method did not lead to any weight loss but neither did participants gain weight. The majority of articles found used a quantitative approach and more qualitative research is needed on the subject in order to gain a better understanding of patients’ experiences of the approach and the field in all requires more longitudal research in order to better see the long term effects.

Syftet med studien är att med hjälp av en kritisk diskursanalys (CDA) analysera hur svensk nyhetsmedia år 2020 konstruerar övervikt och viktnedgång samt hur maktstrukturer kommer till uttryck i samband med detta. Teorierna som används är representationsteorin, stigmatiseringsteorin och biopolitik. Som metod i studien används kritisk diskursanalys för att kunna analysera artiklarna från tidningen. Analysverktyg som används är lexikala val, formella och informella lexikala val, överlexikalisering och strukturella motsättningar. Det empiriska materialet i studien består av citat uttagna från artiklar om ämnena övervikt och viktnedgång i kvällstidningen Aftonbladet under året 2020. Totalt har 28 olika citat analyserats. Studiens resultat visar att Aftonbladets artiklar inom ämnet övervikt och viktnedgång i de flesta fall tenderar att fokusera på utseende. Övervikt konstrueras som något som kräver korrigering med hjälp av disciplinering och deras artiklar utgörs till stor del av hur denna korrigering bör se ut. Slutsatsen är att stigmatiseringen av övervikt upprätthålls och reproduceras av Aftonbladet. Nyliberalism, kommersialism och patriarkala maktstrukturer ligger till grund för hur ämnet framställs i tidningen. / The purpose of the study is with the help of a critical discourse analysis (CDA) to analyze how Swedish news media in 2020 construct overweight and weight loss and how power structures are expressed. The theories that have been used are representation theory, stigmatizing theory and biopolitics. The study uses critical discourse analysis to analyze articles from the newspaper. Analysis tools that were used are lexical choices, formal and informal lexical choices, overlexicalization and structural contradictions. The empirical material of the study consists of quotes taken from articles handling the topics overweight and weight loss in the newspaper Aftonbladet during the year of 2020. A total of 28 different quotes have been analyzed. The results of the study show that Aftonbladet's articles regarding the subject overweight and weight loss in most cases tend to focus on appearance. Overweight is constructed as something that requires correction with the help of discipline, and their articles largely consist of what this correction should look like. The conclusion is that the stigmatization of overweight is still maintained and reproduced by Aftonbladet. Neoliberalism, commercialism, and patriarchal power structures form the basis for how the subject is presented in the newspaper.