Bakgrund: Övervikt och fetma bland ungdomar är ett växande problem vilket kan jämföras med en epidemi. Det är ett samhällsproblem i både Sverige och i övriga världen. Övervikt och fetma hos ungdomar kan ge både psykiska och fysiska negativa effekter och kan bero på olika orsaker som arv, livsstil och biologiska faktorer. Sjuksköterskan kan komma i kontakt med överviktiga i många olika vårdsammanhang. Det är därför viktigt att ha kunskap om hur ungdomar med övervikt eller fetma upplever sin vardag för att kunna bemöta dem på ett bra sätt. Syfte: Syftet var att belysa ungdomars upplevelser av att leva med övervikt eller fetma. Metod: En allmän litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt genomfördes. Studien baseras på 10 artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier; Upplevelse av låg självkänsla, Upplevelse av utanförskap och Upplevelse av viktnedgång. Dessa belyser ungdomars upplevelser av deras egen kroppsuppfattning och självbild. Diskussion: Olika faktorer som påverkar den överviktigas vardag är skönhetsideal, utanförskap och stigmatisering. Slutsats: Det är viktigt att belysa detta ämne för att överviktiga ungdomar ska få ett bra bemötande och en bra vård. / Background: Overweight and obesity among adolescents is a growing problem which can be compared to an epidemic. It is a social problem both in Sweden and worldwide. Overweight and obesity among adolescents can cause psychological and physical adverse effects and may be due to various reasons such as heritage, lifestyle and biological factors. The nurse may come into contact with overweight patients in many different care contexts. It is therefore important to have knowledge of how adolescents with overweight and obesity perceive their reality to be able to respond to them in a good way. Aim: The aim was to highlight adolescents´ experiences of living with overweight or obesity. Method: The method was conducted as s general literature review with a systematic approach. The study is based on 10 articles. Result: The results are presented in three categories; Experience of low self-esteem, Experience of exclusion and Experience of weight loss. These highlight adolescents´ experience of their own body and self-image. Discussion: Various factors affecting the adolescence everyday life are ideal images ofbeauty, exclusion and stigmatization. Conclusion: It’s important to highlight these issues so that nurses know how to approach overweight adolescents and give them good care.

<p> </p><p>Övervikt och fetma är ett ökande problem i samhället och i världen. Diskrimminering och negativa attityder mot överviktiga människor är vanligt. Upprätthållande av patienternas värdighet är fundamentalt för god omvårdnad. Syftet med denna studie har varit att belysa och sammanställa forskning som beskriver överviktiga människors erfarenheter av värdighet vid behandling och vård inom Hälso- och Sjukvården. Elektroniska sökningar har gjorts i två databaser tillsammans med manuell sökning för att finna referenser. Åtta artiklar granskades och inkluderades i studien. I resultatet framkom följande områden, att mötas av respekt, att inte mötas av respekt, att inte få plats med sin kropp, att välja att lämna över kontrollen, att bli sedd och tagen på allvar och att inte bli sedd och tagen på allvar. Det som framkommer i denna studie är att många överviktiga människor upplever att de inte blivit respektlöst behandlade av personalen på grund av sin övervikt. Däremot känner överviktiga människor att de ibland blir respektlöst bemötta för den hjälp som de får för sin övervikt. Det visade sig också att utrustning och sjukhusmiljöer sällan var adekvata för deras storlek. Slutsatsen av resultatet visar att överviktiga människor känner värdighet när personalen behandlar dem respektfullt, ser dem som en individ och att de blir tagna på allvar.</p><p> </p><p> </p> / <p>Overweight and obesity are an increasing problem in the society and in the world. Discrimination and negative attitudes towards obese people are common. Maintenance of patient´s dignity is fundamental for good care. Aim for this review was to illuminate and relate research who describes overweight people´s experiences of dignity with treatment and care in Health Care. Electronic searches were carried out on two databases along with hand-searching of references. Eight studies met the inclusion criteria. The findings revealed following areas, be faced by respect, not be faced by respect, not get location with his body, choose to hand over the control, be seen and taken seriously and not be seen and taken seriously. Findings revealed that many overweight people experienced that they have not been treated disrespectfully by the professionals because of their weight but they are sometimes treated disrespectfully by health care professionals for the care they received for their obesity. It turned out that the equipment and the environment in hospitals seldom were adequate for their size. The conclusion of the result shows that overweight people feel dignified if the nurses treat them with respect, see them as a person and they are taken seriously.</p>

<p>Fetma är ett ökande folkhälsoproblem runt om i världen. Sjuksköterskan har som uppgift att förebygga ohälsa hos patienter. Genom att veta patienternas svårigheter och möjligheter underlättar det mötet med sjuksköterskan. Men samtidigt måste sjuksköterskan vara medveten om sina attityder för att skapa en bra relation genom att samtala. Syftet är att beskriva svårigheter och möjligheter som kan påverka mötet mellan sjuksköterskor och patienter med övervikt eller fetma. Resultatet av litteraturöversikten bygger på 11 vetenskapliga artiklar. Dessa hittades både genom en systematisk sökning av databasen Cinahl och genom manuell sökning. Resultatet visar att sjuksköterskor har svårigheter att jobba med patienter med övervikt som inte har någon motivation. Sjuksköterskor bör också vara uppmärksamma på hur de uttrycker sig och bemöter patienter med övervikt. Sjuksköterskor och patienter har olika erfarenheter av varandra i mötet. Vilket kan ge en dålig start för en bra relation.</p>

<p>Sjuksköterskor och läkare spelar en stor roll i vården av överviktiga patienter och att denna patientgrupp får samma vård på samma villkor som patienter som inte är överviktiga. Inom hälso- och sjukvård kan det finnas negativa attityder om att patienter med ett högt BMI är lata och odisciplinerade. Vårt syfte var tudelat. Det första delsyftet var att beskriva om det finns negativa attityder från vårdpersonal gentemot överviktiga patienter. Den andra delen av syftet var att beskriva den överviktiga patientens egna upplevelser av vårdpersonalens attityder.<strong> </strong>Det gjorde<strong>s </strong>en litteraturöversikt för att sammanställa forskningsläget. Sammanlagt har det analyserats 14 artiklar i resultatet, dessa var både kvantitativa och kvalitativa studier. Två teman arbetades fram. Till dessa framkom åtta underteman. Vårdpersonalens attityder visade sig påverkas av ett antal faktorer. Detta ledde i viss mån till att patienterna undvek att uppsöka vård. Resultatet visade att vårdpersonal är medvetna om att det finns negativa attityder mot överviktiga. Trots detta upplevde många överviktiga patienter nedvärderande attityder från just vårdpersonal. Vårdpersonal uppvisade en del attityder. Det visade sig att patienterna påverkades av dessa attityder oavsett om det var en egen upplevelse eller de faktiskt förekom.</p> / <p>Nurses and doctors play a major role in the care of obese patients and that this population receive the same treatment under the same conditions as patients who are not overweight. Within healthcare, there may be negative attitudes that patients with high BMI are lazy and undisciplined. Our purpose was twofold. The first part seeks to describe if there were negative attitudes of health professionals towards obese patients. The second part of the purpose was to describe the obese patient´s experiences of health professionals´ attitudes. This was a literature survey to compile the research situation. 14 articles were analyzed and put in the result, they were both quantitative and qualitative studies. Two themes were produced, to these eight sub-themes emerged. Health-care workers' attitudes were found to be influenced by a number of factors. This led to some extent that patients avoided seeking medical care. The results showed that health professionals were aware that there were negative attitudes towards overweight patients. Despite this, many overweight patients’ experienceed disparaging attitudes when visiting health professionals. Health professionals had a number of negative attitudes. It was found that patients were affected by these attitudes, whether they are their own experience or they do occur.</p>

Bakgrund: Fetma/övervikt är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. Fetma är en produkt av flera genetiska, sociokulturella, socioekonomiska och miljömässiga faktorer och leder till fysisk, psykisk och social ohälsa. Detta har visats ha en negativ påverkan på dessa personers livskvalitet då de ofta möts av fördomar samt att de upplever begränsningar i sitt dagliga liv. Som ett led av detta ökade hälsoproblem har de bariatriska operationerna blivit en vanlig och effektiv metod i fetma behandlingen. Syfte: Att beskriva livskvalitet samt hur den förändras över tid hos patienter med övervikt och fetma som genomgått bariatriska operationer. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga studier, varav en kvalitativ studie och nio kvantitativa studier. Dessa studier erhölls från databaserna Cinahl Complete, PubMed, ProQuest Nursing &amp; Allied Health Source. Studierna granskades, sammanfattades, analyserades och sammanställdes i tabeller med likheter och skillnader. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman; Olika sätt att mäta livskvalitet, faktorer som påverkar förändringar av livskvalitet samt förändringar över tid. Resultatet visar att på kort sikt medför dessa operationer på grund av massiv viktnedgång en avsevärd förbättring i alla domäner av livskvalitet. Däremot visar de långsiktiga resultaten i denna översikt att viktnedgången i vissa fall avstannar och att deltagarna till och med kan gå upp i vikt, vilket negativt påverkar resultaten av den psykosociala förändringen av livskvalitet. Resultaten visar på förbättringar i jämförelse med deltagarnas preoperativa värden, dock uppnår de inte de standardvärden som finns hos den normalviktiga befolkningen. Diskussion: Resultaten diskuteras utifrån det vårdvetenskapliga konsensus begreppet hälsa i samband med begreppet livskvalitet. Sammanfattningsvis kan sägas att en stor vinst med dessa operationer är att tack vare en massiv viktnedgång har större komorbiditeter förbättrats eller försvunnit helt, den psykosociala livskvaliteten har förbättrats då patienter upplever mindre begränsningar i det sociala livet. Detta innebär att dessa operationer medfört att både fysiska, psykiska och sociala domäner av livskvalitet har förbättrats. Däremot för att behålla dessa positiva effekter krävs stora livsstilsförändringar och ett fortsatt engagerat postoperativt arbete både från patienter och från sjukvården. / Background: Obesity is one of the greatest public health problems in the world. Obesity is a product of multiple genetic, socio-cultural, socio-economic and environmental factors and leads to physical, mental and social illness. This has been shown to have a negative impact on these individuals' quality of life since they often face bias and experience limitations in their daily life. As a consequence of this epidemic, bariatric surgeries have become a common and effective treatment alternative. Aim: To describe the quality of life and how it changes over time in overweight and obese patients treated with bariatric surgery. Method: A literature review based on ten scientific studies, one qualitative study and nine quantitative studies. These studies were obtained from the databases Cinahl Complete, PubMed, ProQuest Nursing &amp; Allied Health Source. The studies were reviewed, summarized, analyzed and compiled in tables that contained similarities and differences. Results: The outcomes have been divided into three themes; Different ways of measuring quality of life, factors influencing changes in quality of life and changes across time. Shortterm outcomes show significant improvements in all domains of quality of life after the surgery due to massive weight loss. However, the long-term outcomes in this review show that weight loss in some cases stops and that the participants may even gain weight, which negatively affect the changes of the psychosocial quality of life. The outcomes show improvements in comparison with the participants' preoperative values, but they do not achieve the standard values of the general population. Discussions: This review’s outcomes are discussed on the basis of the concept of health in the nursing meta-paradigm in relation to the concept of quality of life. In conclusion, an important gain with these surgeries is that, thanks to a massive weight loss, have greater comorbidities improved or resolved completely, the psychosocial quality of life has improved due to the fact that patients experience fewer restrictions in their social life. This means that these surgeries resulted in improvements in all physical, psychological and social domains of quality of life. However in order to maintain these positive effects, considerable lifestyle changes and a continued committed post-operative work are required from the patients and the health care providers.

Bakgrund: Antalet människor som lider av fetma ökar ständigt, och har globalt sett mer än fördubblats sedan år 1980. Då fetma ofta leder till flera följdsjukdomar innebär det att denna patientgrupp blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården. Detta ställer i sin tur krav på hälso- och sjukvårdspersonlens attityder gentemot personer med fetma.   Syfte: att belysa hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot personer med fetma och den vård som erbjuds den här patientgruppen.   Metod: En systematisk litteraturstudie som i första hand baserades på Kristenssons (2014) metodbeskrivning.   Resultat: Litteraturstudien identifierade två kategorier; attityder till personer med fetma samt attityder gällande vård av personer med fetma. Både positiva och negativa attityder påvisades hos hälso- och sjukvårdspersonal, bland annat beskrevs personer med fetma i negativa ordalag, med ord som lata, själviska och oattraktiva. Även attityder om att personen har låg motivation och viljestyrka syntes. Exempel på positiva attityder som syntes var att empati för personerna med fetma fanns.   Slutsats: För att motverka negativa attityder hos hälso- och sjukvårdspersonal är det viktigt att vara medveten om sina egna och andras attityder, för att kunna reflektera och bearbeta dem. På så vis kan en förändringsprocess ta sin början. De negativa attityderna framstod som barriärer för en effektiv viktnedgång för personen med fetma. / Background: People suffering from obesity are constantly increasing and have globally more than doubled since 1980. Since obesity often leads to comorbidity, this patient group is getting more common in health care settings. This means higher demands on health care professionals´ attitudes towards obese individuals.   Purpose: To enlight health care professionals´ attitudes towards obese individuals and to the care they are offered.   Method: A systematic literature review, that was primarily based on Kristenssons (2014) description of its methodology.   Results: This literature review identified two categories; attitudes towards obese individuals and attitudes concerning obese individuals´ care. Both positive and negative attitudes were found among health care professionals, e.g. obese individuals were described with negative attributes as lazy, selfish and unattractive. Attitudes that the obese individuals had low motivation and low willpower were seen as well. An example of positive attitudes were that empathy for obese individuals occurred.   Conclusion: To encounter negative attitudes among health care professionals, it is important to be aware of  one´s own and others´ attitudes. This enables a process of reflection that might lead to changed attitudes. Negative attitudes workes as barriers for an effective weight loss.

Övervikt och fetma är ett globalt folkhälsoproblem som på sikt kommer innebära stora hälsoproblem på såväl individ- som samhällsnivå. Både förebyggande insatser och behandling mot fetma har positiv effekt, men det är svårt och det krävs mångamedvetna förändringar och en hög motivation av såväl barnen och ungdomarna själva som hos familjen för att lyckas. Forskning visar att insatser ger bättre effekt ju tidigare i livet man startar. Gruppen funktionshindrade barn och ungdomar är en utsatt grupp som visat sig ha lägre grad av fysisk aktivitetsnivå, högre prevalens av övervikt och fetma och en större sjuklighetav en etablerad fetma. Främjande av hälsosamma levnadsvanor är en högtprioriterad fråga, men gruppen funktionshindrade har inte i tillräcklig grad uppmärksammats.Syftet med studien är att utforska genomförda forskningsinterventioner för att förebygga och/eller behandla fetma riktade till barn och ungdomar med funktionshinder samt att kartlägga vilken effekt dessa metoder har haft. Resultaten förväntas bidra tillökad förståelse för hur fortsatt forskning till denna målgrupp kan planeras samt tillföra fördjupad kunskap vid implementering av hälsofrämjande program. Strukturerade litteratursökningar genomfördes och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att forskning på interventioner riktade mot gruppen funktionshindrade börjar komma, men att behovet att undersöka anpassade, verksamma metoder fortsatt är stort.Resultaten pekar mot att funktionshindrade och deras familjer möter större hinder att välja hälsosamma levnadsvanor än andra men att anpassade insatser och kunskap gör valen möjligt. Familjebaserade metoder för att förändra kost och motionsvanor samt anpassad fysisk träning verkar ge bra resultat på livsstilsrelaterad ohälsa. Kunskap för att kunna analysera individens förutsättningar är viktig för att kunna bibehålla ett salutogent förhållningssätt i arbetet med livsstilsrelaterad ohälsa för individer med funktionshinder. / Overweight and obesity is a global public health problem which could lead to serious health problems for the individual as well as for the society. Both prevention and treatment of obesity has positive effect, but it is difficult and takes great effort and high motivation from the family to succeed. Research has shown that intervention early in life produces better results. Disabled children and adolescents are overlooked groups, having a higher prevalence of overweight and obesity, a lower level of physical activity and a higher risk of negative health outcomes if obese. Promoting a healthy lifestyle is therefore of great importance, but interventions targeting disabled persons so far haven´t got enough attention. The aim of this thesis was to investigate research interventions made to prevent and/or treat obesity targeting children and adolescents with disabilities and to investigate what effect these methods have had. The results are expected to contribute to increased knowledge about how further research targeting this group can be formed and to contribute to a deeper understanding when implementing heath promoting programs.  A structured literature search was undertaken and was analyzed with qualitative content analysis. The result shows that research on the problem has started, but further investigation on effective intervention needs to be undertaken. The analysis shows that this group will probably face greater obstacles trying to choose a healthy life style than others but interventions and knowledge adjusted to this group seem to help. Family based interventions, changing eating habits, physical activity levels and adapted exercise to promote strength and fitness seems to have good results on lifestyle-related health problems. Knowledge to be able to analyze the individual’s conditions is important to be able to preserve a salutogenetic approach in the work with lifestyle related health problems in individuals with disabilities.

Bakgrund: Fetma hör till en av våra största folkhälsoproblem både i Sverige och i övriga världen. Utvecklingen av övervikt påverkas av olika faktorer såsom levnadsvanor och genetik men även på grund av samhällsutformningen. Forskning har visat på en ökad risk för flera sjukdomar vid ett BMI ≥ 30, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ-2, vissa cancersjukdomar och psykiska sjukdomstillstånd. Personer med fetma tillhör en grupp som ofta är utsatt för stigmatisering, både inom sjukvården och i det vardagliga livet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelser och erfarenheter av att leva med fetma i dagens samhälle. Metod: I litteraturstudien har nio kvalitativa artiklar granskats och analyserats. Sökningarna utfördes systematiskt i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO.Resultat: Personer med fetma upplever det som svårt att passa in i både samhällets och vårdens utformning och övervikten upplevs ofta som en barriär för att söka vård. Att söka vård som en person fetma var för många förknippat med skuld- och skamkänslor och en rädsla för att stöta på negativa attityder hos vårdpersonal. Konklusion: Om man avser att främja goda vårdrelationer är sjuksköterskans förståelse och medvetenhet för feta patienters situation en viktig del för att kunna ge ett respektfullt bemötande oavsett kroppsstorlek. / Background: Obesity is considered one of our major public health problems in Sweden, and in the rest of the world. The development of obesity is influenced by various factors such as lifestyle and genetics but also because of social design. Research shows having a BMI ≥ 30, increase the risks for the development of several chronic diseases, such as cardiovascular disease, type 2 diabetes, certain cancers and mental illness. People living with obesity are often exposed for stigmatization, both in health care and in everyday life. Aim: The aim of this study was to illuminate experiences of living with obesity in today’s society. Method: In this literature review nine qualitative articles is examined and analyzed. These articles were systematically retrieved from the following databases: PubMed, Cinahl and PsycINFO.Result: Obese people find it difficult to fit into both society and health care design and obesity is often perceived as a barrier to seek care. To seek care as obese person was for many associated with guilt, shame and a fear to face negative attitudes from health care professionals. Conclusion: In the meeting with patients, awareness of and being well informed about how patients living with obesity experience their health situation, is an important resource which can provide opportunities for non-judgmental and equal healthcare.

Bakgrund: Barn har fått en mer stillasittande livsstil. Detta tros vara en bidragande orsak till att övervikt och fetma hos barn har ökat. Överviktiga barn löper ökad risk att utveckla fetma och andra allvarliga sjukdomar i framtiden till följd av sin övervikt. Det är föräldrarna som har det huvudsakliga ansvaret för sina barn och deras vikt. När barnet har viktproblem behöver föräldrarna stöd och hjälp, men upplever ofta oförståelse från vårdpersonalen.Syfte:Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse av att leva med barn som har övervikt eller fetma.Metod:Litteraturstudie med kvalitativ ansats. En plan för litteratursökningen innehållande fyra steg skapades. Sju vetenskapliga orginalartiklar valdes ut. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes ut.Resultat:I studien framkom fem olika kategorier. Dessa var: omgivningens agerande leder till skuld och skam, från bortförklaringar till ansvar, oro för barnets sårbarhet och lidande, oenigheter kring barnets uppfostran och rädsla för ohälsa och lidande i barnets framtid.Slutsats(er):Bemötandet av föräldrar som har barn med övervikt eller fetma kan förbättras. Detta genom att sjuksköterskans medvetenhet om föräldrarnas upplevelser kring barnets övervikt eller fetma ökar. För att detta ska kunna uppnås behövs mer forskning i ämnet.

Övervikt och fetma är ett stort problem världen över. Varje år dör 2,8 miljoner vuxna människor av sjukdomen. För att kunna arbeta preventivt mot övervikt och fetma och hjälpa de patienter som lider av sjukdomen bör sjuksköterskan ha mer kunskap och utbildning om de bakomliggande faktorerna. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa bakomliggande faktorer för övervikt och fetma. 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades och resultatet framkom i form av fyra kategorier; livsstilsfaktorer, känslor och relationer, socioekonomiska faktorer och genetiska faktorer.  I ett flertal studier framkom det att brist på fysisk aktivitet var en starkt bidragande faktor till viktuppgång. Stress och tidsbrist var de utlösande faktorerna till att den fysiska aktiviteten uteblev. Graviditet och moderskap sågs som en bakomliggande faktor till viktuppgång hos kvinnor. Relationer och en svår barndom kunde också bidra till viktuppgång hos både män och kvinnor. Arbetsmiljö, utbildningsnivå och socioekonomisk status hade en betydelse relaterat till högt BMI, dock visade dessa faktorer skillnader gällande genus. Det framkom att det finns ett könsideal och att det framförallt har betydelse gällande männens viktuppgång. Vidare kvalitativ forskning med fokus på patienternas upplevelser är av betydelse. Likaså sjuksköterskans preventiva arbete som bör uppmärksammas redan under sjuksköterskeutbildningen. / Overweight and obesity is a major problem worldwide. Every year 2.8 million adult dies in the disease. In order to work preventively against overweight and obesity and to help patients who suffer from the disease, nurses need more knowledge and education about the underlying factors. The purpose of this study was to illustrate the underlying factors for overweight and obesity. 12 scientific papers were selected and examined and the result emerged in four categories; lifestyle factors, feelings and relationships, socioeconomic factors and genetic factors. Several studies showed that the lack of physical activity was a major contributing factor to gaining weight. Stress and lack of time were the triggering factors that physical activity did not occurred. Pregnancy and motherhood was seen as an underlying factor to why women gained weight. Relationships and a difficult childhood could also contribute to weight gain in both men and woman. Work environment, education and socioeconomic status had a role related to high BMI, however, those factors showed differences regarding gender. It was found that there are gender ideals and that they are primarily of importance regarding the men’s weight gain. Further qualitative researches focusing on patients’ experiences are relevant. Similarly, the nurse’s preventive work should be addressed during nursing school.