Förekomsten av övervikt och fetma hos barn har ökat kraftig de senaste 20 åren och är idag ett stort samhällsproblem. Barn med övervikt och fetma har ofta en problematisk livsvärld vilket kan skapa ett lidande som påverkar barnets psykiska hälsa. Syftet med denna uppsats är att utifrån aktuell forskning om barns upplevelser kring sig själva och sin livssituation beskriva och tolka hur övervikt och fetma påverkar deras psykiska hälsa. Uppsatsen diskuterar även sjuksköterskans hälsofrämjande roll vid kontakten med dessa barn. Denna litteraturstudie har en kvalitativ ansats där kvalitativa vetenskapliga artiklar med grund i empirisk data har används för att belysa barns upplevelser och erfarenheter. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts där tre huvudteman och sju subteman uppkom. Resultatet visar att barn med övervikt och fetma inte upplever fullgod psykisk hälsa. Barn med övervikt och fetma har en besvärlig livssituation där de blir utsatta för kränkning, mobbning och utanförskap. Barnen har ofta en låg självkänsla och stort brist på självförtroende, vilket påverkar deras ork och vilja att gå ner i vikt. Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete ligger således i att stärka barnets psykiska hälsa till den grad att barnet får motivation och vilja till att gå ner i vikt. Sjuksköterskan har genom sin grundutbildning kunskap om pedagogiska strategier, vilka hon kan använda sig av för att motivera och stötta barnen till förändring och till att inta en mer aktiv roll i kampen mot övervikten. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I Sverige har förekomsten av övervikt och fetma fördubblats de senaste tjugo åren och hälsoproblemet drabbar främst barn. Övervikt och fetma hos barn innebär sämre förutsättningar för ett hälsosamt liv som vuxen. Sjuksköterskan möter överviktiga barn i sitt arbete och har därför möjlighet att hjälpa dem och deras familjer i en förändringsprocess mot ett hälsosammare liv. Syftet med studien är att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett överviktigt barn. Intervjustudier har analyserats med kvalitativ metod för att öka förståelsen kring fenomenet. I resultatet framgår att det endast är mödrarnas upplevelser som speglas och inte fädernas. Vi har tolkat det som att mödrarnas upplevelser grovt sett kan delas in i två kategorier: Dels de mödrar som har insikt i att barnet är överviktigt, dels mödrar som saknar denna insikt.Bland de mödrar som har insikt är upplevelsen av att ensam bära ansvaret starkast. De mödrar som inte har insikt har svårt att acceptera att deras barn klassificeras som överviktigt. Sjuksköterskans främsta mål är att engagera hela familjen i livsstilsförändringarna. Då mödrarnas upplevelser av barnets vikt grundar sig i två olika uppfattningar så måste sjuksköterskan möta dessa på olika sätt. I mötet med de mödrar som inte har insikt måste sjuksköterskan först och främst främja medvetenhet hos hela familjen. Då mödrarna har insikt bör hon istället arbeta på ett stödjande sätt och lägga stor vikt vid att involvera hela familjen i förändringsprocessen. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Övervikt och fetma är ett ökande problem som leder till ökad sjuk- och dödlighet. Det innebär ett lidande för patienten och stora kostnader för samhället. För att en patient ska minska i vikt krävs livsstilsförändring och i detta arbete har distriktssköterskan en stödjande funktion. Syftet med den här studien är att öka kunskaperna om hur distriktssköterskan inom primärvården kan arbeta med överviktiga och feta patienter för att hjälpa dem till varaktig viktminskning. Vi vill belysa vilka svårigheter som finns och vilka faktorer som underlättar. Vi vill även se vad som utmärker effektiva viktminskningsprogram. Vi har gjort en systematisk litteraturstudie med analys av kvantitativ och kvalitativ forskning. Resultatet visar att sjuksköterskor och läkare tycker att rådgivning vid övervikt/fetma är ett svårt och känsligt ämne. De ger oftare livsstilsråd till överviktiga patienter när de har en medicinsk sjukdom relaterad till övervikten. Tidsbrist är en försvårande faktor. Sjuksköterskorna och läkarna upplever att de har otillräckliga kunskaper i arbetet med livsstilförändring. De efterfrågar mer utbildning och stöd från organisationen. De studier om viktminskningprogram vi har analyserat var upplagda på olika sätt och var därför svåra att jämföra. De var även genomgående av låg metodologisk kvalitet och därför är det svårt att rekommendera något av programmen till den svenska primärvården. Även flera av de övriga studierna har metodologiska brister varför resultaten bör tolkas försiktigt. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Bakgrund: Fetma och övervikt är ett tillstånd som ständigt ökar och utgör en risk för följdsjukdomar. I Sverige har antalet personer med fetma och övervikt tredubblats de senaste 40 åren. Att genomgå en gastric bypass operation ses som sista utvägen till ett liv som inte begränsas av fetma. Syfte: Att beskriva hur personer som genomgått gastric bypass upplever hälsa efter operationen. Metod: En kvalitativ ansats användes där det gjordes en analys av narrativer i form av bloggar. Tio bloggar granskades och analyserades. Resultat: Viktnedgången som sker till följd av gastric bypass operationen blev inte som alla hade tänkt sig. De fysiska förändringarna som uppstod var möjligheten till ett rörligare och aktivare liv men medförde även nya kroppskomplex. Självbilden är svår att förändra och psykiska besvär kvarstår. Självkänslan och självförtroendet som förväntades bli bättre blev snarare sämre och hade en inverkan på relationen med vänner och familj. Konklusion: Psykisk och social problematik erfars efter operationen vilket begränsar upplevelsen av fullständig hälsa. Då uppföljning inte är tillräckligt omfattande brister stödet från sjukvården. Genom sjuksköterskans förståelse för upplevda erfarenheter kan bemötandet av dessa personer anpassas och förbättras.

Övervikt och fetma ökar i världen och Sverige vilket medför en ökad sjukdomsrisk.Överviktiga personer upplever att de inte passar in och stigmatiseras av samhället därhälso- och sjukvården också räknas in. I tidigare forskning har svårigheter kring attvårda överviktiga prehospitalt beskrivits. Relaterat till den ökande förekomsten avövervikt och fetma och svårigheten att vårda personer med övervikt eller fetma är det avintresse att undersöka hur ambulanspersonal upplever det att vårda dessa patienter.Syftet med denna studie var att undersöka ambulanspersonals upplevelse av att vårdapersoner med övervikt eller fetma. Data insamlades från ambulanspersonal viaintervjuer där data sedan analyserades med en induktiv kvalitativ analysmetod. Detframkom i resultatet att informanterna upplevde att mötet väcker tankar om situationensom den överviktiga personen befinner sig i samt att de konfronteras med sina egna ochandras fördomar om övervikt och fetma. Ambulanspersonalen upplevde att det fannssvårigheter att ge god och lika vård relaterat till brist på utrustning men även fysiskahinder hos patienten. Svårigheterna gäller både medicinska åtgärder samt förflyttning.De upplever att fokus i mötet tenderar att bli problemlösande avseende förflyttning därvården hamnar i skymundan. För att vårdmötet med dessa personer ska bli ett bra mötesom främjar hälsa och välbefinnande blir det viktigt att se sin patient som en helhet därkroppen inte kan skiljas från personen utan patienten måste ses som en helhet i denkontext han eller hon befinner sig i. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Både fetma och ätstörningar klassificeras som viktrelaterade tillstånd som har förknippats med ökad risk för olika hälsoåkommor. En skillnad sinsemellan är dock statusen på de kroppar som respektive tillstånd associeras till, där övervikt stigmatiseras medan smalhet tvärtom idealiseras. Vidare är nyhetsmedia en institution i vårt samhälle som både eftersträvar objektivitet samt har en informerande funktion, och bör därmed idealt sätt inte reproducera ovanstående. Det är även i detta spänningsfält som denna uppsats tar avstamp, mer specifikt genom att undersöka hur fetma och ätstörningar representeras i totalt 8 artiklar från online-versionen av Aftonbladet. Frågeställningarna är mer specifikt ”Hur konstrueras fetma och ätstörningar i 8 artiklar från Aftonbladet” samt ”Vilka värderingar går att utläsa om människor med tillstånden i artiklarna?”. Dessa besvaras med hjälp av framing som teoretiskt verktyg - där ett särskilt fokus placeras på hur artiklarna inramar tillstånden i relation till ansvar, närhet och moral - samt kritisk diskursanalys som metod, vilket möjliggör ett maktperspektiv i analysen. Efter avslutad analys har även svar på dessa frågor utkristalliserats. Resultatet påvisar hur fetma och ätstörningar på flera sätt konstrueras på motsatt sätt i de undersökta artiklarna, där konstruktionen av fetma upprättar en distans till enskilda individer och erbjuder en huvudsaklig medicinsk läsning av tillståndet, medan ätstörningar tvärtom etablerar en närhet till specifika personer, medan en distans till ätstörningar som sjukdom upprättas. Detta kommer även till uttryck i de värderingar som går att utläsa i artiklarna, där det uttrycks negativa värderingar om människor med fetma, medan ätstörningar istället associeras med nästintill positiva värderingar. Sammantaget kan en säga att artiklarna om fetma skapar en negativ bild av både tillståndet och människor med tillståndet, medan artiklarna om ätstörningar istället skapar empati för enskilda personer, men däremot förringar allvarligheten i den faktiska sjukdomen.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn och ungdomar är ett växande samhällsproblem då det ökar världen över och är en stor riskfaktor till att drabbas av många av de välfärdssjukdomarna som finns idag. Orsakerna till att drabbas av övervikt eller fetma är en blandning av levnadsvanor, genetiska-, sociala-, psykologiska- och kulturella faktorer. Barn som är överviktiga eller lider av fetma riskerar att vara det livet ut. Sjuksköterskan har som uppgift att främja hälsa genom att ha en holistisk syn på individen. En insikt i hur varje person uppfattar sin livskvalitet är därför en grundläggande utgångspunkt.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva barn och ungdomars livskvalitet vid övervikt eller fetma skattat utifrån det egna och föräldrarnas perspektiv.  Metod: Litteraturstudie av beskrivande design som omfattar 12 stycken artiklar, varav en använde mixed method och de övriga 11 använde kvantitativ ansats.  Huvudresultat: Barn och ungdomar som led av övervikt eller fetma skattade ofta sin livskvalitet lågt. Detta framför allt i kategorierna för fysiska- psykiska- och sociala funktioner då många uppgav sämre fysiskt välmående och hade svårigheter att delta i fysisk aktivitet, upplevde nedstämdhet och hade en låg självkänsla. Erfarenheter av mobbing och utanförskap var vanligt förekommande hos dessa barn och ungdomar.  Slutsats: Samband mellan låg livskvalitet och ökad vikt kunde observeras i domänerna för fysisk- psykisk- och social funktion. Då övervikt och fetma bland barn och ungdomar ständigt ökar världen över behöver sjuksköterskan ha en förståelse för detta fenomen för att kunna ha ett holistiskt synsätt på individen och ge ett gott stöd för att stärka barnen och ungdomarnas känsla av sammanhang i sitt arbete med att främja hälsa. / Background: Overweight and obesity among children and adolescents is an increasing societal problem all over the world and a serious risk factor of being affected by many of the welfare diseases that exists in present time. The main causes of being overweight or obese is a mix of living habits, genetic- social-, psychological- and cultural factors. Children who are overweight or suffer from obesity have a great risk of being in that condition for the rest of their lives. It is in the nurses tasks to promote health by a holistic viewpoint of the individual. An insight of each person’s perception of their quality of life is a fundamental starting point.  Aim: To describe children and adolescents quality of life when overweight or obese, estimated on personal and parent perspective.  Method: A literature study of descriptive design based on twelve articles wherein one article used a mixed-method and the remaining eleven used a quantitative approach.  Main result: Children and adolescents who were overweight or suffered from obesity often assessed a low quality of life. Prominently in the categories of physical- psychological- and social functioning where many declared a decrease in physical wellness and difficulties in participating in physical activities, experienced depression and a low self-esteem. Experiences of bullying and alienation were common in these children and adolescents.  Conclusion: A correlation between a low quality of life and an increase in weight were observed in the domains of physical-, psychological- and social functioning. Because of the global increase in overweight and obesity in children and adolescents, the nurse needs an understanding of the phenomenon in order to have a holistic approach to the individual and act as support system to strengthen these children and adolescents’ sense of coherence in order to promote health in the profession.

Övervikt och fetma är ett ökande folkhälsoproblem över hela världen, och så även dess följdsjukdomar såsom diabetes, högt blodtryck och cancer. Viktreducerande operationer ses som den mest effektiva metoden för gravt överviktiga personer att minska i vikt. Syftet med denna litteraturstudie var att studera människors upplevelser efter att de genomgått en viktreducerande operation. Studien genomfördes som en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats, eftersom fokus var på människors upplevelser.10 kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades vilket resulterade i tre kategorier: Att upplevelsen av att hopp och förväntningar blandas med oro, skuld och skam. Att uppleva en förändrad relation till mat och känslan av förlust och att relationen till den egna kroppen förändras. En slutsats som drogs var att personer som genomgått en viktreducerande operation kan uppleva ett lidande i form av livslidande eller sjukdomslidande på grund av de förändringarna som sker efter operationen. Förändringarna kan skapa en oro och upplevelser av att vara begränsad i livet. I klinisk praxis så behöver hälso- och sjukvårdspersonal skapa en god relation, fördela makten jämnt mellan parterna, lyssna på-, tro på- och respektera personerna. Detta för att kunna stärka deras egen självkontroll och egenvård.

<p>Ohälsan ökar i västvärlden som en följd av bland annat försämrade kostvanor och alltför lite fysisk aktivitet. För att öka aktivitetsgraden hos den vuxna befolkningen i Sverige erbjuds många via arbets¬givaren möjlighet till friskvård på betald arbetstid. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av motivation och inställ¬ning till motion hos individer som nyttjar respektive inte utnyttjar friskvårdsförmånen. Data samlades in genom semistruktu¬rerade intervjuer med tio personer vilka sedan analyserades enligt teoristyrd tematisk analys. Deltagarna besvarade även ett standardiserat mät¬instrument (Sport Motivation Scale). Undersökningen utgick från Self-Determination Theory som bygger på tanken att beteenden som styrs av inre motivation har större chans att upprätthållas än de som styrs av yttre motivation. Resultatet visade att de som nyttjar frisk¬vårdstimmen i större utsträckning drivs av inre motivation än de som inte nyttjar denna. För att fler anställda skall utnyttja frisk¬vårdsförmånen bör arbetsgivaren satsa på personlig rådgivning samt skapa en organisa¬tions¬kultur där motion är ett naturligt inslag och där den inre motiva¬tionen uppmuntras.</p>

<p>Syftet med den här studien var att belysa i vilken utsträckning skolan arbetar i linje med styrdokumenten, avseende hälsa, begränsat till övervikt och fetma. Läroplanen (Lpo 94) visar att skolan bland annat skall ge barnen en kunskap och förståelse kring att sättet att leva påverkar den egna hälsan. För att belysa hur skolan arbetar i enlighet med detta, intervjuades fyra lärare samt en rektor. Rektorer från sju andra skolor fick dessutom besvara enkätfrågor kring hur de arbetar med övervikt och fetma vid sina skolor. Resultatet visar att de medverkande skolorna i den här studien anser att de arbetar aktivt i frågan om hanteringen av barn med övervikt eller fetma. Metoder de använder för att uppnå detta är bland annat att uppmuntra daglig rörelse, servera bra och näringsrik mat, samt att låta barnen pröva på olika idrotter och dessutom via skolhälsovården stödja de barn och föräldrar som är i behov av hjälp.</p>