This paper investigates how articles in Läkartidningen concerning the importance of physical activity have been formulated over the last twenty years. The paper analyses not only how a possible discursive change in the contents of the articles has occurred, but also how an attitude change among doctors can be detected. This is reflected in the increased amount of prescribed physical activity (“FaR”) that is notable during the investigated time period and thus could be considered a variable of effect.

No description available.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem som ökar över hela världen och anses vara en förändringsbar riskfaktor, vilket innebär att de följdsjukdomar som kan drabba en person som en direkt följd av övervikt eller fetma till stora delar skulle kunnat undvikas genom förändrade levnadsvanor. Förändringsprocessen hos en person kan starta först då personen börjar ifrågasätta sina levnadsvanor. Huruvida en livsstilsförändring är möjlig att genomföra handlar inte enbart om egna uppfattningar om beteendet utan även om hur redo personen är att genomföra en förändring. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser vid genomförandet av livsstilsförändringar vid övervikt eller fetma. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design som är baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes på manifest nivå med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet framkom kategorierna Upplevelse av att socialt stöd är av betydelse, Attityder och inställning påverkar genomförandet av livsstilsförändring, Personliga insikter har betydelse, Upplevelser av att motgångar kan påverka processen av livsstilsförändringar och Motivation kan erhållas på olika sätt. Resultatet visade att behovet av stöd från omgivning och att samtala med människor i liknande situation var av stor betydelse. Att möta fördomar visade sig vara problematiskt för en del. För att komma vidare i sin förändringsprocess hade personliga insikter stor betydelse och det förekom även upplevelser av motgångar i vardagen hos personer som påverkade livsstilsförändringen. Genom upplevelsen att hitta sig själv kunde personen skapa sig samt upprätthålla sin motivation. Slutsats: Stöd och motivation ger högre möjligheter för personer att främja sin hälsa genom att skapa sig nya goda hälsosamma levnadsvanor och därmed reducera riskerna för följdsjukdomar. Genom egenvårdshandlingar kan personen uppnå välbefinnande då det främjar egen hälsa och personens utveckling hos sig själv.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt växande problem som är förknippat med en stillasittande livsstil. Stillasittande är även förknippat med en ökad risk för ohälsa. En av sjuksköterskans uppgifter är att främja hälsa och förebygga ohälsa. En stark känsla av sammanhang leder till hälsosammare hälsobeteenden och det leder till en sänkt mortalitet.  Syfte: Syftet är att beskriva omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda för att främja fysisk aktivitet hos vuxna personer med övervikt och fetma. Metod: Designen på denna kandidatuppsats är en litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna har sökts fram i databaserna CINAHL och PubMed som sedan har granskats enligt granskningsmallar. Studier som inkluderades analyserades för att sedan strukturera omvårdnadsåtgärderna i olika kategorier i resultatet. De artiklarna som inkluderades var av kvantitativ ansats och är godkända av etiska kommittéer eller har fått medgivande från deltagarna i studien till att delta i forskningen. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i sex kategorier till resultatet som var Motiverande samtal i olika vårdkontexter, Uppföljning och feedback av fysisk aktivitet, Utbildning, rådgivning och information, Fysisk aktivitet på recept, Stödverktyg via teknologi och Kombinerade omvårdnadsåtgärder. Slutsats: Resultatet tyder på att följsamhet till fysisk aktivitet ofta brister då personerna med övervikt och fetma saknade motivation av att fullfölja den fysiska aktiviteten. Det är därför av vikt att som sjuksköterska hjälpa dessa personer med motivation för att lyckas främja följsamhet till fysisk aktivitet. Det kan krävas en kombination av åtgärder för att uppnå följsamhet till fysisk aktivitet, där motivation, feedback eller uppföljning inkluderas. / Background: Overweight and obesity is a globally growing problem associated with a sedentary lifestyle. Sedentary is also associated with an increased risk for lack of health. Nurses has a task to promote health and prevent lack of health. A strong sense of coherence leads to healthier behaviours and leads to a reduced mortality. Aim: The aim is to describe nursing measures that the nurse can use to promote physical activity in adults with overweight and obesity.  Method: The design of this thesis is a literature review containing 15 original articles. The articles have been searched in the databases CINAHL and PubMed. The articles thereafter wore valuates according to review templates. The included studies were analysed and then structured by the nursing measures into different categories in the result. The included articles were of quantitative approach and had been approved by an ethical committee or had received permission from the participants of the study to participate in the research. Result: The analysis of the studies resulted in six categories for the result. The categories were: Motivation interweaving in various care contexts, Follow-up and feedback of physical activity, Education, counselling and information, Physical activity on prescription, Support tools via technology and Combined nursing measures. Conclusion: The results indicates that compliance to physical activity often fails as people with overweight and obesity lacked motivation to pursue physical activity.  As a nurse it is therefore important to help individuals with motivation to successfully promote compliance to physical activity. A combination of nursing measures including motivation, feedback or follow-up may be required to achieve compliance to physical activity.

Syftet med denna studie var att undersöka hur gastric bypass-opererade individer upplever sin orala hälsa efter kirurgin. En empirisk studie med en kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen som användes var semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som underlag. Urvalet bestod av åtta informanter i åldrarna 24–64 och som valdes genom ett snöbollsurval. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultatet redovisas utifrån temat Förändringar efter gastric bypass-operation relaterat till oral hälsa. Informanterna upplevde att de fått erosionsskador, karies, muntorrhet, oral halitosis och parodontala problem postoperativt. Samtliga informanter upplevde en försämrad allmänhälsa efter operationen och förändrade kostvanor som innebar att de började äta regelbundna måltider med korta tidsintervall. Slutsatsen av studien visar att informanterna upplevde en försämrad oral hälsa efter gastric bypass-operationen, där erosionsskador, karies, muntorrhet, oral halitosis och parodontala problem angavs till följd av de förändrade kostvanorna samt den påverkan på den allmänna hälsan som uppstod till följd av operationen.

Overweight (BMI 25–29) or obese (BMI over 30) pregnant women have an increased risk of complications during pregnancy and childbirth that can harm both women and their children.Due to increased risk for several complications such as of giving birth to large children, malformations or still births, the children have higher risk of obesity, blood pressure diseases and diabetes in childhood and later in life compared with children of normal weight. Various factors affect nutrient supply to the fetus such as activity of transport proteins, maternal and fetal blood flow to and from the placenta and placental metabolism. X-box-binding protein1 (XBP-1) is an important transcription factor that is part of the endoplasmic reticulum (ER)and facilitates the breakdown of misfolded proteins and gives ER good quality control over proteins. The purpose of this work was to study the XBP-1 protein in the placenta and see if the cells are stressed in women with obesity and compare levels of this protein with women who are normal weight. Placental expression of XBP-1 was analyzed by use of two different methods western blot including 36 women in three different groups, 12 women who were normal weight, 12 women who were obese and 12 women who were overweight. The second method was real- time polymerase chain reaction (RT- PCR) including 20 women in two different groups, 10 women who were normal weight and 10 women who were obese. The result showed that there was no protein detected in the placenta but there were bands in positive control. XBP-1 mRNA expression did not differ between study groups but there was a tendency towards a significant correlation mRNA and birth weight of the children. This indicate that it may a correlation between them, but our results should be confirmed with larger studies.

Bakgrund: Antalet patienter med fetma ökar över hela världen. Fetma är en sjukdomsom kräver behandling och bör tas upp med patienten av hälso-ochsjukvårdspersonalen. Fetma är ett ämne som dock kan uppfattas som känsligt. Syfte:Syftet var att belysa erfarenheter och upplevelser av hälso- och sjukvård hos patientermed fetma. Metod: En litteraturstudie har genomförts där åtta vetenskapligakvalitativa artiklar analyserades. Resultat: Fyra teman presenteras i resultatet: Att bliinbjuden till samtal och få stöd, Att få uppföljning, Upplevelsen av stigma ochBetydelsen av att få individuell vård. Patienterna beskrev mötet med hälso- ochsjukvårdspersonalen som givande, stöttande och viktigt för att klara sina mål.Patienterna hade även erfarenheter av stigma och av att känna sig osedda. Att få varadelaktig i sin vård, dela sin berättelse och få återkoppling och uppföljninguppskattades av patienterna. Slutsats: Patienternas erfarenheter av mötet med hälsoochsjukvårdspersonalen var både positiva och negativa. Genom att patienterna fickdela sina viktberättelser med vårdgivaren kunde målen lättare uppnås. En goduppföljning var avgörande för en hållbar förändring. / Background: The number of obesity patients is increasing worldwide. Obesity is adisease that requires treatment and should be brought up by the healthcareprofessionals with the patient. Obesity is a subject that can be perceived as sensitive.Aim: The purpose was to shed light on the experiences of healthcare in patients withobesity. Method: A literature study has been conducted. Eight qualitative articleswere analyzed. Results: Four themes are presented in the results: To be invited toconversations and receive support, To receive follow-up, The experience of stigmaand The importance of receiving individual care. The patients described the meetingwith the health care professionals as rewarding, supportive and important in order toachieve their goals. The patients also had experiences with stigma and feeling unseen.Inclusion in their treatment, sharing their stories, getting feedback and follow-upinformation from the health care professionals was appreciated by the patients.Conclusion: The patients' experiences of the meeting with the health careprofessionals were both positive and negative. Being allowed to tell their stories aboutobesity, and to be involved in planning their care, made it easier for them to achievetheir goals.

Bakgrund: Tre till fem procent av barnen i Sverige har fetma. Fetma påverkar hela barnets liv och hälsa på ett negativt sätt samt ökar risken för att drabbas av andra sjukdomar. Sjuksköterskor ska arbeta förbyggande och bemötandet är en stor del av omvårdnaden. Det finns svårigheter med att bemöta barn med fetma och deras föräldrar, då fetma är ett känsligt ämne och en stigmatiserad sjukdom. Syfte: Att belysa sjuksköterskans bemötande av barn med fetma och deras föräldrar. Metod: En empirisk studie där fyra sjuksköterskor som arbetar på Barn och ungdomsmedicinska mottagningar i Stockholms län intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys gjordes av det inspelade intervjumaterialet. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fem teman med 14 underliggande kategorier. Teman var: värna om relationen, "vara den som lyfter dom", att se individen, hela familjen med på tåget och utmaning för sjuksköterskan. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan bygger en relation till barnet och föräldrarna med öppenhet, tillit, förståelse och ärlighet för att barnets fetma ska kunna behandlas. Bemötandet ska formas individuellt och omvårdnaden bör vara familjefokuserad. / Background: Three to five percent of the children in Sweden are obese. Obesity affects the health of a child in a negative way and increases the risk for other diseases. Caring should be preventive and the approach is an essential part of the caring. There are difficulties, for the nurse, to have a good approach when caring for children and their parents, because obesity is a stigmatized disease and the subject is emotional. Aim: To illuminate how nurses approach children with obesity and their parents. Method: We made an empiric study in which four nurses working at the child and adolescent medical clinic primary care in Stockholm area were interviewed. A qualitative content analysis was made in order to process the interview material. Results: The content analysis resulted in five themes and 14 categories. The themes are care for the relation, "be the one who will encourage them", see the individual, involve the family and a challenge for the nurse. Conclusion: It is important that the nurse builds a relation with the child and the parents, containing trust, understanding, honesty and openness. The approach of caring should be individualized and family focused.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fetma/övervikt påverkar lederna och utvecklingav artros och hur sjuksköterskan kan informera, undervisa i förebyggande syfte. Metoden ären litteraturstudie. Tolv vetenskapliga artiklar granskades enl. Polit et al (2001) kriterier förvetenskaplighet. Därefter inleddes analysen där fyra huvudteman framträdde: BMI ochpåverkan på lederna, Smärtpåverkan vid artros, Genusskillnader vid artros och övervikt samtSjuksköterskans undervisande roll. Carnevalis omvårdnadsmodell användes som teoretiskreferensram. / The aim of this study was to describe how overweight/obesity influence on the joints and thedevelopment of osteoarthritis. And how the nurse can inform and teach to preventdevelopment of osteoarthritis. The result is based on 12 articles based on Polit et al (2001)criterion for science. The analysis resulted in four the mes: BMI and the influence on the joint,Pain with osteoarthritis, Gender difference at osteoarthritis and overweight and Nursesteaching role. Carnevali´s theory of caremodel was used as a theoretical framework.

En viktig uppgift i sjuksköterskans arbete idag är att motivera patienter till livsstilsförändringar. Diabetes mellitus typ 2 är en kraftigt ökande sjukdom i dagens välfärdssamhälle som associeras med olika senkomplikationer. Det finns ett samband mellan diabetes mellitus typ 2, övervikt och fysisk inaktivitet. Med rätt behandling kan utvecklingen av sjukdomen förhindras. Ett komplement till den medicinska behandlingen är regelbunden fysisk aktivitet. Syftet med litteraturstudien var, att kartlägga sjuksköterskans olika möjligheter att motivera till ökad fysisk aktivitet, hos patienter med diabetes mellitus typ 2 och övervikt. Studien undersökte också vilken betydelse undervisningens tillvägagångssätt hade för att genomföra förändringen. En litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar gjordes. Resultat som framkom var att samtal, tid och kunskap var viktiga beståndsdelar i motivationsarbetet. Undervisningens tillvägagångssätt hade också en betydande roll i motivationsarbetet. I det insamlade materialet, framkom det även ett flertal olika verktyg, som kan underlätta patientens livsstilsförändring och sjuksköterskans motivationsarbete. Vad som framkom i studien var att sjuksköterskan har en betydande roll i patientens livsstilsförändring och motivationsarbete. / The capacity to motivate patients to a lifestyle change is one of the important tasks in the nurse’s work today. Diabetes mellitus type 2 is a rapidly increasing illness in today’s modern world, which is associated with various late complications for the patient. There is an established relation between diabetes mellitus type 2, overweight and physical inactivity. With the right type of treatment the development of the illness can be prevented. A compliment to the medical treatment is regular physical activity. The aim with this literature review was to examine nurses different possibilities to motivate patients with diabetes mellitus type 2 and overweight to increased physical activity. The study also examined what significance the procedure had in implementing a change. A literature review of quantitative and qualitative articles was done. Importand factors that were found to have effect in the course of motivational work were conversation, time and knowledge. The method used in educating patients also proved to have significant part in the motivational work. In the collected material it also emerged several different kinds of tools that could facilitate in the patients lifestyle change and the nurses motivational work. The conclusion of the study is that the nurse has an important part in the patients’ lifestyle change and motivational work.