Bakgrund: Det råder en brist på kunskap inom hälso-och sjukvården gällande människors upplevelser av att leva med övervikt och fetma. Tidigare forskning har fokuserat på specifika problemsituationer som uppstår inom vården. I litteraturen nämns sällan upplevelser som beskriver de överviktigas eget perspektiv. Detta trots den kraftigt ökande förekomsten av övervikt i samhället. Syfte: Syftet med studien är att belysa människors upplevelser av övervikt och fetma. Metod: Litteraturstudie med Kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Sju kategorier hittades: Skuld/ skamkänslor, sorgsenhet/sårad, Avvisad/isolerad, Förödmjukad/ oattraktiv, Glad/underbar, Lågt självförtroende och Oro i nära relationer. Slutsats. Studiens resultat visar att övervikt och fetma är ett lidande för många. Människor med övervikt och fetma utryckte även att lidandet påverkar deras livsstil. Klinisk betydelse: Genom att belysa om vad människor med övervikt och fetma upplever, kan detta leda till en utveckling av studier inom detta område och ökad medvetande inom omvårdnad. / Background: There is a lack of knowledge in health care regarding people's experiences of living with overweight and obesity. Previous research has focused on specific problem situations that arise in health care. Experiences that describes peoples overweight and obesity was uncommon in the literature. This is in spite of the rapidly increasing incidence of obesity in the society. Aim: The aim of this study is to highlight people's experiences of overweight and obesity. Method: It’s a study with quantitative and qualitative methods. Results: This study has seven categories: Guilt / shame, Sadness / hurt, Rejected / isolated, Humiliated / unattractive, Happy / wonderful, Low self-esteem, Anxiety in close relationships. Conclusion: The study results show that overweight and obesity are hardship for many. People with overweight and obesity mentioned that the emotion of suffering affects their lifestyle. Clinical significance: To illuminate the people`s experiences of overweight and obesity, will increase the awareness in caring and lead to a progress in research concerning nursing.

Bakgrund Barn med fetma har lägre fysisk aktivitetsnivå än normalviktiga barn. Låga nivåer av fysisk aktivitet vid ung ålder leder ofta till låga nivåer av fysisk aktivitet som vuxen, vilket ger ökad risk för metabola syndromet. Ökad fysisk aktivitet ger ökad AEE och kan leda till ökad FFM, vilket hjälper till att höja TEE som är viktigt vid långsiktig viktminskning. Syfte Syftet med studien var att undersöka skillnad i total energiförbrukning, TEE, och aktivitetsrelaterad energiförbrukning, AEE, uppmätt med accelerometer på barn med övervikt eller fetma vid inskrivning, jämfört med efter minst ett år. Syftet var också att se om det var någon skillnad inom respektive kön i total och aktivitetsrelaterad energiförbrukning samt om det fanns något samband mellan dessa med förändring i kroppssammansättningen. Metod Data från två undersökningstillfällen där 28 barn genomfört mätning av BMR, kroppssammansättning och aktivitetsutredning med accelerometer samlades in. Jämförande statistik mellan undersökningstillfällena genomfördes på energiförbrukningsvariablerna TEE och AEE. Resultat TEE hade minskat (p=<0.01) och AEE hade minskat (p=<0.01) vid årskontrollen. Resultatet för respektive kön visade för pojkar att det var en skillnad mellan undersökningstillfällena i både TEE (p=0.004) och AEE (p=0.009). För flickor var det en skillnad i TEE (p=0.005) men inte i AEE (p=0.091). Det fanns en korrelation mellan TEE och FM (r=-0,47, p=0,014), och FFM (r=0,47, p=0.014) i procent. Slutsats Barnen i denna studie hade lägre TEE och AEE ett år efter de blivit inskrivna på överviktsenhet samtidigt som de blivit mer överviktiga. Med tanke på studiegruppens storlek bör detta resultat tolkas med försiktighet. / Background Children with obesity have a lower level of physical activity than normal weight children. Low levels of physical activity at a young age suggests low levels of physical activity as an adult, which increases the risk of the metabolic syndrome. Increased physical activity increases AEE and can lead to increased FFM which helps to increase TEE which is important for long term weight loss. Aim The aim of this study was to examine difference in total energy expenditure, TEE, and activity-related energy expenditure, AEE, measured by accelerometer on children with obesity at enrolment, compared to at least a year later. Furthermore, the aim was to see if there was any difference within each gender in total and activity-related energy expenditure and if there was any correlation between these with the change in the body composition. Method Data from two examinations where 28 children completed measurements of BMR, body composition, and activity registration with accelerometer was collected. Comparative statistics between the examinations were carried out on the energy consumption variables TEE and AEE. Results TEE has decreased (p=<0.01) and AEE has decreased (p=<0.01) at the year follow up. The result for each gender showed for the boys that there was a difference between the examinations in both TEE (p=0.004) and AEE (p=0.009). While for girls there was a difference in TEE (p=0.005) but not in AEE (p=0.091). There was a correlation between TEE and FM (r=-0.47, p=0.014), and FFM (r=0.47, p=0.014) in percent. Conclusion The children in this study had lower TEE and lower AEE one year after they were enrolled at the obesity unit while they have become more obese. Considering the size of the study group this result should be interpreted with caution.

Bakgrund: Övervikt och fetma orsakar idag fler dödsfall än undervikt. Det är ett folkhälsoproblem som ökar över hela världen. Övervikt och fetma leder till såväl fysiska som psykiska problem och besvär för den drabbade. Forskning har visat att patienter med övervikt eller fetma upplever mest stigmatisering i vuxen ålder. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa bemötandet av patienter med övervikts- och fetmaproblematik ur patientens och vårdpersonalens perspektiv. Metoder: En litteraturöversikt. Resultat: Det framkom att patienter med högre BMI upplevde negativt bemötande från vårdpersonal, att de inte blev hörda. Patienterna sökte inte gärna vård. Det framkommer att vårdpersonalen hade en negativ attityd till patienter med övervikt eller fetma och ville helst inte vårda dessa. Slutsats: Patienter med övervikt eller fetma är en utsatt patientgrupp i såväl samhälle som inom vården. Patienterna upplever att de inte blir hörda och inte blir tagna på allvar. Vårdpersonal är enig om att vården måste hjälpa dessa patienter, trots det uppger en stor del av vårdpersonal att de inte vill vårda patienter med övervikt eller fetma relaterat till tidsbrist. / Background: Overweight and obesity cause today more deaths than underweight. There is a public health disorder that is increasing worldwide . Overweight and obesity leads to both physical and mental problems and inconvenience for the patient. Aim: The purpose of this study is to highlight the treatment of obese and overweight patients from the patient and the health-care personnel’s’ perspective. Methods: A literature review. Findings: It emerged that patients with a higher BMI experienced negative attitude from medical professionals , that they felt not being listened to and excluded. Patients dreaded to seek care. It appears that healthcare staff had a negative attitude and are not willing to care for overweight or obese patients. Conclusions: Overweight and obese patients are a vulnerable group of patients in both society and in healthcare. Patients feel they are not heard, they will be excluded and not taken seriously. Caregivers agrees that they must help these patients, despite the state a large part of health care workers that they would rather not care for obese patients.

Övervikt och fetma ökar i Sverige och i världen vilket utgör ett allt större hot mot människors hälsa. Tidigare forskning har ofta fokuserat på effekter av olika viktminskningsinterventioner. Hur människor upplever att delta i olika interventionsprogram är inte lika ofta i fokus. Studien är genomförd efter att informanterna deltagit i ett 18-månader långt rehabiliteringsprogram där kognitivt och lösningsfokuserat förhållningssätt tillämpats. Hörnstenar i programmet är mat-, motions-, vilo/avslappningsvanor samt tillämpning av kunskaper från kognitivt/lösningsfokuserat förhållningssätt, framförallt sambanden tanke-känsla-handling. Syftet med denna studie var att belysa om personer med övervikt/fetma har upplevt någon förändring av vanor och tankemönster genom att delta i ett rehabiliteringsprogram. Metod: Studien har en deskriptiv design och omfattar två metoder för datainsamling, dels en enkät med både öppna och slutna frågor, dels en kvalitativ intervju. Enkäten skickades till 50 personer och besvarades av 26 (52%). Tretton personer tillfrågades om intervjuer och tre deltog. Data från enkätstudien har bearbetats med beskrivande statistik samt sammanställningar. Data från intervjustudien har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Enkätstudien visar att informanterna till någon del uppnått egen målsättning med rehabiliteringsprogrammet samt i många fall uppnått någon förändring i mat-, motions- , vila/avslappnings- och kognitiva/känslovanor. Av intervjuerna framkommer tre teman: att ha en målsättning före programmets start; att få balans i tillvaron under pågående program; förändring och att bibehålla balansen efter deltagandet i programmet. Resultatet visar att uppföljningen på informanternas hemorter skulle kunna förbättras. Konklusion: Studien visar att deltagandet i rehabiliteringsprogram för personer med övervikt och fetma kan innebära att gå in i ett förändringsarbete som leder till förändring av vane- och tankemönster kring mat, motion och avslappning. Det är dock viktigt att det finns ett kontinuerligt stöd, även i perioderna mellan och efter vistelserna vid en rehabiliteringsenhet som denna. Studiens resultat bör bidra till ökad kunskap vid utveckling av liknande program, bidra till utveckling av ökat stöd samt ge inspiration till framtida studier.

Bakgrund: Övervikt är ett tilltagande problem med sjukskrivningar som leder till ökade kostnader i samhället. Sjuksköterskor kommer ibland i kontakt med patienter med övervikt i olika vårdsammanhang. För att kunna hjälpa patienter med övervikt bör sjuksköterskor använda sig av en attityd utan att kränka patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors attityder till patienter med övervikt inom sjukvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på tolv vetenskapliga artiklar varav åtta kvantitativa och fyra kvalitativa studier. Resultat: Fyra huvudkategorier och två underkategorier framträdde som essentiella för sjuksköterskors attityder till övervikt. Huvudkategorierna var: Sjuksköterskors attityd och erfarenhet av patienter med övervikt, Sjuksköterskors attityd till patienter i relation till sin egen vikt, Sjuksköterskors attityd på grund av osäkerhet och rädsla samt Sjuksköterskors attityd till att ta upp ämnet övervikt med patienter. Slutsats: Resultatet i denna studie visar att ökad kunskap och ökad reflektion kan hjälpa sjuksköterskor att vara professionella och neutrala i mötet med personer med övervikt. / Background: Overweight is a growing problem in society leading to increased work absences and increased cost to society. In their work situation nurses sometime meet patients with overweight. To be able to help patients with overweight nurses should approach patients with overweight with an attitude that doesn´t offend them. Aim: The aim of this literature review was to examine nurses attitudes towards patients with overweight in nursing care. Method: This study was carried out as a literature study based on twelve scientific articles where of four was qualitative articles and eight was quantitative articles. Result: Four main categories and two sub categories identified as essential for nurses attitudes towards patients with overweight. The main categories were: Nurse´s attitudes and experience of patient with overweight, Nurse´s attitude towards patient with overweight in relation to own weight, Nurse´s attitude based on insecurity and fear and Nurse´s attitude to take up the subject obesity. Conclusion: The result of this study show that increased knowledge and increased reflection can help nurses to be professional and neutral when meeting people who are overweight.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem i stora delar av världen. Dagens moderna livsstil bidrar till allt mer stillasittande arbete och aktiviteter. Fetma hos barn kan orsaka fysisk, social och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av stödjande insatser enligt familjefokuserad omvårdnad av barn med övervikt och fetma. Metod: Det är en allmän litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar granskats och valts ut för att svara på syftet. Datainsamling skedde i databaserna Cinahl, Medline, Amed, Academic Search Elite. Utifrån artiklarnas resultat delades innehållet in i fem huvudteman som kategoriserar sjuksköterskans upplevelser av stöd i arbetet med familjer som har barn med övervikt och fetma. Resultat: Sjuksköterskan upplever att i kommunikationen med familjen med barn som har övervikt och fetma är föräldrarnas attityder det största hindret i arbetet med stödjande insatser. Många föräldrar saknar sjukdomsinsikt gällande sitt barns fetma som också försvårar sjuksköterskans arbete i den familjefokuserade omvårdnaden. Kost, motion och lek upplevs som en självklar del i sjuksköterskans stödjande insatser och tas upp i flera av artiklarna men också insatser i skolan upplevs vara ett viktigt stöd. Slutsats: Övervikt och fetma är ett känsligt ämne. Det kräver mer kunskap och resurser om hur sjuksköterskan kan nå fram till föräldrar i att ge information, stöd och motivation till en hälsosammare livsstil för deras barn med övervikt och fetma. / Background: Obesity is a growing problem in many parts of the world. Today´s modern lifestyle contributes increasingly sedentary work and less physical activities. Obesity among children can cause physical, social and mental health problems in adulthood. Aim: The aim of this study is to describe the nurses´ experiences of support according to family- focused nursing care for children with overweight and obesity. Method: This is a literature- review of nine scientific articles which are reviewed and selected to answer the aim of this study. Data collection took place in the databases Cinahl, Medline, Amed and Academic Search Elite. Based on the result of the articles were the content divided into five main themes that categorize nurses´ experiences of support in their work with families who have children with overweight and obesity. Results: Nurses describes experiences with feelings that communication with parents is the biggest barrier in advocacy with families who have children with overweight and obesity. Many parents are lack of health- awareness regarding to their child´s obesity, which also complicates nurses´ work in the family- focused care. Diet, exercise and play is perceived as an integral part of the nurse´s supportive efforts and are raised in a number of the articles but also work in schools are perceived to be an important support. Conclusion: Overweight and obesity is a sensitive topic. It requires more knowledge and resources about how nurses can reach up to parents to provide information, support and motivation to a healthier lifestyle for their children with overweight and obesity.

Bakgrund: BVC-sjuksköterskor har en unik möjlighet att identifiera de barn som ligger i riskzonen för att utveckla en övervikt eller fetma. I BVC-sjuksköterskors möte med föräldrar till barn med övervikt eller fetma, är en av de viktigaste uppgifterna att förmedla vad som är gynnande för barnets hälsa. Övervikt och fetma är en riskfaktor för kroniska följdsjukdomar och en sämre hälsa senare i livet, och därför behövs hälsofrämjande och förebyggande insatser tidigt i livet för att förhindra utveckling av övervikt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta föräldrar när barnet har övervikt eller fetma. Metod: I denna studie användes en induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet utgörs av intervjuer med nio BVC-sjuksköterskor med specialistexamen som distriktssköterska verksamma inom barnhälsovård. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier så som; Familjesituationen påverkar samtalet, Ge nödvändig vägledning, Pedagogisk strategi och Kommunikationsproblem, med nio underkategorier. Konklusion: Studien visar att BVC-sjuksköterskor identifierar förtroendet som en avgörande faktor i mötet med föräldrar. Förtroendet är av betydelse för att BVC-sjuksköterskor ska kunna stödja och vägleda föräldrar i arbetet kring barnets vikt. I mötet är det viktigt att BVC-sjuksköterskor tar hänsyn till familjesituationen och de omgivande faktorer som påverkar. / Background: A Child health care nurse has a unique opportunity to identify children at risk of becoming overweight or obese. During consultation with parents, one of the most important tasks of nurses is to effectively communicate ways to benefit the child's health. Overweight and obesity are well known risk factors for chronic health conditions and decreased general health later in life, thus making the implementation of health promotion and preventative measures early in life vital. Aim: To evaluate the experiences of Child health care nurses after consultation with parents of overweight or obese children. Method: Interviews with nine Child health care nurses working with children's health were performed.An inductive approach was applied where data was analyzed with qualitative content analysis. Result: Four main categories emerged from the analysis; Family situation affects the consultation, Giving necessary guidance, Pedagogic strategy and Problems in communication, and nine subcategories. Conclusion: This study reveals that Child health care nurses identify trust as a major factor in consultations with parents. Trust is important for the nurse to be able to support and guide parents concerning weight issues of their children. The nurse must keep the family situation and surrounding factors influencing the meeting in mind.

ABSTRAKT Bakgrund: År 2014 beräknades cirka 41 miljoner barn under fem år vara överviktiga alternativt feta världen över. Samhället har förändrats och flera miljöer skapar och gynnar övervikt och fetma hos barn. Sjuksköterskan har till uppgift i sitt preventiva arbete att förebygga och förhindra uppkomst av sjukdomar och skador samt fysiska, psykiska och sociala problem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av det preventiva arbetet mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO, som granskades enligt SBU kvalitégranskningsmall och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna: Resurser i sjuksköterskans preventiva arbete. Motgångar i sjuksköterskans preventiva arbete. Mötet med familjen - en väsentlig del i arbetet. Samhällsaspekter påverkar det preventiva arbetet. Konklusion: Sjuksköterskans preventiva arbete präglas ofta av olika hinder och få möjligheter för att ta itu med det växande problemet. Samhället påverkar arbetet i stor utsträckning i negativ riktning vilket gör att sjuksköterskan är i stort behov av stöd och resurser för att se vinster med arbetet. Nyckelord: Barn, ungdomar, fetma, sjuksköterska, prevention. / ABSTRACT Background: In 2014 around 41 million children worldwide under the age of five was estimated to suffer from obesity Society has changed, more environments creates and favors overweight and obesity in children. The nurse’s tasks in their preventative work is to prevent the occurrence of diseases and injuries as well as physical, psychological and social problems. Aim: The aim of this literature study was to describe the nurse’s experience of the preventive work against overweight and obesity in children and adolescents. Method: A literature study based on eleven qualitative scientific articles from PubMed, CINHAL and PsycINFO, Audited according to the SBU quality review template and analyzed using qualitative content analysis. Results: The result is presented from four categories and eight under categories. The categories are: Resources in the nurse’s preventive work. Adversity in the nurse’s preventive work. The meeting with the family - an important part of the work. The aspects of society affects the preventive work. Conclusion: The nurse preventive work is often characterized by lots of obstacles and few possibilities to work with the growing problem. The community effects the work widely in the negative direction which puts the nurse in a big need of resources to see the wins in the work they put in. Keywords: Child, adolescents, obesity, nurse, prevent.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn är ett ökande problem både globalt och i Sverige. De främsta orsakerna är ett ökat intag av energirika livsmedel samt minskad fysisk aktivitet med en ökad risk för följdsjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid övervikt och fetma bland barn samt beskriva den inkluderade litteraturens datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie som granskat tio vetenskapliga artiklar, fem med kvalitativ ansats samt fem med kvantitativ ansats. Huvudresultat: Rådgivande samtal mellan sjuksköterskor och överviktiga eller feta barn och/eller deras föräldrar presenteras under två rubriker. I den ena beskrivs rådgivande samtal gällande kost och måltidsmönster där sjuksköterskorna menar att kostrådgivning är en viktig del i deras arbete med övervikt och fetma bland barn. I den andra rubriken beskrivs rådgivande samtal som uppmuntrar till ökad fysisk aktivitet och ett minskat stillasittande hos barnen. Sjuksköterskors samverkan med barnens föräldrar beskrivs som en av de viktigaste delarna i deras omvårdnadsarbete. Som stöd i omvårdnadsåtgärderna använder sig sjuksköterskorna av hjälpmedel, instrument och resurser i form av andra professioner. Slutsats: Sjuksköterskornas främsta uppgift är att informera, motivera och genomföra omvårdnadsåtgärder i samverkan med barnen och deras föräldrar som på sikt ger dem förmågan att genomföra omvårdnadsåtgärderna på egen hand. Fokus bör framförallt ligga på samverkan med föräldrarna då inget barn bör hållas ansvarig för dessa beteendeförändringar. / Background: Overweight and obesity among children is a growing problem both globally and in Sweden. The main reasons being an increased intake of energy dense foods and reduced physical activity with an increased risk of complications such as diabetes and cardiovascular disease. Aim: To describe the nurses nursing interventions in overweight and obesity among children and to describe the data collecting methods of the included literature. Method: A descriptive literature study that includes ten articles, five with a qualitative approach and five with a quantitative approach. Main result: Counseling sessions between nurses and overweight or obese children and/or their parents are presented under two headings. Under the first heading counseling regarding diet and meal patterns are described. The nurses believe that diet counseling is an important part of their work with overweight and obesity among children. The second heading describes counseling sessions where the nurses encourage increased physical activity and reduced sedentary behavior among the children. The nurses interaction with the children's parents is described as one of the most important parts of the nursing interventions. To support the nursing interventions aids, instruments and resources in the form of other professions are used by the nurses. Conclusion: In collaboration with children and their parents the nurses primary mission is to inform, motivate and implement nursing interventions. Ultimately this gives the families the ability to implement nursing actions on their own. The focus should primarily be on the interaction with the parents as no child should be held responsible for these behavioral changes.

Bakgrund: De senaste tjugo åren har förekomsten av fetma fördubblats i världen och räknas därför till en global epidemi och är ett stort folkhälsoproblem. I samband med detta har även det kirurgiska ingreppet gastric bypass blivit allt vanligare. Det är därför viktigt att sjuksköterskor och personer som överväger denna operation får en ökad förståelse och kunskap om hur patienter som genomgått operationen upplever livet efter. Syfte: syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser efter en gastric bypass operation. Metod: I studien användes kvalitativ ansats för att studera bloggar skrivna av kvinnor som genomgått en gastric bypass operation. Fjorton Bloggar analyserades. Resultat/ Diskussion: Resultatet visar att kvinnorna får en bättre livskvalité då de har lättare att röra på sig och inte längre upplever obehag när de deltar i sociala sammanhang. Dock finns en baksida med operationen, de har svårt att ställa om till den nya livsstilen som är ett måste för att undvika komplikationer. Många av kvinnorna upplever också identitetskriser. Slutsats: Det är av stor vikt att patienter som genomgår gastric bypass operation får hjälp med förhållningssätt och information kring kosthållning för att kunna få en hälsosam och bestående viktminskning och livsstil. Vidare forskning om hur kvinnorna mår psykiskt innan respektive efter operationen behöver göras då fler människor väljer denna viktminskningsmetod. / Background: The worldwide prevalence of obesity has doubled in the last twenty years and is therefore classified as a global epidemic and is therefore a major health problem. This has initiated the gastric bypass surgery to increase. It is therefore important that nurses and people considering this operation have a better understanding and knowledge the life after the surgery. Objective: The aim of this study was to describe women's experiences after a gastric bypass surgery. Method: This study used qualitative method to study the blogs written by women who have gone through gastric bypass surgery. It contains 14 analysed blogs. Results/ Discussion: The result shows that women have a better quality of life when it´s easier for them to move around and don’t feel the discomfort when they are participating in social activities. However, there is a downside to the surgery. They find it difficult to adjust to the new lifestyle, in order to avoid the complications. Some of these women are also experiencing identity crisis. Conclusion: It is therefore significant for patients who have gone through gastric bypass surgery to get the support they need with attitudes and information about diet to have a healthy and permanent weight loss and lifestyle. Further research on how women experience the psychological health before and after the surgery needs to be done since obesity is increasing and more people are choosing this method for weight loss.