Background/problem: Historically, the audit and finance industry have been dominated by men but today the majority of the co-workers are women. Despite this progress, women in both industries are still underrepresented in top positions and are still facing problems in their career advancement. Purpose: The aim of the study is to describe and explain similarities and differences between women’s experienced career opportunities in the audit and finance industry. Method: 12 hypotheses have been derived from previous studies and theories. The hypotheses were tested using telephone surveys with 79 women from the audit industry and 81 women from the finance industry. Conclusion: Women in the accounting profession experience that they have better career opportunities than women in the finance industry. The main factors that influence women in the audit industry are age, family, health, previous working experience and promotion. Where as in the finance industry age, previous working experience and ambition are the primary factors that influence women’s career opportunities. / Bakgrund/problem: Revisions- och finansbranschen har historiskt sett varit mansdominerade branscher men är idag yrken där en övervägande del är kvinnor. Trots utvecklingen är kvinnor inom båda branscherna underrepresenterade på toppositioner och många kvinnor möter hinder för att göra karriär. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förklara likheter och skillnader mellan kvinnors upplevda karriärmöjligheter i revisions- och finansbranschen. Metod: 12 hypoteser har härletts utifrån tidigare studier och forskning. Hypoteserna har testats genom telefonenkäter med hjälp av 79 kvinnor från revisionsbranschen och 81 kvinnor från finansbranschen. Slutsats: Kvinnor i revisionsbranschen upplever att de har något bättre karriärmöjligheter än kvinnor i finansbranschen. De främsta faktorerna som påverkar kvinnors karriärmöjligheter i revisionsbranschen är ålder, familj, hälsa, arbetslivserfarenhet och befordran. I finansbranschen är ålder,arbetslivserfarenhet och ambitionsnivå de primära faktorerna för finanskvinnors karriärmöjligheter.

This Master thesis investigates how cultural processes exclude, or might include, women from the corporate culture as well as how the cultural processes could impact the women’s abilities to career advancement within an organization that operates in the financial and IT industries. Previous studies have provided knowledge about culture and gender relations within the financial (Rutherford, 2001; Renemark, 2007) and IT-sectors (Davies and Mathieu, 2005: 12-22) respectively, but there is a lack of studies of financial service organizations in Sweden that operates in both these industries. These industries are described in earlier studies as having an uneven female representation at managerial levels (Nordling and Samuelsson, 2014; Rutherford, 2001) and organizational cultures that marginalizes women (Renemark, 2007; Davies and Mathieu, 2005: 12-22; Rutherford, 2001). Thereof is the corporate culture’s effect on women and female managers in particular, important to understand in an organizational constellation that strives to increase the number of female managers such as the case company in this study. This study utilizes a theoretical framework defined by Rutherford (2001) comprising nine cultural constituents that are interpreted as including several cultural processes. These cultural constituents are organizational background, Physical artefacts, Management style, the Long hours culture, Work ideology, Informal ways of socializing, Language and communication, Sexuality, and Gender awareness. The nine cultural constituents and the respective processes could have excluding effects, or possible including effects, on female managers position in the corporate culture and impact their further career advancement. In this study is the framework used to investigate the situation for female managers as well as the situation for the female employees as perceived at the managerial level. A case study methodology is used and the including data collection methods are; semi-structured interviews, secondary data, and a field study. Nine semi-structured interviews with managers that directly report to the executive team members constitute the main data gathering method. The findings show the existence of cultural processes related to all nine constituents at the case organization and how these processes impact women. These cultural processes exclude or include women from the corporate culture and impact female career advancement negatively or positively. The identified excluding cultural processes could constitute managerial implications for gender equality work. In addition, the findings provide knowledge of how the generic framework defined by Rutherford (2001) could be applied in the present corporate environment of an actor that operates in the Swedish IT and financial industries. Further, two adjustments of the framework are proposed. The constant connectivity provided by today’s technology proposes a more interlinked relationship between the long hour culture and the work ideology than earlier defined. Further, an extension of the cultural constituent Informal ways of socializing is proposed to incorporate several hierarchical levels to be applicable for young and less hierarchical actors.

This thesis in Industrial Engineering and Management examines which the critical success factors are for implementing blockchain technology in the context of trade finance. Blockchain is an up-and-coming technology that has yet not been implemented in many organizations. By examining which the success factors are for implementing the technology, a foundation can be provided for future implementation efforts with the hope of achieving a successful result. Furthermore, to assess if an implementation of blockchain has been successful or not, the value of it has been assessed. Through a qualitative study with interviewees from both companies acting in the trade finance industry and experts on the subject of blockchain, information could be gathered in order to confirm the theoretical framework as well asprovide for new findings. The conclusion was that the most important success factors for implementing blockchain, found in the theoretical framework were: "Managing and involving stakeholders (for instance customers and suppliers)", "Clear management support/commitment/involvement of the implementation",and "Understanding of the organization in which the implementation is to take place (its strengths, needs,etc.)". The least important factors proved to be "An in depth understanding of the technology that is to be implemented; what it is and how it works", "Keeping the change communicable and transparent within the organization", and "Extensive project definition and planning". Unexpected findings were that almost all interviewees mentioned that there has to be a real need for the technology in order for it to be successfully implemented. Also, as the very nature of blockchain requires cooperation; it is important to realize that blockchain will require a higher degree of working over organizational boundaries. Another aspect that proved to be important to take into consideration is that the trade finance industry holds legacyand therefore is prone to be resistance to change, especially to a technology of such a highly disruptive character. Lastly, it is of importance to mention that the context also has to be taken into consideration;every organization is different and require different approaches when it comes to implementing blockchain technology. When it comes to how blockchain technology generates value from an organizational perspective, the most common answers were that it enhances collaboration and trust. Many identify value in the problem-solving and more decentralized mindset that blockchain brings. An unexpected finding was that the mere use of the word blockchain will create value, as this enables collaboration and investment. Other reasons given were security, transparency, automation, traceability,and decentralization. Further analysis examined the reasons behind the importance and connection of these answers. / Det här examensarbetet i industriell ekonomi undersöker vilka de kritiska framgångsfaktorerna är för implementering av blockkedjeteknologi inom området trade finance. En blockkedja är en teknologi med stora möjligheter som ännu inte har implementerats inom många företag. Genom att undersöka vilka framgångsfaktorerna är för att implementera teknologin, så kan en grund för framtida implementeringsförsök läggas med hopp om att uppnå ett framgångsrikt resultat. Vidare, för att utvärdera om en implementering har varit lyckad eller ej, måste värdet i implementeringen utvärderas. Genom en kvalitativ studie med intervjuer av personer både inom företag som ägnar sig åt trade finance och med experter på blockkedjor, kunde information tas fram för att bekräfta det teoretiska ramverket likväl bidra med nya resultat. Slutsatsen blev att de viktigaste framgångsfaktorerna för implementering av blockkedjor, som hittats i det teoretiska ramverket, var: "Tydligt stöd/engagemang/medverkan avmanagement i implementeringen", "Hantering och involvering av olika intressenter (till exempel kunderoch leverantörer)", "Förståelse för organisationen som implementationen sker i (dess styrkor, behovetc.)". De minst viktiga framgångsfaktorerna visade sig vara: "En djup förståelse för teknologin som skall implementeras; vad det är och hur den fungerar", "Förändringen sker på ett transparent sätt och med tydlig kommunikation", "Omfattande projektdefinition och planering". Oväntade resultat var att nästan alla de intervjuade personerna nämnde att det måste finnas ett riktigt behov för teknologin för att det ska kunna implementeras framgångsrikt. Likväl, en fundamental egenskap av blockkedjan är att teknologin kräver samarbete; det är viktigt att inse att blockkedjan kräver en högre grad av samarbete över organisatoriska gränser. Ytterligare en aspekt som visade sig vara viktig att ta hänsyn till är att tradefinance industrin har varit oföränderlig under låg tid och därmed är benägen att kännetecknas av motstånd till förändring, särskilt mot en teknologi som är av en sådan disruptiv karaktär. Slutligen är det av vikt att nämna att kontexten också behöver tas hänsyn till; alla organisationer är olika och kräver olika tillvägagångssätt när det kommer till att implementera blockkedjeteknologi. Gällande hur blockkedjeteknologi genererar värde från en organisatorisk synvinkel, är det vanligaste svaret att det förbättrar och ökar samarbete och förtroende. Många identifierar värde i den problemlösning och det mer decentraliserade tankesättet som blockkedjor möjliggör. Ett oväntat resultat var att bara användandet av ordet blockkedja kommer att skapa värde, eftersom det möjliggör samarbete och investeringar. Andra faktorer som gavs var säkerhet, transparens, automatisering, spårbarhet och decentralisering. Vidare analys undersökte de bakomliggande anledningarna till dessa faktorers betydande och kopplingen mellan dessa svar.

This thesis in Industrial Engineering and Management examines which the critical success factors are for implementing blockchain technology in the context of trade finance. Blockchain is an up-and-coming technology that has yet not been implemented in many organizations. By examining which the success factors are for implementing the technology, a foundation can be provided for future implementation efforts with the hope of achieving a successful result. Furthermore, to assess if an implementation of blockchain has been successful or not, the value of it has been assessed. Through a qualitative study with interviewees from both companies acting in the trade finance industry and experts on the subject of blockchain, information could be gathered in order to confirm the theoretical framework as well as provide for new findings. The conclusion was that the most important success factors for implementing blockchain, found in the theoretical framework were: "Managing and involving stakeholders (for instance customers and suppliers)", "Clear management support/commitment/involvement of the implementation", and "Understanding of the organization in which the implementation is to take place (its strengths, needs, etc.)". The least important factors proved to be "An in depth understanding of the technology that is to be implemented; what it is and how it works", "Keeping the change communicable and transparent within the organization", and "Extensive project definition and planning". Unexpected findings were that almost all interviewees mentioned that there has to be a real need for the technology in order for it to be successfully implemented. Also, as the very nature of blockchain requires cooperation; it is important to realize that blockchain will require a higher degree of working over organizational boundaries. Another aspect that proved to be important to take into consideration is that the trade finance industry holds legacy and therefore is prone to be resistance to change, especially to a technology of such a highly disruptive character. Lastly, it is of importance to mention that the context also has to be taken into consideration; every organization is different and require different approaches when it comes to implementing blockchain technology. When it comes to how blockchain technology generates value from an organizational perspective, the most common answers were that it enhances collaboration and trust. Many identify value in the problem-solving and more decentralized mindset that blockchain brings. An unexpected finding was that the mere use of the word blockchain will create value, as this enables collaboration and investment. Other reasons given were security, transparency, automation, traceability, and decentralization. Further analysis examined the reasons behind the importance and connection of these answers. / Det här examensarbetet i industriell ekonomi undersöker vilka de kritiska framgångsfaktorerna är för implementering av blockkedjeteknologi inom området trade finance. En blockkedja är en teknologi med stora möjligheter som ännu inte har implementerats inom många företag. Genom att undersöka vilka framgångsfaktorerna är för att implementera teknologin, så kan en grund för framtida implementeringsförsök läggas med hopp om att uppnå ett framgångsrikt resultat. Vidare, för att utvärdera om en implementering har varit lyckad eller ej, måste värdet i implementeringen utvärderas. Genom en kvalitativ studie med intervjuer av personer både inom företag som ägnar sig åt trade finance och med experter på blockkedjor, kunde information tas fram för att bekräfta det teoretiska ramverket likväl bidra med nya resultat. Slutsatsen blev att de viktigaste framgångsfaktorerna för implementering av blockkedjor, som hittats i det teoretiska ramverket, var: "Tydligt stöd/engagemang/medverkan av management i implementeringen", "Hantering och involvering av olika intressenter (till exempel kunder och leverantörer)", "Förståelse för organisationen som implementationen sker i (dess styrkor, behov etc.)". De minst viktiga framgångsfaktorerna visade sig vara: "En djup förståelse för teknologin som skall implementeras; vad det är och hur den fungerar", "Förändringen sker på ett transparent sätt och med tydlig kommunikation", "Omfattande projektdefinition och planering". Oväntade resultat var att nästan alla de intervjuade personerna nämnde att det måste finnas ett riktigt behov för teknologin för att det ska kunna implementeras framgångsrikt. Likväl, en fundamental egenskap av blockkedjan är att teknologin kräver samarbete; det är viktigt att inse att blockkedjan kräver en högre grad av samarbete över organisatoriska gränser. Ytterligare en aspekt som visade sig vara viktig att ta hänsyn till är att trade finance industrin har varit oföränderlig under låg tid och därmed är benägen att kännetecknas av motstånd till förändring, särskilt mot en teknologi som är av en sådan disruptiv karaktär. Slutligen är det av vikt att nämna att kontexten också behöver tas hänsyn till; alla organisationer är olika och kräver olika tillvägagångssätt när det kommer till att implementera blockkedjeteknologi. Gällande hur blockkedjeteknologi genererar värde från en organisatorisk synvinkel, är det vanligaste svaret att det förbättrar och ökar samarbete och förtroende. Många identifierar värde i den problemlösning och det mer decentraliserade tankesättet som blockkedjor möjliggör. Ett oväntat resultat var att bara användandet av ordet blockkedja kommer att skapa värde, eftersom det möjliggör samarbete och investeringar. Andra faktorer som gavs var säkerhet, transparens, automatisering, spårbarhet och decentralisering. Vidare analys undersökte de bakomliggande anledningarna till dessa faktorers betydande och kopplingen mellan dessa svar.

Bakgrund och Problemdiskussion: Eftersom att medvetenheten hos intressenter har ökat, har det konstaterats att den klassiska finansiella informationen är otillräcklig. Av samma skäl har fler och fler riktlinjer, ramar för förberedelse samt publicering av icke finansiell information tillkommit de senaste åren. Den icke finansiella informationen är tillgänglig för att öka företagens ansvar och öppenhet mot sina intressenter. Syfte och frågeställning: Syftet med studien har varit att undersöka hur hållbarhetsrapporter i nio företag i Sverige skiljer sig åt i utformning och innehåll. Vidare avsåg vi att identifiera orsaker till skillnader och likheter utifrån standardiserade ramverk, intressentteori samt lagkrav. De hållbarhetsrapporter som har studerats har publicerats av företag som är verksamma inom byggbranschen, finansbranschen samt revisionsbranschen. Teoretisk referensram: Analysen av denna studie bygger på den teoretiska referensram som omfattats av hållbarhetens utformning och fullständighet, lagkrav gällande hållbarhets-redovisning, Triple Bottom Line, Global Reporting Initiative samt intressentteorin. Metod: För att svara på studiens frågeställningar valde vi att analysera nio hållbarhetsrapporter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen användes eftersom vi hade avsikten att på ett djupare plan undersöka skillnader och likheter i rapporternas utformning och innehåll. Vidare ville vi få en djupare kunskap kring orsakerna till rapporternas likheter och skillnader. Empiri och slutsats: Studiens resultat visade att det exiterar både likheter och skillnader i hållbarhetsrapporterna i förhållande till miljömässiga, sociala samt ekonomiska aspekter. Skillnaderna och likheterna förklaras med hjälp av intressentteorin, Global Reporting Initiatives, lagkravet och branschtillhörigheten. Företagen har en stor valfrihet gällande utformning av hållbarhetsrapporten, hållbarhetsrapportens innehåll samt val av ramverk, detta leder till stor variation av hållbarhetsrapportens innehåll vilket resulterar i att jämförbarheten blir komplex. / Background and problem discussion: It has been shown that the classical financial information is insufficient due to the increased awareness amongst stakeholders. For the same reason, in recent years, more and more frameworks and guidelines has been placed for the preparation of non-financial information to increase corporate responsibility and openness towards stakeholders. Purpose and question: The purpose of this study was to analyze sustainability reports of nine different companies in Sweden and how the reports differ in structure and content. Furthermore, we intended to identify the differences and similarities by comparing them based on standardized frameworks, stakeholder theory and legal requirements. The companies that has been reviewed are active within the construction industry, finance industry and the auditing industry. Theoretical reference frame: The analysis of the study is based on the theoretical reference framework that covers the structure and completeness, sustainability report`s legal requirements, Triple Bottom Line, voluntary frameworks and guidelines as well as stakeholder theory. Method: In order to answer the research questions, we have chosen to analyze nine sustainability reports using a qualitative content-analysis. The reason why this study is done with a qualitative content-analysis is to identify the underlying causes for the differences and similarities between the sustainability reports. Empirical and conclusion: The research concluded that there are both differences and similarities between the different sustainability reports in relation to the environment, social and economical aspects. The differences are explained through the stakeholder theory and their industrial affiliations. The similarities exist due to the fact that GRI has been a commonly used framework amongst the companies studied.

Banken haben nicht zuletzt durch die Finanzkrise von 2008 viel des Vertrauenskapitals in ihr Geschäftsmodell eingebüßt. Ein Hauptgrund ist die Existenz erheblicher Informationsasymmetrien zwischen Banken als Anbietern von Finanzprodukten und -dienstleistungen und ihren Kunden, die von den Banken zu ihren Gunsten und zu Lasten der Kunden ausgenutzt werden können. Die vorliegende Dissertation fokussiert primär auf die gezielte Vergrößerung dieser Informationsasymmetrien zum Zwecke opportunistisch motivierter Vorteilsausnutzung. Bereits die Möglichkeit eines derartigen Vorgehens erfordert Investitionen von Banken in ihre Vertrauenswürdigkeit, um einer Gefährdung ihrer „License to Operate“ entgegen zu wirken. Die Analyse dieser Problemstellung erfolgt bezogen auf den Kontext des Retailbankings aus der Perspektive der ökonomischen Ethik. Die Arbeit gibt Antworten auf die Frage, wie Banken Anstrengungen unternehmen sollten, um ihre Vertrauenswürdigkeit zu stärken im Angesicht von situativen Konfliktsituationen, in denen bedingt durch Informationsasymmetrien Ausbeutungspotenziale existieren.:Abbildungsverzeichnis Tabellenverzeichnis Abkürzungsverzeichnis 1 Einleitung 1.1 Die Problemstellung im ökonomischen Kontext 1.2 Informationsasymmetrien im Spannungsfeld von Moral und Gewinnmaximierung 1.3 Überblick über den weiteren Argumentationsgang 2 Grundlagen der ökonomischen Ethik 2.1 Diskussion der Theorieentscheidung für die ökonomische Ethik 2.2 Praktischer Syllogismus 2.3 Vertrauensspiel und Gefangenendilemma 2.4 Modell der Handlungsbedingungen 2.5 Ökonomische Ethik nach Homann und Suchanek 2.6 Spielverständnis 3 Problemstellung auf dem Zenit 3.1 Vertrauensverlust durch Informationsasymmetrie im Status quo 3.2 Interaktionsprobleme 3.2.1 Informationsprobleme 3.2.2 Anreizprobleme 3.2.3 Defektion als rationale Strategie 3.3 Problemdarstellung in Dilemmastrukturen 3.3.1 Horizontale Dilemmata 3.3.1.1 Dilemma auf Beraterebene 3.3.1.2 Dilemma auf Unternehmensebene 3.3.2 Vertikale Dilemmata 3.3.2.1 Dilemma zwischen Bank und Kunde 3.3.2.2 Dilemma zwischen Bank und Berater 3.4 Informationsasymmetrie als fokale Problemstellung 3.4.1 Umgang mit bestehenden Informationsasymmetrien 3.4.2 Diskussion der gezielten Vergrößerung unerwünschter Informationsasymmetrien 3.4.3 Unvollständige Verträge 3.4.4 Informationsvorsprung als Schalthebel für Kooperation 3.4.5 Informationskosten 3.5 Komplexität 3.5.1 Essenzielle Komplexität 3.5.2 Artifizielle Komplexität 3.6 Agenturtheorie 3.6.1 Arbeitsteilung 3.6.2 Problemstellungen der Prinzipal-Agenten-Theorie 3.6.3 Bilaterales Prinzipal-Agenten-Modell 3.6.4 Multi-Agentur-Beziehungen 3.7 Transparenz und Informationsasymmetrie 3.7.1 Grenzen der Transparenz 3.7.2 Informationsqualität 3.7.3 Informationsquantität 3.7.3.1 Intransparenz durch Zuwenig an Information 3.7.3.2 Intransparenz durch Zuviel an Information 4 Maßnahmen zur Vertrauensrückgewinnung 4.1 Kooperationsgewinne und Wohlfahrt 4.2 Auswirkung der Veränderung der Handlungsbedingungen im Zeitverlauf 4.3 Regulatorik 4.3.1 Erhöhung der Transaktionskosten durch Regulatorik 4.3.2 Verstärkung der Informationsasymmetrie durch Beratungsdokumentation 4.4 Anreizbedingungen 4.4.1 Monetäre Anreize 4.4.2 Nicht-monetäre Anreize 4.5 Leitbilder und Unternehmenswerte 4.5.1 Focal Points als Erklärung der Persistenz etablierten Verhaltens 4.5.2 Formale vs. informale Organisation 4.5.3 Implizite Regeln 4.5.4 Freerider-Problem 4.5.5 Veränderung im Spielverständnis 4.6 Exogene Faktoren 4.6.1 Niedrigzinsumfeld 4.6.2 Disruption durch Fintech 4.7 Neubewertung der Informationsasymmetrie nach Etablierung der Post-Krisen-Maßnahmen 5 Etablierung eines vertrauensbasierten Geschäftsmodells 5.1 Anwendung des Praktischen Syllogismus 5.2 Moralisches Ideal 5.2.1 Verantwortungsvolle Unternehmensführung 5.2.2 Impartial Spectator 5.2.3 Institutionalisierung des Impartial Spectators im Unternehmen 5.3 Empirische Bedingungen 5.3.1 Veränderung der Unternehmenskultur 5.3.2 Angleichung der Anreizbedingungen 5.4 Kooperationsgewinne als Wettbewerbsvorteil 5.4.1 Abbau von Risiken durch Langfristperspektive 5.4.2 Erhöhung des Gesamtnutzens durch Langfristperspektive 6 Fazit – ein Plädoyer für die Selbstbindung Literaturverzeichnis