<p>Bakgrund: Övervikt bland barn har ökat och är nu ett hälsoproblem i samhället och i övriga världen. Den främsta orsaken till övervikt är en obalans mellan energiintag och energiförbrukning. För att goda viktminskningsresultat ska uppnås måste sjuksköterskan involvera hela familjen i omvårdnaden runt det överviktiga barnet. Syftet: Litteraturstudiens syfte var att belysa betydelsen av kost och fysisk aktivitet samt vårdpersonalens påverkan för livsstilsförändringar hos familjer med överviktiga och feta barn i åldern 6-12 år. Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats användes och sökningen av vetenskapliga artiklar gjordes på databaserna Pubmed och Cinahl. Det var 19 stycken artiklar som svarade mot studiens syfte och frågeställningar. Dessa inkluderades i studien. Resultat: Studierna visade att kost och fysisk aktivitet har betydelse för övervikt hos barn. Föräldrarna bör introducera goda kost- och motionsvanor tidigt hos barnen. Studien visade att det är viktigt att involvera hela familjen för att förhindra övervikt och att det krävs mer än en intervention för att fånga upp det överviktiga barnet. Studien visade också att vårdpersonalen måste skaffa sig bättre kunskaper i att diagnostisera övervikt och fetma samt att aktivt arbeta mot att övervinna de hinder som finns för att uppnå goda behandlingsresultat.</p> / <p>Abstract</p><p>Overweight among children have decreased and are now a health problem in the society and over the world. The leading cause to overweight is an unbalance between energy intake and energy consumption. The nurse must involve the whole family in the care of overweight child or adolescent to achieve good weight results. The aim of this study was to describe the importance of diet and physique activity and the staff of health’s role to influence families’ with overweight children in the age of 6-12 year to a change of lifestyle. The method that was used is a systematic descriptive literature review based on 19 scientific articles. The searches were performed at the two databases, Pubmed and Cinahl. There where 19 articles that supported our aim and question of issue that were included in the study. The result showed that diet and physique activity has a meaning to prevent obesity and overweight among children. The parents must introduce good diet and exercise-habits in the early age. The study also shows the importance to involve the whole family to prevent obesity and more then just one intervention is needed to target the overweight child. The study also showed that staff of health must improve their skills to diagnose obesity and overweight and active work to overcome the obstacle to achieve good results of treatment.</p>

<p>Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det är en konsekvens av att vi är allt mindre fysiskt aktiva och har sämre kostvanor. Därför vill jag göra en studie om hur barn ser på dessa fenomen. </p><p>Jag har undersökt hur några barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, där tio barn i årskurs 6 intervjuades. Syftet med studien är att undersöka några barns kunskaper, tankar och åsikter om fysisk aktivitet och kostvanor. </p><p>I bakgrundsdelen tar jag upp litteratur om fysisk aktivitet och kostvanor som behandlar exempelvis konsekvenser av fysisk inaktivitet och dåliga kostvanor. Jag går även igenom tidigare forskning på området. I metoddelen går jag igenom tillvägagångssätt och urval. I resultatdelen redovisas barnens svar. Där visar barnen stora kunskaper om fysisk aktivitet och kostvanor. Alla tio barnen menar att grönsaker är nyttig kost och att godisär onyttig kost. Nio av barnen menade att övervikt eller fetma var en av konsekvenserna av dåliga kostvanor. I analysdelen jämförs barnens svar med litteraturen och tidigare forskning. Jag tar upp mina egna tankar och åsikter i diskussionen, där ger jag exempel på hur skolan, pedagogerna och föräldrarna kan främja fysisk aktivitet och bra kostvanor. </p><p>Min slutsats i undersökningen är att barnen i denna studie har stora kunskaper om fysisk aktivitet och kostvanor.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur skolsköterskor upplever problematiken kring övervikt/fetma hos barn i låg- och mellanstadiet och att undersöka vilka strategier skolsköterskorna har för att förebygga/hjälpa dessa barn. Ännu ett syfte med studien var att undersöka hur skolsköterskorna ser på samarbetet med föräldrar, lärare och andra skolsköterskor i detta problem. Metoden var att intervjua sju skolsköterskor på låg- och mellanstadiet i två kommuner i Mellansverige. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant. Meningsbärande enheter plockades ut och materialet kategoriserades och resulterade i tre huvudkategorier och tio subkategorier. Resultatet visade att de sju intervjuade skolsköterskorna ansåg att det är ett problem med övervikt/fetma hos skolbarn. Skolsköterskorna hade inte några särskilda strategier för att förebygga övervikt/fetma och riktlinjerna från skolhälsovården är oklara, men fyra av skolsköterskorna höll på att arbeta fram en förebyggande strategi på egen hand. Alla skolsköterskor hade mer eller mindre en strategi för att hjälpa överviktiga/feta skolbarn genom att prata kost och motion på hälsosamtalen. Fyra av skolsköterskorna hade arbetat fram eget material. Materialet användes sedan för att hjälpa barnen att få ett annat tankesätt och en förändrad livsstil. Alla sju skolsköterskor ansåg att ett fungerande samarbete med föräldrar, lärare och andra skolsköterskor underlättar arbetet med de överviktiga barnen.</p> / <p>The aim of the existing study was to describe how school nurses experience the complex of problems about obesity among primary school and middle school children, also to examine which strategies school nurses use to prevent/help these children. Amongst other aims, this study examines how school nurses experience cooperation with parents, teachers and other school nurses within this area. The method used was to interview seven school nurses in primary school and middle school from two school regions in the middle of Sweden. The interviews were recorded on tape and transcribed in verbatim. Sense bearing units were picked out and the material was categorized, which resulted in three main categories with ten subcategorise. The results showed that the seven interviewed school nurses considered that there is a problem with obesity in school children. The school nurses didn’t have any specific strategies to prevent obesity and the guidelines from the school health board were indistinctive, but four of the school nurses were working on preventive strategies on their own hand. All of the school nurses more or less had a strategy for helping obese school children, by meens of talking about nutrition and fysical exercise in health sessions. Four of the school nurses had created their own material. The material was then used to help the children with another way of thinking and change in lifestyle. All seven school nurses considered that a working cooperation with parents, teachers and other school nurses facilitated the work with the obese children.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva vilka behandlingsformer det finns för överviktiga barn och barn med fetma samt vilka effekter de har på kroppsvikten.</p><p>Metoden som användes var en litteraturstudie av deskriptiv ansats och sökningen av vetenskapliga artiklar skedde via databaserna PubMed och High Wire Press. Det var 19 stycken studier som svarade mot studiens syfte och frågeställning och inkluderades i studien.</p><p>Av de behandlingsformer som presenterades i studien hade kirurgi- och läkemedelsbehandling den största effekten på barn med fetma. Studien påvisade att de kombinerade behandlingsformerna inriktade på beteende och kostförändringar tillsammans med fysisk aktivitet och som involverade hela eller delar av familjen hade den största effekten på barn med övervikt. Pågick den kombinerade behandlingen mer är ett år kunde man se en positiv viktutveckling med en minskning av BMI på de barn med övervikt som deltog.</p><p>De övriga behandlingsformerna som presenteras visar var och en av dem en god effekt under behandlingstiden men avtar efter avslutad behandling.</p><p>Slutsatsen författaren drar av denna studie var att de barn som behandlas tillsammans med familjen under en längre tid och lär sig hur man förhåller sig till kost och fysisk aktivitet, har störst chans att slippa gå in i vuxenvärlden som överviktig.</p> / <p>The objective for this study was to describe what available treatments there is for overweight children and children with obesity and what effect the treatments have on the bodyweight.</p><p>The Method used was a descriptive literature study and the search of articles was made in PubMed and High Wire Database. There were 19 articles included in the study who all answered to the aim and questions of this study.</p><p>Of all treatments that were presented in the study, surgery- and drug treatment had the largest effect on children with obesity. The study proved that the combined treatments with behavior and nutrition changes combined with physical activity that involved whole or parts of the family was the most effective treatment for overweight children.</p><p>If the combined treatment lasted for more than a year, a reduction of weight and BMI was shown among the overweight children that participated in the study.</p><p>The rest of the treatments found shows god results during the treatment, but the effect decreases after completed treatment.</p><p>The authors’ conclusion was that the children treated along with their family for a long period of time and learns how to behave with food and physical activities will have the largest chance to escape an overweight life as an adult</p>

<h1><h1>Abstrakt</h1><p> </p><p>Övervikt och fetma är idag ett världsomfattande hälsoproblem och fetma medför en klart ökad risk för att drabbas av olika sjukdomar, såsom hjärtkärlsjukdomar. I Gävleborg är andelen överviktiga och feta större än medelvärdet i riket. Syftet med studien, efter valda begränsningar, var att beskriva hälsosamordnarna arbets- och förhållningssätt gällande övervikt och fetma med avseende den vuxna befolkningen inom primärvården Gästrikland. Resultatet visade att gemensamma riktlinjer fanns för deras arbete och att dessa till största delen efterlevdes även om förhållningssättet till dem skiljde sig åt. Samarbetet med andra yrkeskategorier inom primärvården fungerade bra, dock har omstruktureringar i arbetssätt medfört att vissa brister fanns. Uppfattningen att hälsosamordnarnas utbildningsbakgrund påverkade deras arbetssätt gentemot patienterna kan skönjas. Samtliga lade stor vikt vid patientens eget ansvar gällande livsstil och levnadsvanor. En av de påverkansmetoder som användes var det <em>motiverande samtalet. </em>Flertalet hälsosamordnare använde sig av denna metod, men förhållningssättet till den skiljde sig åt. Hälsocentralerna där hälsosamordnarna verkade skiljde sig åt bland annat gällande storlek på upptagningsområde, social, ekonomisk och kulturell bakgrund hos patienterna. Detta medförde att de ibland arbetade på olika sätt och hade olika förhållningssätt till själva arbetet och de människor de mötte.</p></h1>

<p>Det finns mycket lite forskning gjord kring vilken form av hjälp överviktiga vill ha och var de kan tänkas vilja söka hjälp för att komma till rätta med sin vikt. För att hälsopedagoger och närbesläktade yrkesgrupper ska kunna genomföra riktade interventioner mot övervikt är det betydelsefullt att de har kännedom om överviktigas önskningar. Avsikten med studien är att utreda överviktigas önskemål om hjälpform och behov av hjälpkanaler för att tydliggöra hur riktade viktinterventioner lämpligen bör utformas för att bli effektiva och på individens egna villkor. En kvantitativ enkätstudie har genomförts där resultaten jämförts för att skapa tillämpliga data till analysen. Undersökningen visar att överviktiga framför allt vill ha kostråd, råd om fysisk aktivitet och stöd i form av coachning. För att få hjälp med sin vikt väljer de främst att vända sig till ett gym eller annan träningsanläggning men även Viktväktarna är relativt populära. Minst önskvärt var information om risker med över-/undervikt och ur risksynpunkt är det positivt är att ingen ville operera sig samt att få ville ha medicinsk behandling. Målgruppsanpassning av interventioner är viktigt och sker lämpligast på gruppnivå för de med kraftigare övervikt, övriga kan med fördel behandlas enskilt. Det kan även vara betydelsefullt att integrera utomstående aktörer som exempelvis träningsanläggningar eller dietist under coachningsfasen av interventionen.</p> / <p> </p><p>Little is known about the kind of help individuals with overweight problems would like to have, and where they may look for help for these problems. In order to implement targeted interventions against overweight it is important for health promoters and related professional groups to be and become aware of these needs. The purpose of this study is to shed light on overweight people's needs and what kind of support they prefer, in order to elucidate how targeted weight interventions should be set up to meet the demands of these persons. A quantitative survey study was conducted and the results were compiled to generate relevant data for the analysis. This survey points out that people with overweight problems above all want to have dietary advice, advice about physical activity and support in the form of coaching. Of least interest were information about the health risks connected with weight problems and direct medical treatment. In order to get help with their weight most people choose to visit a gym or some other exercise facility, however, also Weightwatchers is a relatively popular option. Adaptation of the intervention to the single- or type of group of individuals is very important. This was found to be strongly preferred by persons with more considerable overweight as well as in such groups. The conclusion is also that it is of great importance that various views and professionals are integrated in the handling process during the treatment period.</p>

<p>Övervikt och fetma anses vara ett globalt folkhälsoproblem, vars omfattning tycks ha ökat de senaste årtiondena. Förklaringen till det anses ofta vara en västerländsk livsstil bestående av kaloririk kost och bristande fysisk aktivitet. Att lyckas med en livsstilsförändring tycks därmed viktigt, men svårt. Syftet med studien var att identifiera framgångsfaktorer som bidragit till initierande och vidmakthållande av en livsstilsförändring. Enskilda intervjuer, med tre kvinnor och tre män, genomfördes därför med individer som vidmakthållit en livsstilsförändring i minst två år. Studien visade att gemensamma framgångsfaktorer för initiering och vidmakthållande var en vändpunkt som resulterat i motiv och mål, samt omgivande förutsättningar. Specifikt för initieringen var bestämdhet viktigt, medan vidmakthållandet gynnades av strategier och upplevd belöning. Respondenterna hade överlag många gemensamma framgångsfaktorer, och inga tydliga skillnader mellan könen kunde urskiljas.</p>

<p>Övervikt och fetma ökar i Sverige och i världen vilket utgör ett allt större hot mot människors hälsa. Tidigare forskning har ofta fokuserat på effekter av olika viktminskningsinterventioner. Hur människor upplever att delta i olika interventionsprogram är inte lika ofta i fokus. Studien är genomförd efter att informanterna deltagit i ett 18-månader långt rehabiliteringsprogram där kognitivt och lösningsfokuserat förhållningssätt tillämpats. Hörnstenar i programmet är mat-, motions-, vilo/avslappningsvanor samt tillämpning av kunskaper från kognitivt/lösningsfokuserat förhållningssätt, framförallt sambanden tanke-känsla-handling.</p><p>Syftet med denna studie var att belysa om personer med övervikt/fetma har upplevt någon förändring av vanor och tankemönster genom att delta i ett rehabiliteringsprogram.</p><p>Metod: Studien har en deskriptiv design och omfattar två metoder för datainsamling, dels en enkät med både öppna och slutna frågor, dels en kvalitativ intervju. Enkäten skickades till 50 personer och besvarades av 26 (52%). Tretton personer tillfrågades om intervjuer och tre deltog. Data från enkätstudien har bearbetats med beskrivande statistik samt sammanställningar. Data från intervjustudien har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Resultatet: Enkätstudien visar att informanterna till någon del uppnått egen målsättning med rehabiliteringsprogrammet samt i många fall uppnått någon förändring i mat-, motions- , vila/avslappnings- och kognitiva/känslovanor. Av intervjuerna framkommer tre teman: att ha en målsättning före programmets start; att få balans i tillvaron under pågående program; förändring och att bibehålla balansen efter deltagandet i programmet. Resultatet visar att uppföljningen på informanternas hemorter skulle kunna förbättras.</p><p>Konklusion: Studien visar att deltagandet i rehabiliteringsprogram för personer med övervikt och fetma kan innebära att gå in i ett förändringsarbete som leder till förändring av vane- och tankemönster kring mat, motion och avslappning. Det är dock viktigt att det finns ett kontinuerligt stöd, även i perioderna mellan och efter vistelserna vid en rehabiliteringsenhet som denna. Studiens resultat bör bidra till ökad kunskap vid utveckling av liknande program, bidra till utveckling av ökat stöd samt ge inspiration till framtida studier.</p>

<p><strong>Aim:  </strong>To describe health professional's treatment of pregnant overweight or obese women at an antenatal clinic in Nairobi, Kenya. <strong>Method: </strong>A descriptive qualitative method was used including interviews with 11 health professionals at an antenatal clinic in Nairobi, Kenya. The interviews were semi-structured and consisted of five open-ended question. The result was then analysed through a systematic content analyse. <strong>Result: </strong>Four categories were identified. The methods used to state gestational overweight or obesity were weighting and assessing from the previous weight. BMI was also measured. The most common intervention is counselling on diet and lifestyle. Some respondents mentioned referral to nutritionist and also multidisciplinary involvement. Many of the respondents stated however that gestational overweight and obesity is very rare and that they don't have any specific routines or interventions. <strong>Conclusion:</strong> The basic measures used to survey  pregnant women´s weight are  pre- pregnant weight, continuously weighting and measuring BMI are used. There are also basic interventions such as counselling on diet and exercise. However, gestational overweight or obesity is not a prioritised issue at Kenyatta National Hospital and few routines and interventions exist. This study demonstrates the necessity for training and educating the staff to raise awareness about the risks gestational overweight or obesity implies. It also highlights the need of clear guidelines on how manage gestational overweight and obesity.  </p> / <p><strong>Syfte:</strong> Att beskriva hälso- och sjukvårdspersonals behandling av överviktiga eller feta gravida kvinnor. <strong>Metod:</strong> Beskrivande kvalitativ metod där intervjuer med 11 vårdpersonal utfördes på en mödravårdscentral i Nairobi, Kenya. Intervjuerna var semi- strukturerade och bestod av fem öppna frågor. Resultatet analyseras sedan genom en systematisk innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Fyra kategorier identifierades. De metoder som användes för att fastställa övervikt eller fetma under graviditet var vägning, jämförelse med tidigare vikt samt BMI. Den vanligaste insatsen var rådgivning om kost och livsstil. Några respondenter nämnde att de vid behov remitterar patienter till en dietist och att de arbetar tvärvetenskapligt. Många av respondenterna uppgav dock att övervikt och fetma under graviditet är mycket ovanligt och att inga särskilda rutiner eller interventioner finns. <strong>Slutsats:</strong> Den vanligaste åtgärden för att förebygga graviditetsdiabetes övervikt och fetma är rådgivning om kost och motion. Kvinnornas vikt, kontinuerligt vägning och mätning av BMI är de grundläggande redskapen för att hålla en god kontroll på gravida kvinnors vikt. Övervikt och fetma hos gravida kvinnor är dock inte en prioriterad fråga på Kenyatta National Hospital och mycket få rutiner och åtgärder finns. Studien belyser behovet av att utbilda personal för att öka medvetenheten om vilka risker övervikt och fetma hos gravida kvinnor kan medföra. Det finns även ett behov av tydliga riktlinjer för hur man identifierar, behandlar och följer upp överviktiga eller feta gravida kvinnor.</p>

<p>Introduktion: Övervikt och fetma är ett globalt växande folkhälsoproblem vilket leder till enorma ekonomiska samhällskostnader. Fetmakirurgi, bland annat Reglerbart gastriskt band (Adjustable Gastric Banding, AGB), har visat långsiktiga effekter på viktminskning, medan icke-kirurgisk fetmabehandling har visat mindre tydliga effekter. Detta har lett till att fetmakirurgin ökat dramatiskt. Trots detta har vissa kirurgipatienter svårigheter i att upprätthålla viktminskning över tid. Fetmakirurgi kan även leda till senkomplikationer och biverkningar. Flertalet experter argumenterar för att långtidsbehandling är väsentlig för vidmakthållande av beteendeförändring. Dagvårdsbehandling anses vara värd att överväga för patienter med fetma. Den har använts brett inom diabetesvård men ej lika mycket inom fetmabehandling. Syfte: Att strukturera och undersöka population och datamaterial från en redan genomförd men opublicerad, tre år lång interventionsstudie, med tre uppföljningar, om viktminskning och ätbeteende hos patienter med fetma, efter behandling med: Adjustable Gastric Banding, Dagvård alternativt en kombination av de båda behandlingarna. Metod: Datamaterial i 30 pärmar, från patienter (baseline: n= 212) i en redan genomförd men opublicerad interventionsstudie, lästes igenom och strukturerades in i ett index i Microsoft Words. Därefter skapades en databas i Microsoft Excel. I databasen räknades de patienter samman som visat angivna mått på viktminskning (BMI) och ätbeteende (TFEQ) vid något, några eller samtliga av de totalt tre uppföljningstillfällena i studien. Resultat: Efter strukturering och undersökning av datamaterialet framgick att enbart (n=10) av (n=212) fullföljt studien genom uppvisade mått på BMI samt TFEQ vid samtliga av studiens tre uppföljningstillfällen. För att i denna masteruppsats visa resultat från en större studiepopulation presenterades även uppvisade mått (BMI, TFEQ) från patienter som deltagit vid baseline och tredje uppföljningstillfället, men som nödvändigtvis inte deltagit vid uppföljnigstillfälle ett eller två (n=43). BMI och TFEQ presenterades i medelvärde och median för varje behandlingsgrupp. Slutsats: Resultatet visar att majoriteten av de deltagande patienterna inte fullföljde hela programmet. Därför kunde inga effekter av respektive behandling på förändring av vikt och ätbeteende beräknas.</p> / <p>Introduction: Overweight and obesity is a globally growing public health problem leading to enormous economic costs for the society. Obesity surgery, including Adjustable Gastric Banding (AGB), has shown long-term positive effects on weight loss, while non-surgical obesity treatment has shown less evident effects. This has led to a dramatic increase in obesity surgery. Still, some surgery patients have difficulties in maintaining weight loss over time. The majority of experts argue that long-term treatment is essential for maintaining behavioral changes. According to experts, Daycare treatment is worth considering for patients suffering from obesity. It has been used broadly within the diabetes care though not to the same extent in obesity treatment. Aim: To structure and investigate the population and data from an already completed but unpublished three year old intervention study, with three follow ups, of weight loss and eating behavior in patients with obesity after treatment with Adjustable Gastric Banding, Daycare or a combination of the both treatments. Method: Data in 30 binders, from participants (baseline n=212) in an already completed but unpublished intervention study, was read and structured into an index in Microsoft Words. A database in Microsoft Excel was then structured were patients with specified measures for weight loss (BMI) and eating behavior (TFEQ), for one, two or three of the total three follow ups, was counted together. Results: After the structuration and investigation of the material it became evident that due to drop-out or missing data only (n=10) out of (n=212) had fulfilled the study by showing specified measures of BMI and TFEQ at every of the total three follow ups. To, in the present Master thesis, show results from a greater sample, also participants with measures (BMI, TFEQ) from baseline and the third follow up, but not necessary from the first or second follow up (n=43), was included in the presentation. BMI and TFEQ were presented in mean and median for each of the treatment groups. Conclusion: The result shows that a majority of the participants not completed the program. Hence could no effect of the treatments on changes of weight and eating behavior be rated.</p>