Syftet var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva attityder som vårdpersonal anser sig ha i bemötandet av patienter med övervikt, samt hur patienter med övervikt upplever vårdpersonals attityder och bemötande. Bakgrund: Övervikt har ökat i samhället och blivit ett folkhälsoproblem och en tilltagande epidemi. Stora krav ställs därmed på vårdpersonalens bemötande och attityder till patienter med övervikt för att motverka negativa upplevelser av vården. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i PsycINFO och Medline via Pubmed, samt en manuell sökning. 17 artiklar som publicerats mellan åren 2000-2007 valdes ut för sammanfattning, granskning och analysering. Huvudresultat: Negativa attityder till patienter med övervikt fanns bland vårdpersonalen och svårigheter upplevdes i bemötandet av rädsla för att förolämpa. Dessutom saknades en tilltro till patientens egen förmåga. Patienter med övervikt upplevde att det fanns negativa attityder mot övervikt, detta anses bero på att vårdpersonalen saknar entusiasm och motivation. Trots dessa negativa attityder och bemötande visar resultatet att det finns både vårdpersonal och patienter som upplever vården och mötet som positivt. Slutsats: Fördomar om övervikt måste förhindras och patienter med övervikt ska inte behandlas nedlåtande eller intolerant. Vårdpersonalens kunskap ansågs vara bristfällig både av dem själva och av patienter med övervikt. / The aim of this study was to describe health care personnels' attitudes towards adult overweight or obese patients, and to describe how these patients experience such attitudes. Objective: Overweight has increased in the society and therefore become a public health problem. Health care personnel plays a key role in providing support and care to patients who are obese, thus attitudes regarding overweighted patients need to be considered to obstruct negative experience of health care among patients. Methods: Scientific articles were searched in PsycINFO and Medline via Pubmed. A manual search was also carried out and a total of 17 articles, published between the years 2000 and 2007, were included for review. Findings: Negative attitudes towards overweighted patients exist among health care personnel and difficulties were experienced in the encounter related to the fear of offending the patient. In addition, health care personnel had no trust in the patient's own ability. Patients who are overweight felt that there were negative attitudes towards overweight; this was attributed to health care personnels' lack of enthusiasm and motivation. Despite these negative attitudes, the findings showed that health care personnel and patients in some cases experience both health care and the encounter positively. Conclusion: Existing prejudice against overweight must be prevented and patients who are overweight shuld not be treated intolerant. Both health care personnel and patients with overweight considered that knowledge about overweight were lacking among health care personnel.

Bakgrund: Sömnens påverkan på viktkontroll har större betydelse än vad forskarna tidigare trott. God sömn innebär återhämtning av livsnödvändiga funktioner och är en grund för god hälsa. Studier visar att människor sover mindre idag jämfört med tidigare. Sömnens påverkan på viktkontrollen behöver lyftas fram i sjuksköterskans hälsopreventiva arbete för att främja hälsa. Syfte: Att belysa sömnens relevans för viktkontroll hos medelålders vuxna. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes där elva kvantitativa vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Resultat: Kort sömnlängd ger ökad sannolikhet för fetma vilket kan ge rubbad hormonbalans med förändrad aptitreglering och viktökning som följd. Osammanhängande sömn är förenat med högre body mass index och ökad risk för fetma. Mest gynnsam sömnlängd för optimal viktkontroll är sju till åtta timmar. Slutsats: Fler studier behövs för att förstå sambandet mellan sömn och viktkontroll. Kvalitativa studier där patienternas upplevelser belyses är önskvärda. Sjuksköterskan har en viktig roll i att försöka skapa ett bra möte och samtal om sömnens betydelse för viktkontroll. Ett förtroendefullt samtal där öppenhet och lyhördhet är grundpelare. Under samtalet kan sjuksköterskan inta en stödjande och rådgivande roll där ett gemensamt beslut kan resultera i en förståelse för sambandet mellan sömn och viktkontroll. / Background: The effects of sleep on weight control is more important than researchers previously believed. Good sleep means recovery of essential life functions and is a foundation for good health. Studies show that less time is spent sleeping today than before. Therefore the importance of sleep needs to be raised in the health preventive work of the nurse to promote health. Aim: To illuminate the relevance of sleep in weight control in middle-aged adults. Method: A literature review was done where eleven quantitative scholarly articles form the foundation for the result. Result: Short sleep duration will lead to an increased likelihood of obesity which can lead to disorder in the hormone balance with changed appetite regulation and an increase in body weight as a result. Fragmented sleep is related to increased body mass index and a higher risk of obesity. The most favourable sleep duration for optimal weight control is seven to eight hours. Conclusion: More studies are needed to understand the relationship between sleep and weight control. Qualitative studies where the patients ́ own experiences are illuminated. The nurse has an important role to create a good meeting and a dialogue where openness and sensitivity are essential pillars. The nurse can take a supportive and advisory role, where a common decision can result in an understanding in the association between sleep and weight control.

Undersökning av hur skolor i Dalarna och Skåne arbetar med fysisk aktivitet i skolans dagliga verksamhet utöver idrottstimmarna, kopplat till läroplanens mål om daglig rörelse inom ramen av hela skoldagen.

Sammanfattning Bakgrund: beskriver definition och kriterier, orsaker/risker, prevalens, behandling av övervikt och fetma, tidigare forskning och vårdrelation där synen på övervikt/ fetma och kroppsuppfattning i vårt samhälle framkommer. Syfte: att belysa patienters upplevelser som lider övervikt och fetma. Metod: en litteraturstudie som är baserad på 13 vetenskapliga artiklar varav elva är kvalitativa och två kvantitativa. Innehållsanalys gemomförs enligt Graneheim och Lundman. Resultat: fyra kategorier har framkommit som belyser patientens upplevelse av övervikt och fetma samt hur vården behandlar patienter som lider av detta. Isolering och utanförskap som leder till upplevelser av ensamhet relaterad till hälsotillstånd, begränsad miljö, diskriminering, mobbning vilket skapar lidande. Kroppsuppfattning, kroppsmissnöje och sårbarhet, skildrar omgivningens uppfattningar och attityder om överviktiga och feta människor samt hur det negativt påverkar dessa individers egna uppfattningar, identitet och förmågor. Skuld, skam och förnedring, beskriver relationen till vikt, kropp, kost och dessa konsekvenser. Stigmatisering och ambivalens i vårdrelationen illustrerar vårdrelation, kontraster mellan de positiva och negativa upplevelserna, samt vilka faktorer som bidrar till ambivalens både hos patienten och hos sjukvårdpersonalen. Diskussion: diskuterar resultat mot Katie Erikssons teori samt mot delar av bakgrunden med egna reflektioner. Slutsats: mera komplexa och meningsfulla behandlingar, kunskap och förståelse måste initieras för att framgångsrikt behandla både övervikt/fetma och lidande. Nyckelord: upplevelse, övervikt/fetma, komplexitet, känslor, behandling, lidande, vårdrelation. Keywords: experience, overweight/obesity, complexity, emotions, treatment, suffering, care relationship.

Objective: This study aimed to investigate the correlation between physical activity level (PAL), measured with activity diary and accelerometer, among overweight and obese children and adolescents. The aim was also to study differences in PAL between girls and boys. Design: 55 children and adolescents, whom been subjected to a physical activity registration with a physical activity diary and accelerometer during three or four days, were included in this study. From the data received from the children’s journal records PAL was calculated and compiled for statistic analysis. Results: The results of the study showed that the children underestimated their physical activity level when measured with activity diary, in comparison with the physical activity level measured with accelerometer. Differences between girl and boys PAL values were not statistically significant, although the girls PAL values from the accelerometer, but not from the activity diary, reached a moderate activity level according to Nordic nutrition recommendation. No correlation between the activity diary and accelerometer was found. Conclusions: The Activity diary can not be used as solitary instrument to mesure physical activity in obese or overweight children. There is no validated way to measure physical activity in overweight or obese children. Before studies can be conducted with reliable results, physical activity level scales and calculated BMR must be designed for overweight and obese children.

Bakgrund: Sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa har under senare åren studerats allt oftare.  Fysisk aktivitet kan förebygga olika sjukdomstillstånd och många rapporter stöder att motion är bra för människan. För att kroppen ska fungera optimalt behövs fysisk aktivitet. Stillasittande yrken och dålig motion är vardag för många. Folk verkar bli ohälsosammare tidigare och fysisk aktivitet skulle kunna vara en del av en lösning i en hälsosammare livsstil. Det finns ett samband med träning och bättre hälsa och förmåga . Enligt min frågeställning tror jag att en regelbunden träning ger en friskare individ i sin vardagliga sysselsättning (arbete/studier). Fler studier på området behövs för att upplysa människor om de förbättringar man själv kan göra för sin hälsa och sitt inre välmående. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om den självupplevda effekten av fysisk aktivitet är positiv i form av konkreta hälsoförbättringar.  Metod: Jag har använt en kvalitativ metod med semistrutkurerade intervjuer. Innehålls analys har använts för att analysera det manifesta innehållet i texten. Resultat: Samtliga av testpersonerna beskriver konkreta hälsoförbättringar i både den fysiska vardagen och den psykiska vardagen. Stressnivåerna hade minskat, ryggont hade minimerats och välmåendet hade förbättrats hos samtliga. Glädjen att arbeta och umgås hade höjts och flera av testpersonerna nämnde blodsockernivåerna som en viktig faktor som hade förbättrats. Diskussion: För att behålla en bra hälsa i arbetslivet och på fritiden behövs regelbunden fysisk aktivitet. Konklusion: Fysisk aktivitet borde lyftas fram ännu mer och användas mer i preventionssyfte än vad man gör idag. En bättre fysisk förmåga ger helt enkelt en friskare vardag. / Background: The relationship between physical activity and mental health has in recent years been studied more frequently. Physical activity can help prevent various diseases and many reports supports that exercise is good. For the body to function optimally physical activity is needed. Sedentary occupations and poor exercise is for many a lifestyle. People seem to be more unhealthy . Physical activity could be part of the solution to a healthier lifestyle. There is an connection between exercise and better health and ability. In my question, I think that a regular exercise provides a healthier individual in their everyday jobs (work / studies). More studies in this area is needed to enlighten people about the improvements you can do yourself to their health and inner wellbeing. Objective: Purpose of the study was to investigate whether the self-perceived effect of physical activity is positive in terms of concrete improvements in health. Method: The content analysis was used to analyze the manifest content of the text. Results: All of the participants describe specific health improvements in both the physical and mental everyday everyday life. Stress levels had decreased pain, back pain was minimized and well-being had improved. The joy of working and socializing had been increased and several of the participants mentioned their blood sugar levels was key factor that had improved. Discussion: In order to maintain a good health at work and during leisure regular physical activity is needed. Conclusions: Physical activity should be promoted more and used more in prevention purposes than they do today. A better physical ability simply provides a healthier living. / <p>2013-06-04</p>

Befolkningen blir äldre samtidigt som övervikt och fetma i alla åldersgrupper ökar. Detta bidrar till sjukdomar och kostnader. Tidigare forskning är bristfällig inom området. Syftet var att undersöka hur fysisk aktivitet och fysisk rörelseförmåga är relaterad till fetma bland äldre (≥65) i Västmanland samt hälsoutfall som BMI är förknippade med. Samband undersöktes mellan fysisk aktivitet och fetma; fysisk rörelseförmåga och fetma; BMI och psykiskt välbefinnande; BMI och högt blodtryck. Kön, ålder, kost och socioekonomisk status är variabler som kontrollerats för. Datamaterialet baseras på enkätundersökningen Hälsa på lika villkor. Totalt deltog 2 558 personer i åldern 65 år och äldre boende i Västmanland vilket gav en svarsfrekvens på 67 procent. Chi2-test samt logistisk regressionsanalys användes som statistiska analysmetoder. Resultatet visar ett samband mellan fysisk aktivitet och fetma bland äldre. Betydligt fler äldre som har nedsatt fysisk rörelseförmåga har också fetma. Undervikt och fetma är relaterade till psykiskt välbefinnande, dock kan fysisk rörelseförmåga vara en bakomliggande confounder i detta fall. Högt blodtryck ökade med både vikten och åldern. Att satsa på fysisk aktivitet, med hänsyn tagen till fysisk rörelseförmåga, skulle kunna vara viktig åtgärd för att minska risken för fetma och dess negativa hälsoutfall bland den äldre befolkningen. / The population is getting older while overweight and obesity in all age groups is increasing. This contributes to diseases and societal costs. Previous research is deficient. The aim was to examine how physical activity and physical mobility is related to obesity in elderly (≥ 65) in Västmanland, and health outcomes that BMI is associated with. Relationships were examined between physical activity and obesity; physical mobility and obesity; BMI and psychological well-being; BMI and hypertension. Gender, age, diet, and socioeconomic status are variables that are controlled for. The data are based on the survey Hälsa på lika villkor (Health on equal terms). A total of 2558 people aged 65 years and older living in Västmanland participated which are a response rate of 67 percent. Chi²-test and logistic regression analysis were used as statistical analysis. The results show a correlation between physical activity and obesity among older people. Significantly more elderly who have impaired physical mobility has also obesity. Underweight and obesity are related to psychological well-being, however, physical mobility might be an underlying confounder in this case. High blood pressure increases with both weight and age. Investing in physical activity, taking physical mobility into consideration, could be important measure to reduce the risk of obesity and its adverse health outcomes among the elderly population.

Övervikt och fetma hos barn är ett världsomfattande folkhälsoproblem. Barnhälsovården har en betydande roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot barnfetma och är en nyckelfaktor i främjandet av barns tillväxt och utveckling. Tidig barndom är en kritisk tid där många riskfaktorer för övervikt och fetma framträder. Syftet var att belysa barnsjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggandearbete mot övervikt och fetma inom barnhälsovården. En intervjustudie genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med sjubarnsjuksköterskor inom barnhälsovården. En kvalitativ innehållsanalys användes i analysprocessen. Resultatet presenteras utifrån analysens framkomna fyra kategorier: Bedömning och uppföljning av övervikt och fetma, De goda valen, Faktorer som berör barnsjuksköterskans arbete och Den enskilda barnavårdcentralen. Barnsjuksköterskornas hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma hos barn inom barnhälsovården grundar sig på att främja de goda valen och skapa en tillitsfull relation till familjen. Slutsats:En förhoppning är att föreliggande studie kan bidra till att belysa de faktorer som berör barnsjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma hos barn, vilketi sig skulle kunnastödja och utveckla barnhälsovården. / Background: Overweight and obesityin children is a global public health problem. The Child Health Care(CHC) havean important role in thepreventionof childhoodobesity and in the promotion ofchildren’s growth and development. The aimof this study was to illustrate thehealth promotion and preventativework of pediatricnurse’s against overweight and obesity in the CHC. Method: An interview study was conductedbased on a qualitative content analysis. The data collection was based on semi structured interviews with seven pediatric nursesworking at CHC:s.A qualitative content analysiswas used in the analysis process. Results: The result is dividedintofour categories based on the analysis: Assessment and follow-up of overweight and obesity, The good choices,Factors that concern the pediatric nurse’s work and The individual Child Care center.The pediatric nurse’shealth promotionand preventative work against overweight and obesity in children in the Child Health Care is based on promoting the good choices and creating a trustful relationship with the family. Conclusion: Hopefully thisstudy canhighlightthe pediatric nurse’shealth promotiveand preventative work against overweight and obesity in children.

Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem världen över. Effektiv behandling är under utveckling. Tidigare studier undersöker i första hand fetmabehandlingens effekt på barnets BMI. Få studier belyser föräldrars upplevelse av att ingå i fetmabehandling trots att deras delaktighet anses avgörande för lyckade resultat. Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av stöd från fetmateamet när barnet behandlas för fetma. Data insamlades genom åtta kvalitativa intervjuer med nio föräldrar vars barn behandlas för fetma. Analysen genomfördes med induktiv innehållsanalys. Resultatet visar att föräldrarna behöver multidimensionellt stöd under behandlingens gång. Fem huvudkategorier framkom: Behov av kunskap för att genomföra en förändring, visar att ny kunskap stöttar familjen i genomförandet av livsstilsförändringar. Behov av individualiserad uppföljning betonar varje familjs unika behov och förutsättningar, samt vikten av att behandlingen formas utifrån det. Behov av teamets samarbete med skolan, beskriver vikten av teamets stöd i samarbetet med skolan.  Behov av ett stöttande förhållningssätt från teamet, belyser hur goda vårdrelationer, hälsofrämjande fokus och gemensam målsättning ingav förtroende. Behov av emotionellt stöd, där föräldrarna lyfter behov av stöd i sitt föräldraskap både professionellt och genom föräldragrupper.  Konklusion: Genom att arbeta med familjecentrerad samskapande omvårdnad kan fetmateamet möta familjernas behov på ett bra sätt. Förbättringspunkter som framkom var behov av anhöriginformation, föräldragrupper samt ökat samarbete med skolan. / Overweight and obesity is an increasing health issue in the world. Effective treatment is under development. Previous research explores the treatments effect on the BMI of the child, but few studies explore parents' experiences of obesity treatment programs even though it is known that parental participation is essential for a successful treatment. The purpose of the study was to illuminate parents' experiences of support from the obesity team when their child is going through obesity Treatment. Eight qualitative interviews of nine parents having children going through obesity treatment where made. Data was analyzed through content analysis with an inductive approach. The results show a parental need of multidimensional support during obesity treatment. Five main categories were found: Needing knowledge to implement change, Needing individually customized follow-ups, Needing the team to cooperate with the school, Needing supporting approaches from the team, describing how good relationships, a health focused atmosphere and shared goals made the family trust the team and the treatment, and Needing emotional support. Conclusion: Using family-centered coproductive care creates a good foundation to meeting the needs of the families going through obesity treatment. Parents need support informing relatives, cooperating with the school and through group sessions with other families.

Inledning: Många barn får i sig mycket mer socker än det rekommenderade dagliga intaget. Enligt Världshälsoorganisationen är idag 381 miljoner barn drabbade av övervikt eller fetma. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka om införandet av sockerskatt kan bidra till att minska barnfetma och övervikt, vilket i så fall skulle kunna vara en bidragande faktor till förbättrad möjlighet till en god hälsa och ett långt liv. Metod: En systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar som speglade studiefrågan analyserades och sammanställdes. Resultat: Läskskatt är mest effektiv då den är volymbaserad och ligger på 20% eller högre. Hur stor viktreducering läskskatt leder till beror på konsumentens ålder, kön och socioekonomiska ställning. Störst blir viktreduceringen bland barn och ungdomar, vilka är de som konsumerar mest läsk i befolkningen. Diskussion: Studien visar att det inte längre är hållbart för nationer att förlita sig på att befolkningen kan hantera sitt kaloriinatg på egen hand. Att beskatta just läsk är både praktiskt att implementera och en nödvändig hälsoåtgärd. Först då konsumenterna själva känner en motvilja att konsumera livsmedlet, samt förstår kopplingen mellan högt sockerintag och den egna hälsan, ger sockerskatt maximal effekt. / Introduction: Many children consume more sugar than the recommended daily intake. According to the World Health Organization, 381 million children today are affected by obesity or overweight. Aim: The purpose of this study is to investigate whether the introduction of sugar tax can help reduce childhood obesity and overweight, which could be a contributing factor to improved opportunities for good health and longevity. Method: A systematic literature study where 15 scientific articles reflecting the study matter were analyzed and compiled. Result: Sugar sweetened beverage tax is most effective when it is volume based and is 20% or higher. That weight reduction taxation leads to depends on the consumer's age, gender and socioeconomic position. The biggest reduction is the weight reduction among children and adolescents, who consume the most sugar sweetened beverages in the population.  Discussion: The systematic review shows that it is no longer sustainable for nations to rely on the population to manage their calorie intake on their own. Taxing sugar sweetened beverages is both practical to implement and a necessary health measure. Once consumers feel a reluctance to consume the groceries, and understand the connection between high sugar intake and their own health, sugar tax gives.