Syftet med denna studie var att undersöka hur barn med övervikt och fetma upplever skolidrotten i förhållande till normalviktiga barn. Undersökningsgruppen bestod av barn i årskurs fyra i en kommun från nordvästra Skåne. Sammanlagt deltog 76 barn med fördelningen 35 flickor och 41 pojkar varav 52 normalviktiga, 19 överviktiga och fem barn med fetma. Datainsamlingen genomfördes i form av gruppenkäter som delades ut, besvarades och samlades in vid samma tillfälle. Enkäten inleddes med frågor om hur barnen upplever skolidrotten, hur läraren och kompisarna behandlar barnet i fråga för att sedan komma in på hur det är att byta om och duscha tillsammans med kompisar. Avslutningsvis behandlar enkäten frågor om barnens fritidsaktiviteter. Resultaten visade att barnen oavsett kroppsvikt generellt sett mådde bra av alla aktiviteter medan procenttalet för de normalviktiga sjönk när de besvarade hur de mådde inför skolidrotten. Resultatet visade även att barnen överlag tyckte om att idrotta på fritiden, skillnaden mellan normalviktiga, överviktiga och barn med fetma var väldigt liten. Slutsatsen av resultatet var att överviktiga och barn med fetma inte upplevde skolidrotten mer negativt än normalviktiga barn.

Övervikt och fetma är ett snabbt växande folkhälsoproblem i Sverige, liksom i övriga världen, som ger upphov till bland annat hjärt-kärlsjukdomar och andra negativa fysiska och mentala tillstånd. Enligt den senaste forskningen har magsäcksoperation fastslagits som den mest effektiva metoden för viktminskning vid svår fetma. Syftet med denna studie, som bygger på nio vetenskapliga artiklar, är att belysa på vilket sätt livskvaliteten påverkas hos vuxna individer som genomgått en sådan operation. Resultatet visar att livskvaliteten förbättras, dock inte för alla. Tidigare depression eller ätstörningsbeteende kan i flera fall finnas kvar postoperativt och tenderar då att ge sämre utfall eller inverka negativt på det sammantagna förloppet för individen. / Overweight and obesity is a fast growing public health problem in Sweden, as well as all over the world, and is a source to cardiovascular diseases and other negative physical and mental conditions. According to the latest research bariatric surgery has considered to be the most effective method for people with severe obesity to achieve weight loss. The aim of this study, which is based upon nine scientific articles, is to highlight in which way bariatric surgery affect the quality of life in adults who receive such treatment. The result shows an improvement in quality of life, but not for everyone. Earlier depression or eating disorders can still appear postoperatively and then tend to give a worsened fall-out and have a negative influence on the overall course to the individual.

Fetma är en sjukdom som ökar i Europa och världen. Sjukdomen utgör en riskfaktor för att utveckla andra hälsoproblem och ökar mortaliteten för patienten. Vårdpersonal kommer vid flera tillfällen möta denna patientgrupp i olika hälso- och sjukvårdsmiljöer och ska verka för att ge en god vård av hög kvalitet. Vårdpersonal har stor möjlighet att påverka om patienten kommer söka hjälp från hälso- och sjukvården vid framtida hälsoproblem. Det är därför av yttersta vikt för sjuksköterskan att vara omsorgsfull vid möten och göra ett gott intryck på denna patientgrupp. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter som lever med fetma upplever stigmatisering inom hälso- och sjukvården. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. I analysen har 12 vetenskapliga artiklar inkluderats. Resultat: Efter analysen framkom fem kategorier; att inte bli lyssnad på, att känna sig avvisad och avvikande, att bemötas med förakt, att uppleva avsaknad av stöd, att känna sig sårbar. Slutsats: Resultatet visar att personer som lever med fetma utsätts för många situationer vid möten med hälso- och sjukvårdspersonal där de känner sig utsatta för förakt och avvisande bemötanden som resulterar i en ökad sårbarhet och sämre livskvalitet. Kunskap om sjukdomen och vad stigmatisering gör med patienter är viktigt för sjuksköterskans arbete för att kunna ge en personcentrerad vård där patientens hälsa förbättras och inte försämras.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt problem som ökar successivt och påverkar individens fysiska och psykiska hälsa. I Sverige har primärvården en central och preventiv roll i samhället dit människor kan söka sig för hjälp med övervikt och fetma. För att förhindra fetmarelaterad sjukdom är medicinsk personal viktig och till deras hjälp finns idag utarbetade riktlinjer för behandling av fetma men saknas för övervikt.  Motiv: Patientgruppen med övervikt och fetma är en stor del i samhället. En betydande del av primärvårdens resurser används till patientgruppen på grund av följdsjukdomarna. Allmänläkare och distriktssköterskor behandlar följdsjukdomar och innehar en betydande roll i det hälsofrämjande arbetet. Intentionen i denna studie att beskriva hur allmänläkare och distriktsköterskor arbetar med denna patientgrupp inom primärvården.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva allmänläkares och distriktsköterskors erfarenheter av arbetet med patienter med övervikt och fetma inom primärvården.  Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer, där tre allmänläkare och sex distriktsköterskor intervjuades.  Resultat: I resultatet framkom tre kategorier, vara spindeln i nätet och se till helheten, betydelsefulla faktorer som påverkar vid livsstilsförändring och förbättringspotential för behandling av övervikt och fetma. Till dessa hör nio subkategorier.   Konklusion: Övervikt och fetma eskalerar och förändringar behövs på flera nivåer för att bromsa utvecklingen. En sammanhållen vårdkedja med flera olika professioner under lång tid krävs för att hjälpa en person genomföra en livsstilsförändring och därmed minska risken för framtida sjukdom.

Introduktion: Övervikt och fetma hos barn är ett växande globalt folkhälsoproblem för barns nuvarande hälsa och framtida hälsotillstånd. Elever har enligt skollagen i den svenska skolan rätt till ett antal hälsobesök under sin skolgång. Skolsköterskan träffar eleverna vid hälsobesök och kan vara den första som uppmärksammar ohälsosam vikt hos barn. Då övervikt och fetma är ett växande problem är det av stor vikt att skolsköterskan tar sig an uppgiften, uppmärksammar problemet och vidtar åtgärder. Syfte: Att beskriva skolsköterskans omvårdnad med att förebygga övervikt och fetma hos barn inom skolhälsovården. Metod: Induktiv integrativ litteraturstudie som använt Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo användes. Artiklarna dataanalyserades efter Knafl och Wittemore analysmetod. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier som var Möjliggöra samarbete med familjen för en hälsosam livsstil och Mötas av utmaningar i det förebyggande omvårdnadsarbetet. Konklusion: Övervikt och fetma hos barn är ett komplext och stigmatiserat ämne. Där skolsköterskans förebyggande arbete vid övervikt och fetma hos barn kräver ett gott samarbete mellan barnet, vårdnadshavare och skolsköterskan vilket är en förutsättning för att utveckla en god relation där alla strävar mot samma mål.

Fetma och övervikt är sjukdomstillstånd som ökar världen över. Med fetma och övervikt ökar risken för flertalet sjukdomar, däribland hjärt-kärlsjukdomar. Fetma och övervikt behandlas främst med energiunderskott där individen själv har stor möjlighet att påverka sin behandling. Sjuksköterskan har ett ansvar att arbeta hälsofrämjande och stärka patienter i sin egenvård. Syftet är att undersöka effekterna av sjuksköterskans roll vid livsstilsförändringar hos patienter som lider av fetma och övervikt. Metoden är en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa data har analyserats. Dataanalysen har gjorts där likheter och skillnader har identifierats för att sedan sorterats in i olika teman. Resultatet delas in i tre huvudteman, “att erbjuda fysiska möten för patienten”, “bedriva patientundervisning” och “stöttning genom digitala hjälpmedel” och sex subteman “att anordna gruppträffar”, “att erbjuda motiverande samtal”, “erbjuda patienten ny kunskap”, “att tillhandahålla en handlingsplan för patienten”, “att tillhandahålla interaktiva webbplatser” och “påminnelser genom sms och e-mail” som visar olika tillvägagångssätt hur sjuksköterskan kan ha en stöttande roll vid livsstilsförändringar för patienter med fetma och övervikt. Tillvägagångssätten inkluderar både fysiska träffar och hur digitala hjälpmedel kan fungera som en hjälp. Diskussionen tar upp huvudfynden som visar att de fysiska träffarna varit mest framträdande där motiverande samtal visat sig haft god effekt på patienternas livsstilsförändringar. Andra vetenskapliga artiklar påvisar liknande resultat där motiverande samtal varit ett framgångsrikt sätt för att inta en stödjande roll. Sammanfattningsvis anses resultatet kunna bidra till livsstilsförändringar med goda resultat som inte kräver stora resurser från vårdens sida.

The aim of this study is to contribute with knowledge about destigmatization in the treatment of patients with obesity. The study is based on five semi-structured interviews with health care counselors in primary care in Region Sörmland. The theoretical approach is stigma theory based on Goffman and Meisenbach's theory of Stigma management communication (SMC). The study's main results show that the majority of the respondents know that obesity is not about "calorie in, calorie out" and that there is a lack of knowledge about the diagnosis. The results indicate that the paradigm shift that has taken place in the academic world is also practiced in primary care in Sörmland. They support the patients by helping to improve their self-esteem but do not call their weight shameful. The results show the importance of collaboration in order to fill knowledge gaps about obesity.

Andersson, A & Karlsson, R. Sömnstörningar vid övervikt. En systematisk litteraturöversikt. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2010.Bakgrund: Övervikt och fetma är idag ett stort samhällsproblem. Samtidigt besväras många människor av sömnstörningar. Samhällskostnaderna för problemområdena är stora. Syfte och frågeställningar: Författarna avser att beskriva överviktigas sömnstörningar ur ett sjuksköterskeperspektiv. Hur påverkar övervikt och fetma sömnen? Vad kan sjuksköterskan göra för att hjälpa överviktiga vid sömnproblem? Metod: Författarna har genomfört en systematisk litteraturstudie i databaserna PubMed och CINAHL samt manuella sökningar. Resultat: Litteratursökningen upptäckte studier som belyser samband mellan viktproblematik och graden av sömnapné. Personer med övervikt hade en påverkan på sömndurationen och djupsömnen. Flera fynd angående den överviktiga människans uppfattning av sin sömnkvalitet upptäcktes bland annat problematik med höga snarkningar. Samband mellan obstruktiv sömnapné och övervikt upptäcktes. Det visade sig finnas samband mellan ökad fysisk aktivitet och sömnstörningar. / Andersson, A & Karlsson, R. Sleeping disorders in overweight people. A systematic literature review. Degree Project, 15 Credit Points.Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2010.Background: Overweight and obesity is currently a major society problem. At the same time, many people is troubled with sleep disorders. The society costs for these problems are large. Purpose and issues: The authors intend to describe overweight peoples sleep disorders from a nursing perspective. How does overweight and obesity affect the sleep? What can the nurse do to help overweight people and their sleep disorders? Method: The authors have elaborated a systematic literature study within PubMed and CINAHL and manual searches. The result: The literature search discovered studies that enlighten connections between overweight and the severity of sleeping apnea. The overweight persons had an impact on the duration of the sleep, the depth of sleep was also affected. Many discoveries regarding the overweight persons understandings of the sleep quality has been discovered, high snoring being one of them. A connection between obstructive sleeping apnea and overweight was discovered. It showed that there are connections between increased physical activity and sleep disorders.

No description available.

Bakgrund: Fetma är ett kroniskt hälsotillstånd som ökat kraftigt i alla delar av samhället. Det leder till en rad hälsoproblem såsom hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Studier visar att patienter med fetma ofta utsätts för stigmatisering i vården och att det påverkar vårdkvalitén. För att kunna ge optimal vård är det av vikt att förstå vårdpersonalens erfarenheter av att vårda patienter med fetma. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda patienter med övervikt och fetma. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier publicerade 2010–2020. Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Analysen gjordes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Utifrån analysen skapades två huvudteman med tre underteman vardera. Resultatets huvudteman är: Kunskap och färdigheter samt Rädsla, osäkerhet och frustration.  Konklusion: Vårdpersonal upplever vårdandet av patienter med fetma som svårt och det försvåras ytterligare av organisation och samhällsaspekter. En högre prioritering av fetma, tydliga riktlinjer och samarbete inom vård och samhälle behövs för att förbättra vårdupplevelsen för både vårdpersonal och patient. Mer forskning och en aktiv debatt kring vårdandet av patienter med fetma behövs       Nyckelord: Erfarenheter, fetma, hälso- och sjukvårdsprioriteringar, vård av fetma, vårdpersonal-patientrelationer / Background: Obesity is a chronic health condition that has increased in all parts of society in later years. Obesity leads to many health issues such as cardiovascular diseases and diabetes. Studies has shown that patients with obesity are often stigmatized in a health care setting, which effects the quality of the care provided. It is of importance to understand health care professionals’ experiences of providing care to patients with obesity. Aim: The aim of this study was to describe health care professionals’ experiences of providing care to overweight and obese patients. Methods: A literature review based on nine qualitative studies published 2010-2020. Studies were found in the databases PubMed and CINAHL. The analysis was conducted using Freberg's five step model. Results: The analysis provided two main themes with three subthemes each. The themes were: Knowledge and skills and Fear, insecurity and frustration. Conclusion: Health care personnel experience providing care to patients with obesity as being difficult and made harder by organizational and societal aspects. A higher priority of obesity as well as clear guidelines and increased cooperation in health care and society is needed to improve both the care provided and the experience of providing care.  More research and an active debate relating obesity care is needed.         Keywords: Experience, Health Priorities, obesity, obesity care, professional-patient relations