Bakgrund: Antalet personer med fetma ökar i Sverige. Fetma ökar risken för flera sjukdomar. Forskning kring hur patienter med fetma bemöts inom vården är bristfällig i Sverige. Syfte: att beskriva attityder och bemötandet av patienter med fetma inom hälso- och sjukvården, utifrån sjuksköterskestudenters upplevelser. Metod: Deskriptiv och empirisk med en kvalitativ ansats. Studien genomfördes på sjuksköterskestudenter som fick svara skriftligt på en öppen fråga. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Profession, personalens egna attityder samt utförande av vård. Många gånger pratades det bakom patientens rygg och det fanns ett tabu kring fetman. Sjukvårdspersonalen hade en negativ inställning till patienten, skuld för fetman lades på individen och de sågs som en ökad vårdtyngd. Det fanns inom vården en avsaknad av resurser för patienter med fetma. Patienterna fick även enligt sjuksköterskestudenternas upplevelser behovsanpassad vård. Slutsats: Bemötandet av patienter med fetma var enligt sjuksköterskestudenters upplevelser både positivt och negativ. Bemötandet speglades av vårdpersonalens egna värderingar, ofta negativa. Vårdpersonalen bör tolka patienten utifrån dennes kontext och lämna sin egen förförståelse utanför. För att fetma inte ska bli tabu bör sjuksköterskan fokusera på att samtala med patienten och lägga tyngdpunkten på patientens upplevelse snarare än diagnosen. Uppfylls detta kan patientens omvårdnadsbehov tillgodoses och patienten känner förtroende för sjuksköterskan. / Background: The rate of obesity is increasing in the Swedish population. Research about how obese patients are met in the Swedish health care system is lacking. The aim of this study was to describe the communication attitudes of patients with obesity in the Swedish health care system, based on the perspectives of nursing students. Method: The study had a descriptivedesign with a qualitative approach. The study was conducted on nursing students who answered an open-ended question in writing. The data was analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three themes: profession, the health personals attitudes and implementation of care. There was a stigma around obesity and many times th ehealth personnel talked behind the patient's back. Some off the medical staff had a negative attitude that included blaming the patient for their obesity. The obese patients were often regarded as an increased workload. Conclusions: The result revealed a complex picture of attitudes and treatment of patients with obesity. The response was reflected by the health professionals' own values, often negative. Health professionals should meet the patient from the patients' context and make their own context invisible. For that obesity should not be taboo nurse should focus on talking to the patient and to focus on the patient's experience rather than the diagnosis. In this way the patients need will be satisfied and patient will feel confidence of the nurse. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2012</p>

SAMMANFATTNING I Sverige är cirka 40 procent av alla kvinnor i fertil ålder överviktiga eller har fetma. Detta medför ökade risker för kvinnan och fostret under graviditet såsom graviditetsdiabetes, preeklampsi, kejsarsnitt, intrauterin fosterdöd och barn som föds stora för tiden. I Sverige idag finns inga riktlinjer för vad som är lämplig viktuppgång utifrån Body mass index innan graviditet. Att banta under graviditet är inget som rekommenderas, men samtidigt visar studier att en överdriven viktuppgång under graviditet ökar riskerna för viktretention efter graviditeten. Det finns otillräcklig kunskap både hos gravida kvinnor och hos vårdpersonal om vad som är lämplig viktuppgång under graviditet. En kvinna som redan innan graviditet är överviktig eller har fetma utsätter sig själv och sitt ofödda barn för ytterligare risker genom överdriven viktuppgång under graviditet. Syftet med detta arbete var att undersöka interventioners effekt på att begränsa viktuppgång hos gravida kvinnor, med övervikt eller fetma, samt om dessa interventioner påverkar kvinnan eller barnet i övrigt under graviditet och förlossning. En litteraturöversikt utfördes där 15 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Genom att läsa artiklarna ett flertal gånger och göra understrykningar i texten hittades mönster som svarade på arbetets syfte och frågeställningar. Utifrån detta kategoriserades fakta i artiklarna. Resultatet visade att fysisk aktivitet, kostråd och beteendestrategier kan ha effekt på att begränsa viktuppgången hos gravida kvinnor med övervikt eller fetma. Många av kvinnorna som deltog i studierna förbättrade sina matvanor. I övrigt hade dessa interventioner även till viss del positiv effekt på blodtrycket och förekomsten av graviditetsdiabetes, men resultatet är på många områden inte entydigt. Ingen tydlig effekt på att begränsa födelsevikten kunde påvisas hos barnen, men det fanns en viss begränsning av barn som föddes med en födelsevikt över 4000 gram. Livsstilinterventioner kan vara effektiva för att begränsa viktuppgången under graviditet för kvinnor med övervikt eller fetma. Vidare forskning behövs för att säkerställa att detta sker på ett säkert sätt utifrån BMI klassificering.

Bakgrund: Skolsköterskor ansvarar för att bedriva hälsosamtal i grundskolan. Att informera om hälsosamma matvanor ingår i uppgiften. Övervikt och fetma bland barn ökar och skolsköterskorna förväntas bedriva både preventiva och stödjande åtgärder för att minska ohälsosamma kostvanor och öka fysisk aktivitet. Idag finns det inga svenska studier om hur väl skolsköterskornas rekommendationer följer Livsmedelsverkets kostråd. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur skolsköterskor ser på uppgiften att ge råd om matvanor under hälsosamtal och vilka kostråd de ger till barn med övervikt och fetma. Metod: En enkät konstruerades, innehållande 19 frågor om skolsköterskans attityd mot att ge råd om hälsosamma matvanor och vilka kostråd de ger under riktade hälsosamtal. Deltagarna i studien valdes genom ett slumpmässigt- och ett snöbollsurval från Sveriges grundskolor. 127 enkäter besvarades och analyserades med beskrivande statistik och chi-två-test. Resultat: Majoriteten uppgav att ge kostråd är en viktig del i deras arbete. Många angav att de saknar resurser om material, rutiner och tid för att kunna förmedla råd om hälsosamma matvanor i riktade hälsosamtal. Kostråden som uppgavs användas mest var: regelbunden måltidsordning, begränsa intaget av sockersötad dryck och intag av feta och sockerrika livsmedel, frukt och grönt. Slutsats: Skolsköterskorna uppgav en positiv inställning till att ge kostråd under obligatoriska hälsossamtal. Studien visar att skolsköterskor vid riktade hälsosamtal till stor del är selektiva i förhållande till vilka kostråd de ger. Flera förbättringsområden identifierades och fynden tyder på att skolsköterskor skulle vara behjälpta av nationella riktlinjer som inkluderar praktiskt tillvägagångssätt i sitt arbete.

Bakgrund: Övervikt och fetma är precis som psykisk ohälsa ett växande folkhälsoproblem. Mellan dessa tillstånd finns ett samband som är komplext då psykisk ohälsa ofta både leder till övervikt men även kan vara ett resultat av övervikt. Med tanke på de hälsorisker som psykisk ohälsa samt övervikt och fetma kan resultera i och då en stor del i sjuksköterskans ansvar är att främja hälsa är hälsofrämjande arbete med övervikt och fetma något som ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med övervikt och fetma inom psykiatrisk slutenvård. Metod: En kvalitativ intervjumetod tillämpades för att besvara studiens syfte. Sju semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor genomfördes och transkriberades. Materialet bearbetades och analyserades utifrån en induktiv ansats med kvalitativ innehållsanalys samt en manifest utgångspunkt. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskors erfarenhet är att övervikt och fetma är ett problem inom den psykiatriska slutenvården och att det föreligger svårigheter att arbeta hälsofrämjande med övervikt och fetma. I de flesta fall vidtas inte åtgärder även om sjuksköterskorna beskriver det som nödvändigt. Sjuksköterskorna beskrev att en anledning till varför åtgärder inte vidtas är rädslan att kränka patientens integritet men även att de distanserar sig från problemet då de ofta antar att en annan vårdenhet ska följa upp övervikten.Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter var att övervikt och fetma är ett problem inom den psykiatriska slutenvården. Sjuksköterskorna beskrev att det däremot föreligger svårigheter med hälsofrämjande arbete vid övervikt och fetma inom den psykiatriska slutenvården och därmed finns ett behov av utveckling gällande omvårdnadsåtgärder.

Bakgrund: När det uppstår en obalans mellan kaloriintag och förbrukning av energi kan det leda till övervikt. Många överviktiga patienter upplever partisk behandling, diskriminering och stigmatisering i sjukvården. Nedsättande behandling äventyrar deras livskvalitet och vård. Som sjuksköterska är det av vikt att vara lyhörd gentemot patienter samt se människan bakom kroppen. Enligt tidigare forskning ska sjuksköterskan stödja och vägleda patienten med övervikt till att påbörja och genomföra hälsosammare val, exempelvis kostförändring och fysisk aktivitet. Syfte: Patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid övervikt. Metod: I denna studie användes metoden allmän litteraturöversikt, där databaserna som valdes ut var Cinahl Complete och PubMed. Åtta vetenskapliga artiklar av kvalitativ design valdes som sedan kvalitetsgranskades samt analyserades enligt Fribergs metod. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman med två subteman i varje huvudtema. Första huvudtemat var: Främjande faktorer för livsstilsförändringar vid övervikt med två subteman: Betydelsen av socialt stöd och Betydelsen av motivation. Andra huvudtemat var: Hindrande faktorer för livsstilsförändringar vid övervikt med två subteman: Upplevelser av skuld och skam och Upplevelser av stigmatisering och fördomar. Sammanfattning: Patienter upplevde att stöd från familjemedlemmar och personer med liknande situation samt motivation var främjande faktorer för goda livsstilsförändringar och lyckad viktnedgång. Patienterna kände en lättnad när de fick stöd från familj, vänner och sjukvården och en ökad motivation samt livskvalité när de fick information och utbildning från vårdpersonal. När patienterna upplevde stigma, fördomar och negativa uppfattningar om sig själva, gav det känslor av skuld och skam, vilket hindrade patienten från att göra livsstilsförändringar. / Background: When there is an imbalance between calorie intake and energy expenditure, it can lead to obesity. Many obese patients experience biased treatment, discrimination and stigmatization in healthcare. Degrading treatment jeopardizes their quality of life and care. According to previous research, the nurse should support and guide the overweight patient to initiate and implement healthier choices, for example dietary change and physical activity. Aim: Patients experiences of lifestyle changes in overweight. Method: General literature review, where the databases were Cinahl Complete and PubMed. Eight scientific articles of qualitative design were selected and analyzed according to Friberg's method. Results: Two main themes emerged with two subthemes in each main theme. The first theme: Promoting factors for lifestyle changes in obesity with two subthemes: The importance of social support and the importance of motivation. The second theme: Hindering factors for lifestyle changes in overweight with two subthemes: Experiences of guilt and shame and Experiences of stigmatization and prejudice. Summary: Patients felt that support from family members and people with a similar situation and motivation were promoting factors for good lifestyle changes and successful weight loss. Patients felt a sense of relief when they received support and an increased motivation and quality of life when they received information and education from healthcare professionals. The patients experienced stigma, prejudice and negative perception of themselves, it gave feelings of guilt and shame, which prevented the patient from making lifestyle changes.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma hos barn och unga är hög och fortsätter att öka. Övervikt eller fetma kan ge negativa konsekvenser på både fysisk och psykisk hälsa. Tidig upptäckt är viktig för att förebygga sjukdom och främja hälsa. Skolsköterskan kan i sitt hälsofrämjande arbete stötta och motivera barn och unga till hälsosamma levnadsvanor. Syfte: Att belysa skolsköterskans arbete med elever i grundskolan som har övervikt eller fetma. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats valdes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolsköterskor och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Möjlighet att påverka till förändring, Skolsköterskans stöd i arbetet, Hindrande påverkan och Samverkan som underlättar. Till sist framträdde ett övergripande tema: Ett komplext arbete att utföra. Konklusion: Skolsköterskor upplever arbetet med övervikt och fetma som komplext och utmanande på flera sätt. Möjligheten att arbeta hälsofrämjande påverkas av vilka förutsättningar skolsköterskan har på arbetsplatsen, skolsköterskans egen kompetens, samverkan med vårdnadshavare och av stigmatisering i samhället. Arbetet syftar till att främja elevers hälsa och vara ett stöd mot en hälsosam livsstil. Utmaningar i arbetet kan handla om att ges utrymme i tjänsteutövningen för att kunna fokusera på arbetet med övervikt och fetma. / Background: The presence of overweight and obesity in children and young people is high and continues to increase. Overweight or obesity can have negative consequences on both physical and mental health. Early finding is important to prevent disease and promote health. In her health promotion work, the school nurse can support and motivate children and young people to adopt healthy lifestyles.  Aim: The purpose of the study was to the shed light on the school nurse's work with students in elementary school who have overweight or obesity. Method: Qualitative method with inductive approach was chosen. Semi-structured interviews were conducted with school nurses and data were analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in four categories: Opportunity to influence change, The school nurse's support in the work, Obstructive influence, Collaboration that facilitates. In the end, an overarching theme emerged: A complex work to do.  Conclusion: School nurses experience the work with overweight and obesity as complex and challenging in several ways. The possibility to work with health promotion is affected by the conditions the school nurse has in the workplace, the school nurse's own competence, cooperation with caregiver and stigmatization in society. The work aims to promote students' health and be a support towards a healthy lifestyle. Challenges at work can be about being given space in the performance of the duties in order to be able to focus on overweight and obesity.

Bakgrund Övervikt och fetma är ett globalt växande problem. Stigmatisering och diskriminering mot personer med övervikt och fetma förekommer i alla samhällets kontexter, så även inom hälso- och sjukvården och förvärrar situationen för de drabbade. Det förekommer att hälso- och sjukvårdpersonal har förutfattade meningar och fördömande attityder gentemot personer med övervikt och fetma. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med övervikt eller fetma upplever hälso- och sjukvården. Metod Strukturerad litteraturstudie med inslag av metodologin som används vid systematiska litteraturöversikter. Litteraturöversiktens resultat baseras på 16 vetenskapliga artiklar som analyserats med en integrativ analysmetod. Resultat Resultatet delades in i fyra huvudteman; Negativa upplevelser, Ojämlika förutsättningar, Positiva upplevelser och Kommunikation med tillhörande subteman. Patienter har upplevelser av stigmatisering och diskriminering inom hälso- och sjukvården och att hälso- och sjukvårdspersonal är mycket fokuserade på vikten. Patienter upplever att personal saknar kunskap om övervikt och fetma och dess komplexitet. Ett bättre bemötande upplevdes inom specialiserad obesitasvård. Slutsats Patienter med övervikt och fetma upplever olika grader av stigma och diskriminering. Patienter avstår från att söka vård, vilket kan resultera i att små problem kan bli till stora och ett onödigt lidande. / Background Overweight and obesity are an increasingly worldwide spread problem. Stigma and prejudices against people with overweight or obesity exist in every social context, including health care, which makes the situation for the affected even worse. Health care personnel tend to have assumptions and denouncing attitudes towards people with overweight or obesity. Aim To describe how patients with overweight or obesity are experiencing the health care. Method A structured literature review with elements from the methodology used in systematic literature reviews. The result of the review is based on 16 scientific articles which were analyzed with an integrative analysis. Results The result was divided into four main themes: Negative experiences, Unequal presumptions, Positive experiences and Communications, which then were followed by subthemes. Patients have experiences of stigmatization and discrimination in health care and that health care personnel have a primary focus on the patients’ weight. Patients experience that health care personnel have a lack of knowledge about overweight and obesity as well as of its complexity. Patients experienced a better approach from healthcare personnel in specialized obesitas care. Conclusions Patients with overweight or obesity experience different levels of stigmatization and discrimination in health care. Patients avoid help seeking, which may cause smaller issues to become more serious conditions. Mainly, it leads to an unnecessary suffering.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av samtidens största hot mot den globala folkhälsan. Människor med övervikt och fetma utsätts för stigmatisering och fördomar såväl i samhället som inom vården. Stigmat alstrar ohälsa och många patienter med övervikt och fetma uppger ett såväl fysiskt som psykiskt lidande. Sjuksköterskor inom primärvården har ett stort ansvar i arbetet mot övervikt och fetma då primärvården ofta är den första vårdinrättning patientgruppen kommer i kontakt med. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med övervikt och fetma inom primärvården. Metod: En kvalitativ allmän litteraturöversikt med en induktiv ansats genomfördes. Resultatet består av 10 originalartiklar som analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet genererade två huvudkategorier; 1) Möjligheter i möten samt 2) Hinder i möten. Fyra tillhörande underkategorier identifierades. Dessa påvisade hur sjuksköterskorna redogjorde för en bristande konsensus avseende bemötande och behandling av patientgruppen. Slutsatser: Mer kunskap avseende bemötande samt behandling av patienter med övervikt och fetma behövs bland sjuksköterskor inom primärvården. / Background: Overweight and obesity is one of today's greatest threats to global public health. People with overweight and obesity are exposed to stigma and prejudice both in society and in healthcare. The stigma generates ill health and many patients with overweight or obesity report both physical and mental suffering. Nurses in primary care have a responsibility in the work against overweight and obesity as primary care often is the first care facility the patient group meets. Purpose: To describe nurses' experiences of meeting patients with overweight and obesity in primary care. Method: A qualitative general literature review with an inductive approach was implemented. The result consists of 10 original articles analyzed based on qualitative content analysis. Results: The result generated two main categories; 1) Opportunities in meetings and 2) Obstacles in meetings. Four associated subcategories were identified. These showed how the nurses reported a lack of consensus regarding the treatment of the patient group. Conclusions: More knowledge regarding the treatment and treatment of patients with Overweight and obesity is needed among primary care nurses.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt hälsoproblem somår 2016drabbade1.9 miljarder människor. Individer med fetma har en högre förekomst av psykisk ohälsa. Ångest och depression drabbar cirka 600 miljoner människor per år och är de två vanligaste formerna av fetmarelaterad psykisk ohälsa. En viktminskningsmetod som har haft goda resultat på lång sikt är bariatrisk kirurgi. Sjuksköterskans postoperativa roll omfattar identifiering av patientens individuella vårdbehov och vården därefter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka psykisk hälsa hos patienter efter fetmakirurgi. Metod: En litteraturstudie genomfördes som baserades på åttaresultatartiklar vilka granskades och kategoriserades efter likheter och olikheter. Resultat: Resultatet sammanställdes enligt två olika resultatkategorier: Förändring i psykisk hälsa efter fetmakirurgi -tidsperspektivsamt Förändring i psykisk hälsa efter fetmakirurgi -livsstilsperspektivet. Konklusion: Den psykiska hälsan förbättrades det första året efter fetmakirurgin men stagnerade därefter. Vissa studier visade även att den psykiska hälsan försämrades postoperativt. I samband med fetmakirurgi bör den psykiska-och fysiska hälsan behandlas likvärdigt då de båda är viktiga faktorer som kan relateras till en förändrad livsstil. Sjuksköterskor bör erbjudas mer resurser för dessa patienter för att främja en personcentrerad vård och därmed öka chansen till goda postoperativa resultat. / Background: Obesity and overweight is a worldwidehealth concern which in 2016 affected1.9 billion people. Individuals with obesity have a higher risk of mental health problems. Anxiety and depression affectabout 600 million people every year and are two of the mostcommon forms of obesity related mental health illnesses. The nurse’spostoperative role includes identifying patients' individual healthcare needs and to adapt the care thereafter. Aim: The aim of the study was to examine the mental health of patients after bariatric surgery. Method: A literature review was conducted based on eight result articles which were reviewed and categorized after similarities and differences. Findings: The findings were compiled into two main categories: Changes in mental health after bariatric surgery -time perspective and Changes in mental health after bariatric surgery -lifestyle perspective. Conclusion: The mental health improved the first year after the bariatric surgery but stagnated thereafter. Some studies showed that themental health worsened postoperative. In regard tobariatric surgery should the physical-and mental health be treated equal since they both are important factors that can be related to a change in lifestyle. Nurses should be offered more resources for these patients to promote an individually based healthcare and thus increasing the chances of positive postoperative results.

Bakgrund: Fetma och övervikt ökar hos världens befolkning och är idag ett globalt hälsoproblem. Det finns ingen skillnad för prevalensen av fetma mellan de båda könen i Sverige, men globalt sett ses en skillnad. Fetma kan leda till följdsjukdomar, vilka kan ha en negativ fysisk och psykisk påverkan på individens hälsorelaterade livskvalitet. En allt vanligare behandlingsmetod av fetma är viktminskningskirurgi. Att välja fetmakirurgi som behandlingsmetod är idag vanligare för kvinnor än för män. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur den hälsorelaterade livskvaliteten upplevs, minst sex månader efter en viktminskningsoperation. Metoden som valdes utgick från Goodmans sju steg. Vetenskapliga artiklar söktes i två databaser; PubMed och Cinahl. 36 artiklar granskades och slutligen valdes 10 artiklar till resultatet, varav samtliga kvantitativa. Resultaten visade att den hälsorelaterade livskvaliteten påverkas av medicinska förändringarna som sker efter operationen. Vidare framkommer det att viktkirurgi ger ökad fysisk rörelseförmåga samt ökad självkänsla, vilket ger en ökad hälsorelaterad livskvalitet. Slutsats: Sjuksköterskans stöd kan komma att spela en viktig roll för patienten i deras förändring efter en viktminskningsoperation. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om de olika aspekter som inverkar på dessa patienters hälsorelaterade livskvalitet för att kunna möta patienten i just den situation hon/han befinner sig i. / Background: Obesity and overweight is increasing among the world's population and is today a global health problem. There is no difference in the prevalence of obesity between the sexes in Sweden, but globally a difference is seen. Obesity can lead to co-morbidities which may have an adverse physical and psychological impact on an individuals’ health-related quality of life. An increasingly common method of treatment of obesity is weight loss surgery. Choosing obesity surgery as a treatment method is today more common for women than for men. Surgery as treatment is increasingly common for people with obesity. There are more women than men undergoing weight loss surgery. The purpose of this study is to find out how the health-related quality of life is perceived, at least six months after a weight loss surgery. The method chosen was based on Goodman's seven steps. Scientific articles were searched in two databases, PubMed and Cinahl. 36 articles were reviewed, and finally 10 articles were selected for the result, of which all were quantitative. The results showed that the health-related quality of life is affected by medical changes that occur after surgery. Furthermore, it appears that weight loss surgery provides increased physical mobility and self-esteem, which will increase health-related quality of life. Conclusions: Nurses support could play an important role for the patient in their change after weight loss surgery. It is important that the nurse has knowledge about the different aspects that affect these patients' health-related quality of life in order to meet the patient in exactly the situation he/she is in.