Background Obesity and overweight are public health diseases that have increased globally over the years to the point where the WHO classifies them as an epidemic. In Sweden, every other adult suffers from one of these conditions and there are several follow up health complication related to overweight/obesity. Many studies concerning weight loss combine digital health tools where results are often positive in the short term, but not effective long-term. Different meta-analysis's lift digital tools as an opportunity to improve healthcare for people with overweight and obesity. The term “Long-term” is of the utmost importance in healthcare when it comes to maintaining weight loss. Six months has therefore been used as the starting point for what “long-term” entails. Aim The aim of this study is to highlight e-health and its effect on long-term weight loss among individuals who are overweight or obese. Method Non-systematic literature review based on 15 scientific articles with a quantitative approach. The databases PubMed and Cinahl were used to retrieve the articles using relevant search terms for the study. All articles have peer reviewed based on Sophiahemmet University assessment basis for scientific classifications and quality. An integrated data analysis was used to compile the results. Results Physical activity, diet, notices/reminders and multi-component interventions were identified categories. The result highlights that the interventions offered over longer periods of time show better results regarding long-term weight loss. Supporting the individuals through personal contact or digital reminders and messages is important and contributes to continued weight loss and weight loss management. Conclusions Personalised interventions yield better results when also targeting multiple aspects ofweight-loss and during longer periods of time. Results in the field vary and more research is needed to make conclusions in how to optimize the given interventions. Keywords: Weight loss, overweight, obesity, e-health, digital tools, long-term. / Bakgrund Fetma och övervikt är folkhälsosjukdomar som har ökat under åren globalt till den grad att WHO klassar det som en epidemi. I Sverige har varannan vuxen något av dessa tillstånd. Det finns en lång rad komplikationer till dessa tillstånd och några är till och med dödliga. Det finns många studier kring viktminskning i kombination med digitala hälsoverktyg och resultaten är ofta goda på kort sikt, men de långsiktiga resultaten är generellt sett dåliga. Olika studier lyfter de digitala verktygen som en möjlighet att förbättra vården för överviktiga människor. Begreppet "långsiktigt" är av stor betydelse inom vården när det kommer till att behålla viktreducering. Sex månader har valts som startpunkt för vad “långsiktigt” innebär. Syfte Syftet med denna studie är att belysa e-hälsa och dess påverkan på långsiktig viktnedgång hos personer med övervikt och fetma. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt har använts baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och mixad ansats. Databaserna PubMed och Cinahl har använts för att söka och hitta artiklar med hjälp av relevanta termer för arbetet. Alla artiklar har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys har använts för att sammanställa resultaten. Resultat Fysisk aktivitet, matvanor, notiser/påminnelser och flerkomponentsinterventioner har identifierats som kategorier. Resultatet visar att de interventioner som erbjuds under längre perioder har bättre resultat kring långsiktig viktnedgång. Att individerna i interventionerna stöttas genom antingen personlig kontakt eller digitala påminnelser och meddelanden är av stor vikt och bidrar till att individerna fortsätter gå ned i vikt och bibehåller denna i högre grad. Slutsats Personligt anpassade interventioner ger bättre resultat när man riktar in sig på flera olika delar för att nå viktminskning under långa perioder. Resultaten på området varierar och mer forskning behövs för att dra några slutsatser om hur man kan optimera interventionerna.

Bakgrund: Övervikt och fetma är en global hälsosjukdom och världen över beräknades över 1,9 miljarder vuxna människor vara överviktiga år 2016, och 650 miljoner av dessa led av fetma. Skillnaden mellan övervikt och fetma är att övervikt anses vara ett tillstånd och kan öka risken för att utveckla fetma som är en kronisk sjukdom. Genom behandlingar och kirurgiska ingrepp kan övervikt och fetma hos patienter påverkas. Patienter talar om att bristen på tid och information från sjuksköterskor leder till övervikt och fetma. Syfte: Att beskriva hur vuxna patienter med övervikt och fetma upplever bemötandet i vården.      Metod: En litteraturöversikt gjordes baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar som inkluderades i resultatet. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL Complete, Medline och PubMed och har bearbetats enligt Fribergs analysmodell.        Resultat: I den här studien identifierades tre teman: Att befinna sig i en kommunikation, Att ha förväntningar på vården och Att inte passa in i vården och känna sig mindervärdig. Sammanfattning: Patienterna beskrev att de upplevde ett negativt bemötande vid kontakt med vårdgivare. Stereotyper, fördomar och opassande skämt var bland annat sakerna som hade inverkan på patienterna vilket ledde till lidande. Patienterna kände sig värdiga när en vårdrelation byggdes på respekt och god kommunikation. / Background: Overweight and obesity are a global health disease and worldwide, over 1.9 billion adults were estimated to be overweight in 2016, and 650 million of these suffered from obesity. The difference between overweight and obesity is that obesity is considered a condition and can increase the risk of developing obesity, which is a chronic disease. Through treatments and surgical procedures, overweight and obesity in patients can be affected. Patients say that the lack of time and information from nurses leads to overweight and obesity.      Aim: To describe how adult overweight patients experience health practitioner's approach towards them.      Method: A literature review was made based on 10 qualitative scientific articles that were included in the results. The articles were searched in the databases CINAHL Complete, Medline and PubMed and have been processed according to Friberg's analysis model.      Results: In this study, three themes were identified: being in a communication, having expectations on healthcare and not feeling worthy of healthcare.      Summary: The patients described that they experienced a negative response when contacting care providers. Stereotypes, prejudices and inappropriate jokes were among the things that had an impact on the patients, which led to suffering. Patients felt worthy when a care relationship was built on respect and good communication.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är ett kroniskt och progressivt tillstånd. En orsak som bidrar till ökad risk för diabetes mellitus typ 2 är övervikt och fetma. Den globala prevalensen för diabetes mellitus typ 2 samt övervikt och fetma ökar för varje år. Sjuksköterskans största hälsofrämjande möjlighet finns i det vardagliga mötet med patienter. Syfte: Var att belysa hälsofrämjande interventioner för individer med övervikt eller fetma. Metod: En allmän litteraturstudie som utgick från vetenskapliga artiklar där resultaten delades in i dataenhetersomkodades. Koderna kategoriserades och strukturerades tematiskt. Resultat: Resultatet baseras på åtta vetenskapliga artiklarsom genereradetrekategorier: sjuksköterskans hälsofrämjande interventioner, att ge hälsofrämjande interventioner och att motta hälsofrämjande interventioner. Att erbjuda hälsofrämjandeinterventioner resulterar i minskadvikt, BMI och midjeomfångtill följd avlivsstilsförändringar såsom ökad fysisk aktivitet och hälsosam kost. Att genomgå en intervention har även betydelse förpatientensmotivation. Oavsett intervention kan sjuksköterskan haen central och stödjande rollför patienten. Konklusion: Genom hälsofrämjande omvårdnadkan sjuksköterskan i samverkan med andra professioner tillhandahålla personcentrerad vård som ökar delaktighet och egenvårdsförmåga hos patienten, en faktor som bidrar till förbättrad hälsa. / Background: Type 2 diabetes mellitus is a chronic and progressive condition. Overweight contributes to an increased risk of developing type 2 diabetes mellitus. The global prevalence of type 2 diabetes mellitus, overweightand obesityis increasing every year. The nurse's greatest health-promoting opportunity is found in the everyday meeting with patients. Aim: To illustrate health-promoting interventions for individuals with overweight or obesity. Method: A general literature study based on scientific articles where the results were divided into data units that were coded. The codes were categorized and structured thematically. Results: The results are based on eight scientific articles that generated three categories: the nurse's health promotion interventions, to givehealth promotion interventions and to recieve health promotion interventions. Providing health promotion interventions reduces weight, BMI and waist circumference as a result of lifestyle changes such as increased physical activity and healthy eating. Going throughan intervention is also important for the patient's motivation. Regardless type of intervention, the nurse can have a central and supportive rolefor the patient. Conclusion: Through health-promoting nursing, the nurse in collaboration with other professionals can provide person-centered care that increases the patient's participation and self-care ability, a factor that contributes to improved health.

Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem som utgör ett hot mot folkhälsan globalt, då det ökar risken för fysiska och psykiska hälsoproblem. Att förebyggande åtgärder sätts in i tid är en avgörande faktor. Då de flesta barn går till skolhälsovården kan skolsköterskan spela en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet för barn med övervikt eller fetma. Syftet var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av hälsofrämjande arbete för skolbarn med övervikt eller fetma. En systematisk litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar. Materialet analyserades genom innehållsanalys. I resultatet framkommer det att stöd från ledningen och ett gott teamarbete möjliggör skolsköterskans hälsofrämjande arbete för barn med övervikt eller fetma. Brist på tid och resurser lyfts fram som utmaningar och vid en hög arbetsbelastning prioriteras andra arbetsuppgifter. Skolsköterskor upplever ett behov av kompetensutveckling för att kunna stödja vårdnadshavare och elever till goda levnadsvanor. Övervikt och fetma är ett känsligt ämne där skolsköterskan behöver arbeta personcentrerat. Slutsatsen är att skolsköterskan kan arbeta hälsofrämjande men behöver resurser i form av stöd, tid och utbildning. Framtida forskning bör undersöka hur skolsköterskan tillsammans med övrig skolpersonal kan införa hälsofrämjande åtgärder för barn med övervikt eller fetma. / Overweight and obesity among children pose a threat to public health globally, as it increases the risk of physical and mental health problems. Preventive actions that are implemented at an early stage is a crucial factor. School nurses can play an important role in the health promotion work for children with overweight or obesity. The aim of the study was to describe school nurse's experience of working with health promotion for school children with overweight or obesity. This systematic review is based on 14 scientific articles. The material was analyzed by content analysis. The results shows that support from upper management and teamwork enable the school nurse's health promotion work. Lack of time and resources is highlighted as a challenge. In the event of a high workload, other tasks are prioritized. Competence development was requested to be able to support guardians and students. Overweight and obesity is a sensitive subject where the school nurse needs to work person centred. The conclusion is that the school nurse can promote health improvements, but resources are required, such as support, time and education. Further research should explore how health improving actions for children with overweight or obesity can be implemented by the school nurses in cooperation with other personnel.

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar har blivit allt mer förekommande och prevalensen ökar dramatiskt över hela världen. Sedan raffinerade kolhydrater introducerades har även kariessjukdomen fått större utbredning. Då det finns gemensamma bakomliggande faktorer som påverkar både vikt och kariesprevalens vill vi i vår litteraturstudie undersöka om det finns något samband mellan body mass index (BMI) och kariesprevalens för barn och ungdomar. Efter sökningar i den medicinska databasen PubMed på artiklar från de senaste 5 åren fann vi oeniga resultat med jämn fördelning. Resultatet av litteraturstudien är att två av de undersökta studierna tyder på att det inte finns något samband mellan BMI och kariesprevalens, lika många anser att det finns en svag eller möjlig association, medan två studier ansåg att det fanns ett signifikant samband. Majoriteten av de undersökta studierna kan alltså inte se något signifikant samband mellan BMI och kariesprevalens. För att säkerställa ett samband eller ej krävs fler studier och en djupare analys av tillförlitligheten i respektive studie.

Bakgrund   Övervikt och fetma är ett hälsoproblem som ökat världen över. Personer som lider av detta har utsatts för både diskriminering och stigmatisering, vilket är något som påvisats inom vården. Att det sker diskriminering av personer med övervikt och fetma inom hälso-och sjukvården är inte något nytt, då det är ett fenomen som kunnat påvisas sedan flera årtionden tillbaka. Genom att sammanställa redan gjord forskning inom ämnet kan det leda till mer kunskap och bättre förståelse hos vårdpersonal. Syfte Syftet var att belysa erfarenheter hos personer med övervikt eller fetma vid mötet med hälso- och sjukvården. Metod Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt och baserades på 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ, kvantitativ och mixad metod-ansats. Artiklarna som analyserades inhämtades genom litteratursökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna granskades med hjälp av Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys tillämpades för att sammanställa och analysera artiklarna som ingick i denna litteraturstudie. Resultat Resultatet sammanställdes till två huvudkategorier: Erfarenheter av resurser i mötet med hälso- och sjukvården samt Erfarenheter av personcentrerad vård i mötet med hälso- och sjukvården. Resultatet pekar på att personer med övervikt och fetma upplever resursbrister i form av kunskap hos personal, inställning hos personal och storleksanpassad utrustning. Resultatet visar också på att personer med övervikt och fetma har ett behov av att bli sedda som en hel person, att få relevant information och god kommunikation. Slutsats Studien visade behovet av ökad kunskap hos vårdpersonalen, särskilt kring läkemedelsbiverkningar, fördomar, orsaker, användning av utrustning och individuellt anpassade råd. Bristen på att se personerna som en hel individ, ha en dialog kring vikten och användningen av olämplig terminologi ledde till stigmatisering och minskat förtroende för vården, samt undvikande av vård. / Background Overweight and obesity is a problem that has increased worldwide. People who suffer from this have been exposed to both discrimination and stigmatization, which is something that has been seen in healthcare. The fact that there is discrimination against people with overweight and obesity in health care is nothing new, as it is a phenomenon that has been evident for several decades. By compiling research that has already been done on the subject, it can lead to more knowledge and better understanding among healthcare professionals. Aim The aim was to shed light on the experiences of people with overweight or obesity in their encounter with healthcare. Method The study was conducted as a non-systematic literature review based on 15 scientific articles with a qualitative, quantitative, and mixed-method approach. The analysed articles were obtained through literature searches in PubMed and CINAHL. The articles were reviewed using Sophiahemmet University's assessment documents for scientific classification and quality. An integrated data analysis was applied to compile and analyse the articles included in this literature review. Results The results were compiled into two main categories: Experiences of resources in the encounter with health care and Experiences of person-centered care in the encounter with health care. The results indicate that people who are overweight and obese experience resource shortages in the form of staff knowledge, staff attitude, and size-appropriate equipment. The results also show that people who are overweight and obese need to be seen as a whole person, receive relevant information, and have good communication with healthcare professionals. Conclusions The study showed the need for increased knowledge among healthcare professionals, especially regarding drug side effects, prejudices, causes, use of the equipment, and individually adapted advice. The lack of seeing the person as a whole individual, having a dialogue about weight, and the importance and the use of inappropriate terminology led to stigmatization and reduced trust in care, as well as avoidance of care.

Bakgrund: Prevalensen av fetma har ökat globalt de senaste decennierna. Fetma är associerat med förhöjd risk av sjukdomar. BMI används omfattande för att diagnostisera fetma. BMI:s sensitivitet att diagnostisera fetma hos vuxna har rapporteras vara runt 50 %.Syfte: Att undersöka BMI:s sensitivitet och specificitet i studier som jämfört BMI och kroppsfettprocent hos vuxna. Metod: Litteratursökning på MEDLINE som innefattar artiklar publicerade från och med 01-01-2010 till och med 20-12-2015. Sökord : “body mass index” AND “body composition assessment” AND overweight AND obesity AND body composition AND BMI. Studierna metodologiska kvalitet graderades. Resultat: Sökningen resulterade i tolv studier med data från arton stycken olika populationer/patientgrupper. BMI:s sensitivitet varierar från 26 % till 91 %. Referensmätmetoder för kroppsfett var DXA, BIA eller Kaliper.Slutsats: BMI:s sensitivitet skiljer sig markant mellan olika populationer och patientgrupper vid diagnostisering av fetma definierat som förhöjd andel kroppsfett jämfört med DXA, BIA och Kaliper.

Bakgrund: Fetma och övervikt är ett globalt växande problem och kan medföra välfärdssjukdomar, till exempel diabetes typ II. Gastric Bypass (GBP) är den mest utförda överviktsoperationen för behandling av fetma och övervikt. Det saknas forskning om patienters kostvanor efter GBP och det är kunskap som behövs för att sjuksköterskan ska kunna bidra med råd och motivation till dessa patienter efter deras GBP-operation. Syfte: Att beskriva GBP-patienters erfarenheter av sina kostvanor efter operation, samt beskriva vilka urvalsmetoder som använts i de valda studierna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med elva vetenskapliga studier. Huvudresultat: Många av patienterna beskrev att deras kostvanor hade förändrats efter GBP-operationen. Framförallt kolhydratrik mat hade exkluderats ur deras kost. Det enda som inte hade exkluderats ur kosten var vegetabilier. De beskrev även att de hade utvecklat låg tolerans mot främst kött- och mejeriprodukter. Antalet måltider under dagen hade ökat och storleken på portionerna hade blivit mindre, vilket beror på den minskade volymen i magsäcken. Slutsats: De allra flesta GBP-patienternas kostvanor hade förändrats. Energiintaget var som lägst under den första tiden efter operationen, men med tiden lärde patienterna sig hur och vad de kunde äta, vilket ledde till ett successivt ökat energiintag. Få patienter uppgav att de fått professionell hjälp angående kost och kostvanor. Sjuksköterskan ska kunna undervisa och bidra med svar på frågor om förändringar i kostvanor för att patienten ska kunna uppnå god hälsa efter GBP-operationen. / Background: Obesity and being overweight is a globally increasing problem and can cause other health related diseases, such as diabetes type II. Gastric bypass (GBP) is the most performed kind of bariatric surgery in treatment for obesity and overweight. There are not enough studies on, and knowledge about, patients’ postoperative food habits for the nurse to be able to provide with the help and aid the patients will need after the GBP-operation. Aim: To describe GBP-patients’ experiences of postoperative food habits and which methods of sampling that have been used in the studies on which we base our results. Method: A descriptive literature study including eleven scientific studies. Results: Many of the participating patients described that their food habits had changed after their GBP-operation. Foods that consisted mainly of carbohydrates were excluded and vegetables were the only type of food that had not been excluded. The GBP-patients described that they had developed a low tolerance mainly towards meat and milk based products. The daily number of meals had increased and the servings of food were smaller than before the surgery. This mainly depends on the decreased volume in the gastric pouch. Conclusion: Almost every participating GBP-patient’s food habit had changed. The daily energy intake was at its lowest during the first time after the operation, but the patients learned how and what to eat in the course of time which would gradually lead to an increased energy intake. Few GBP-patients described that they had undergone professional counseling regarding food and food habits. The nurse must be able to teach the patients about food habits and give adequate answers to questions regarding changes in food habits so that the patients may achieve good health after the GBP-operation.

Introduktion. Ultraprocessad mat innebär industriellt producerad mat som ofta har ett lågt näringsvärde men hög energitäthet, t.ex. läsk, godis, sötsaker, chips och färdigmat. Produktion, tillgänglighet och marknadsföring av processad mat och dryck ökar, vilket många forskare tror driver den fetmaepidemi som ses i världen. Tidigare forskning har visat ett samband mellan ultraprocessad mat och både övervikt och fetma, metabola sjukdomar, cancer, depression och ångest. Syfte. Syftet var att utvärdera sambandet mellan ultraprocessad mat, övervikt och fetma, samt hur övrig kosthållning ser ut vid en högre konsumtion av ultraprocessad mat. Metod. Arbetet är en litteraturstudie baserad på åtta artiklar från databaserna OneSearch och PubMed. Resultat. Resultatet visade att det verkar finnas ett samband mellan ultraprocessad mat, övervikt och fetma. En högre konsumtion av ultraprocessad mat resulterar även i ett ökat totalt energiintag, lägre intag av protein, fibrer och kalium samt ett högre intag av totalt fett, mättat fett, fleromättat fett, transfett, kolesterol, totalt socker och natrium. Konsumtionen av ultraprocessad mat är högst bland vita/infödda, yngre, rökare, fysiskt inaktiva och lägre utbildade människor. Diskussion. Huvudsaklig orsak till resultatet tros vara att en kost rik på ultraprocessad mat är rik på fett och socker, vilket resulterar i ett ökat totalt energiintag och leder till viktuppgång. / Introduction. Ultra-processed food includes industrially produced food that often has a poor nutrition value but is high in energy density, e.g. soft drinks, candy, sweets, chips and pre-cooked food. Production, availability and marketing of processed foods and drinks has increased, which several researchers believe is the main reason for the obesity epidemic in the world. Previous research has shown an association between ultra-processed food and both overweight and obesity, metabolic diseases, cancer, depression and anxiety. Objective. The objective was to evaluate the association between ultra-processed food, overweight and obesity, and how the remaining diet is composed at an increased consumption of ultra-processed food. Method. The assignment is a literature review based on articles from the databases OneSearch and PubMed. Results. The results indicate an association between ultra-processed food, overweight and obesity. An increased consumption of ultra-processed food also results in an increased total energy intake, a decreased intake of protein, fibre and potassium and an increased intake of total fat, saturated fat, polyunsaturated fat, trans fat, cholesterol, total sugar and sodium. The consumption of ultra-processed food is higher among white/native, younger people, smokers, physically inactive and those with a lower degree of education. Discussion. The main reason of the result is believed to depend on the fact that a diet rich in ultra-processed food also is a diet rich in fat and sugar, which results in an increased total energy intake that results in weight gain.

<p>Övervikt och fetma är ett av de mest omfattande folkhälsoproblemen i Sverige och det är en stor andel barn och unga som lever med detta problem. Då goda matvanor grundläggs i tidig ålder utgör skolmåltiden en betydelsefull roll för att upprätta hälsosamma matvanor. Faktorer i den fysiska matmiljön, såsom möblering, städning, dekorering, inredning, belysning samt ljudnivå påverkar elevernas upplevelse av måltidssituationen. Den psykiska miljön som innefattar både psykologiska och sociala faktorer, det vill säga servering av skolmaten, arbetskläder, matglädje, elevernas matintag samt möjligheterna för skolmåltidspersonalen att gå någon fortbildning är även av betydelse för måltidssituationen. Dessa faktorer har studerats i detta examensarbete som utförts på uppdrag av Region Halland och som syftade till att studera skolmåltidspersonalens upplevelser av att påverka måltidssituationen i skolan. En kvalitativ forskningsansats har tillämpats då avsikten var att studera skolmåltidspersonalens upplevelser och livsvärld. Intervjuer har genomförts på skolmåltidspersonal som varit köksansvariga i ett mottagningskök i Varbergs kommun. Resultatet tyder på att skolmåltidspersonalen kan påverka matmiljön gällande användandet av det som redan finns till förfogande. Brist på pengar uppges utgöra ett hinder för att kunna påverka måltidssituationen. Skolmåltidspersonalen kan inte påverka huvudkomponenten men däremot de tillbehör och komponenter som serveras därtill. Kunskaperna anses vara goda för att kunna påverka måltidssituationen, dock finns det önskemål om fortbildning på vissa områden.</p> / <p>Overweight and obesity are among the largest public health issues in Sweden with a high proportion of children and young people living under these conditions. Healthy eating habits are established early in life and the daily school meal plays an important role in the work for creating and sustaining those habits. Factors in the physical environment, such as furnishing, cleaning, decorating, lighting and sound, all affect the students’ experience of their food situation in school. Also the mental environment, including both psychological and social factors like the serving of the school meal, food happiness, the students’ food intake, working clothes for the school restaurant staff and the possibility for further education, are relevant to the meal situation and environment. These factors were studied in this thesis which was carried out on behalf of the Region Halland and which aimed to study the school restaurant staff´s experiences to influence the food situation in school. A qualitative research approach has been applied as the intention was to study the school food staff´s own thoughts and experiences. Interviews were conducted with persons responsible for reception kitchens in Varberg municipality. The results show that school food staff can to some degree influence the school meal environment with means already available to them, although lack of money is considered a barrier to further improve the food situation. The school food staff cannot themselves affect the main component, but the accessories and other components. Knowledge among the staff is considered good enough to influencing the meal situation. However, there are requests for more in-service training and further education in certain areas.</p>