COVID-19-pandemin har haft en påverkan på såväl världsekonomin som svensk industri. Finns det värde i att blicka tillbaka på den globala finanskrisen 2008 för att hämta lärdomar som kan stödja organisationers krishantering? Denna studie undersöker hur organisatorisk lärdom från krishantering lagras och används vid en senare global kris. Baserat på tidigare forskning togs ett ramverk fram för att beskriva processen mellan krishantering, organisatorisk inlärning och organisatoriskt minne. För att undersöka dessa variabler har en fallstudie gjorts på fordonsföretaget Scania, där intervjuer med nyckelpersoner genomfördes och organisationsdokument granskades. Resultaten indikerar att det finns lärdomar från finanskrisen 2008 relaterade till processer och färdigheter som är användbara under COVID-19-krisen. Studien finner även att individer utgör det mest betydelsefulla lagringsutrymmet av det organisatoriska minnet. Studien bidrar praktiskt till insikten att vissa värdefulla lärdomar kan hämtas från tidigare kriser trots skillnader i kontext och bidrar teoretiskt till konsolideringen av krishantering, organisatorisk inlärning och organisatoriskt minne.

Finanskrisen 2008–2009 medförde förödande konsekvenser för hela globen förra decennietvilka sipprade in och orsakade rippeleffekter på oväntade områden. Uppsatsens syfte kommervara att undersöka ett outforskat område, nämligen finanskrisens kausala inverkan påstudieresultat. Studien kommer ämna att använda instrument som mäter finanskrisens effektmot respektive kommun tillsammans med difference-in-difference metoden för att mäta omkommuner med hög exponering mot konjunkturkänsliga branscher presterar relativt sämre påde nationella proven i engelska, svenska, matematik och genomsnittligt meritvärde jämförtmed kommuner med låg exponering. Resultatet var att difference-in-difference estimateten förmatematik och genomsnittligt meritvärde var negativa och statistiskt signifikanta menpräglades av osäkerhet.

Kommersiella fastigheter har länge setts som en realvärde säker tillgång för placeringar men det är också en bransch som har skakats om av flera finans- och fastighetskriser. Eftersom fastighetsbranschen är en kapitalintensiv bransch och upptar en stor del av bankernas omslutning påverkar sektorerna varandra i hög grad och en kris i den ena sektorn spiller lätt över på den andra. Under de två senaste åren har coronapandemin drabbat världen och människors rörelsemönster och sociala kontakter har begränsats. Pandemin har uppenbarligen haft negativa konsekvenser på människors liv och hälsa men även delvis på den ekonomiska utvecklingen. Syftet med denna uppsats är att undersöka coronapandemins effekter på kommersiella fastighetsbolag samt utreda likheter och skillnader från finanskrisen 2008. För att möjliggöra detta undersöks vidare relationen mellan banker och fastighetsbolag och båda sektorernas perspektiv lyfts in för att svara på arbetets frågeställningar. Undersökningen baseras på intervjuer med 6 representanter från banker och 8 respondenter från kommersiella fastighetsbolag. Dessa intervjuer visar att coronapandemin inte har haft en större påverkan på de kommersiella fastighetsbolagen och således inte heller på bankerna. Pandemin har snarare accelererat vissa trender som fastighetsbranschen redan var på väg emot och pandemin kan inte ses som en finansiell kris. Vidare framkom inga direkta likheter med finanskrisen 2008, skillnader finns det däremot gott om, finanskrisen ledde till kapitalförluster för bankerna och fastighetsbolagen saknade likviditet. / Commercial properties have long been seen as a real value secure asset for investments, but it is also an industry that has been shaken by several financial- and real estate crises. As the real estate industry is a capital- intensive industry and takes up a large part of the banks' balance sheets, the sectors are highly interdependent and a crisis in one sector easily spills over to the other. Over the past two years, the corona pandemic has affected the world and peoples movement patterns and social contact have been restricted. The pandemic has clearly had a negative impact on human lives and health, but also partly on economic development. The purpose of this paper is to examine the effects of the corona pandemic on commercial real estate companies and to investigate similarities and differences from the 2008 financial crisis. To enable this, the relationship between banks and real estate companies is further investigated and both sector’s perspectives are highlighted to answer the research question. The survey is based on interviews with 6 representatives from banks and 8 representatives från real estate companies. These interviews express that the corona pandemic has not had a major impact on commercial real estate and thus on banks. Rather, the pandemic has accelerated certain trends that the real estate industry was already facing and the pandemic can not be seen as a financial crisis. Furthermore, there were no direct similarities with the 2008 financial crisis, but there are plenty of differences: the financial crisis led to capital losses for the banks and a lack of liquidity for the real estate companies.

I och med införandet av IFRS år 2005 måste noterade koncernföretag numera årligen nedskrivningspröva goodwill istället för att göra avskrivningar, vilket tidigare varit tillåtet. De antaganden som ligger till grund för nedskrivningsprövningen baseras på företagsledningars uppskattningar av framtiden, vilket kan leda till subjektiva bedömningar. När IFRS infördes befann sig Sverige i en högkonjunktur, fram tills år 2008 då den globala finanskrisen uppstod och därav efterföljande lågkonjunktur. Då tidigare studier har visat att en finanskris kan leda till att företag behöver göra nedskrivningar på både finansiella och icke-finansiella tillgångar, vill författarna undersöka om finanskrisen 2008 påverkade företagens nedskrivningar av goodwill. Eftersom det finns skillnader mellan industribranschen och IT- och telekombranschen när det gäller redovisning av goodwill är det intressant att jämföra dessa branscher med varandra.Syftet med studien är att undersöka hur den senaste finanskrisen år 2008 påverkade företagens nedskrivningar av goodwill och antagandena vid nedskrivningsprövning, samt i vilken omfattning företag upplyste om nedskrivningarna före och efter finanskrisen för att se om det finns några signifikanta skillnader mellan industribranschen och IT- och telekombranschen. De företag som har ingått i undersökningen är företag som är noterade på Stockholmsbörsen. Genom en kvantitativ studie har författarna valt att granska årsredovisningar från 15 företag inom industribranschen och 15 företag inom IT- och telekombranschen för åren 2006, 2007, 2009 och 2010. Författarna har som forskningsmetod valt att använda sig av en kvantitativ innehållanalys samt utfört statistiska beräkningar. De parametrar som undersökts är upplysningar om goodwill, totala nedskrivningar, diskonteringsräntor, tillväxttakt och kassagenererande enheter.Det var endast en av studiens hypoteser som stämde och det var att diskonteringsräntorna före jämfört med efter finanskrisen skiljde sig signifikant mellan de två undersökta branscherna. En annan skillnad som var signifikant var industriföretagens totala nedskrivningar före och efter finanskrisen, där den branschens totala nedskrivningar ökade mellan de undersökta perioderna. Den genomsnittliga diskonteringsräntan inom IT- och telekombranschen ökade mellan de undersökta perioderna, vilket också konstaterades vara signifikant. Vidare visade studien att industribranschen redovisade mer omfattande upplysningar om goodwillnedskrivningar efter finanskrisen jämfört med perioden innan, till skillnad från IT-och telekombranschen som redovisade upplysningar om goodwillnedskrivningar i mindre omfattning efter finanskrisen. / IFRS 3 has had a big impact on how listed companies treat the recognition of goodwill. The underlying assumptions of the impairment tests are based on management’s estimates of the future, which could lead to subjective evaluations. When IFRS was introduced in 2005 Sweden was in a boom period, up until 2008 when the global financial crisis emerged and hence subsequent recession. A financial crisis may lead to the needs to make write-downs on both financial and non-financial assets. Therefore the authors want to examine in what way the financial crisis in 2008 affected companies' goodwill impairments. Since there are differences between the industrial sector and the IT and telecommunications sector in terms of accounting for goodwill, it is interesting to compare these sectors to examine if there are any significant differences.The purpose of the study is to examine how the recent financial crisis in 2008 affected companies' impairments of goodwill and assumptions in impairment testing, as well as the extent to which businesses disclosed about the impairment losses before and after the financial crisis to see if there are any significant differences between the industrial sector and the IT and telecommunications sector. The companies that are included in the study are companies that are listed on the Stockholm Stock Exchange. With a quantitative method, the authors have chosen to examine the annual reports of 15 companies in the industrial sector and 15 companies in the IT and telecommunications sector from the years 2006, 2007, 2009 and 2010. The authors have chosen as methods for the research a quantitative content analysis and performed statistical calculations. The parameters studied include disclosure on goodwill, total impairment losses, discount rates, growth rates and cash-generating units.It was only one of the study’s hypotheses that was correct. This hypothesis dealt with the discount rates before and after the financial crisis, were the study showed a significant difference between the IT and telecommunications sector and the industrial sector before the financial crisis compared to the period after the financial crisis. Another difference that was significant was the industrial sectors total impairment losses before and after the financial crisis, were the sector’s total impairment losses increased between the examined periods. The average discount rate in the IT and telecommunications sector increased between the examined periods and this difference was also considered to be significant. Furthermore, the study showed that the industrial sector had more extensive disclosure on goodwill impairments after the financial crisis compared with the previous period, unlike the IT and telecommunications sector that disclosed about goodwill impairments to a lesser extent after the financial crisis.This thesis is written in Swedish.

<p>Vi har i den här rapporten valt att undersöka hur svenska små och medelstora företag som exporterar till Baltikum har påverkats utav finanskrisen. Vi har analyserat detta utifrån ett resursbaserat synsätt med syfte att beskriva vilken resursbas respektive företag besitter, analysera hur finanskrisen inverkat på företagen samt i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på de baltiska marknaderna. Vidare ämnar vi ge rekommendationer gällande vilken resursbas som i störst utsträckning kan hantera en omvärldsförändring i likhet med finanskrisen i Baltikum.  För att kunna uppfylla detta syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och utarbetat en flerfallstudie där vi intervjuat fyra företag i Kalmarregionen.</p><p>Den teoretiska referensram vi tagit utgångspunkt i är Barneys resursbaserade synsätt samt välkända internationaliseringsteorier så som; Inkrementell process, Nätverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap samt i viss mån Born Global. Vidare belyser vi teorier gällande prestation utifrån objektiva och subjektiva mått. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys.</p><p>I analysen förenas vår teoretiska syntes med empirin och en diskussion förs gällande vilken resursbas våra fyra företag besitter utifrån vår definition utav resurser i syntesen. Vidare analyseras hur krisen inverkat på företagen och i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på marknaden utifrån de mått utav prestation som definierats i syntesen.</p><p>Med utgångspunkt i vår analys har vi dragit slutsatsen att en kombination utav <em>relationsresurser</em> och <em>kunskapsresurser</em> har varit mest optimalt för att hantera krisen i Baltikum. Vi har styrkt detta med det faktum att undersökningsföretaget Trebema innehar dessa resurser och i störst utsträckning kunnat hantera finanskrisen.</p>

<p><strong><p>Background:</p><p>what affects company value becomes apparent. The capital structure is the relation between</p><p>borrowed capital and equity in a company´s financing mix. What impact changes in capital structure</p><p>have on company value is a widely debated subject within the theory of finance. If a relationship</p><p>between capital structure and company value exists the implication is that an optimal capital</p><p>structure where company value is maximized also exists.</p>During extreme market conditions like the period during fall 2008 the discussion of<strong><p>Aim:</p><p>company value exists among selected stocks and companies listed on Stockholmsbörsens OMXS30.</p>The aim of the thesis is to study whether a certain relationship between capital structure and<strong><p>Implementation:</p><p>performed among chosen stocks and companies. The empirical results eventuating from this have</p><p>been analyzed from the view of elected relevant theory.</p>With aim to fulfill the purpose of the thesis regression analysis has been<strong><p>Completion and results:</p><p>between debt ratio and enterprise value (EV) can be established. During more turbulent periods the</p><p>results is more scattered. The results of this thesis is more evidence that the debt´s gear on equity is</p><p>what mainly impacts price movements on the stock market and affects value, where high debt will</p><p>pay off during favorable conditions and be costly during bad conditions, rather than a specific capital</p><p>structure. A certain relationship between capital structure and company value cannot be established.</p><p>The results of this thesis is also evidence pointing out the difficulties in measuring the relationship</p><p>between two variables where one is the daily quoted market price of equity, which is greatly affected</p><p>by market psychology et cetera, and the other, capital structure, is only to be measured during</p><p>interim- and annual reports.</p>We find that during normal market conditions a positive relationship<strong><p> </p></strong></strong></strong></strong></strong></p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida 2000-talets finanskris har haft någon inverkan på den svenska bolånemarknaden för privatpersoner. Då krisen har slagit hårt mot fastighetsmarknader runt om i världen, vill vi se i vilken utsträckning den har drabbat Sverige. Arbetet ämnar undersöka huruvida bankernas inställning till att utfärda bostadslån har förändrats något, samt utifall det har skett några förändringar av regelverk och direktiv från svenska myndigheter.</p><p><strong>Metod: </strong>I vår uppsats har vi använt oss utav såväl en kvalitativ metod som en kvantitativ. Den kvalitativa metoden utgörs av intervjuer, medan den kvantitativa metoden utgörs av information som insamlats genom internet samt diverse litteraturer. Forskningsarbetets avgränsning sträcker sig till att undersöka den svenska bolånemarknaden. Vi har valt att enbart koncentrera oss på privatpersoner och därmed uteslutit företag i vår studie. Vi har valt att undersöka tre banker – Nordea, Handelsbanken och SBAB samt deras tillsynsmyndighet, Finansinspektionen. Detta för att få en övergripande bild av den svenska bostadsmarknaden.</p><p><strong>Resultat & Slutsats: </strong>Vi har i vår studie kommit fram till att den svenska bolånemarknaden för privatpersoner till stor del inte har påverkats. Finanskrisen har inte åtgjort bolåneinstituten någon skada. Bostadslånen avsedda för privatpersoner har fortsatt att öka. Det som kunnat ses är en skillnad i räntenivå. Regelverk och direktiv har inte förändrats i Sverige i och med finanskrisen på bolånemarknaden.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Vi rekommenderar att fortsätta studien genom att se huruvida nuvarande krisen i Grekland kommer att påverka världsekonomin och därigenom den svenska bolånemarknaden. Man skulle även kunna forska vidare genom att undersöka om Finansinspektionens införande av bolånetak på 85 %, den 1/10-2010, kommer att innebära någon förändring för den svenska bolånemarknaden.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen kommer att bidra till en ökad förståelse för den svenska bolånemarknaden samt hur denna har påverkats utav finanskrisens utbrott år 2008. Uppsatsen kommer ge en insyn i den finansiella världen för bolån och förklara hur regelverk och direktiv präglar den svenska bankrörelsen.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Svenska bolånemarknaden, finanskrisen, utlåning till privatpersoner</p> / <p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this study is to examining whether the 2000s financial crisis has had an impact on the Swedish mortgage market for private individuals. Since the crisis has knocked property markets around the world, we want to see how it has affected Sweden. The work will examine whether banks' attitude towards the issue of housing has changed slightly, and if there have been any changes to regulations and directives from the Swedish authorities.</p><p><strong>Method:</strong> In this essay we have used both a qualitative approach and a quantitative. The qualitative approach consists of information that we have collected through interviews; while the quantitative approach consists of information collected through internet and various literatures. Research activity distinction goes to investigate the Swedish mortgage market. We have chosen to concentrate only on the individuals and excluded companies in our study. We have chosen to investigate three banks – Nordea, Handelsbanken and SBAB and their regulator, Finansinspektionen. This is to get an overall picture of the Swedish mortgage market.</p><p><strong>Results and Conclusion:</strong> We have in our study concluded that the Swedish mortgage market for individuals largely is not affected. The financial crisis has not hit the mortgage institutions any harm. Housing loans that are intended for individuals has continued to increase, but what you can see is a difference in interest rates. Regulations and directives have not changed in Sweden due to the financial crisis in the mortgage market.</p><p><strong>Proposal for further research:</strong> We recommend continuing this study by reviewing whether the current crisis in Greece will have an impact on the world economy and thereby the Swedish mortgage market. Another recommendation to research further is by examining whether Finansinspektionens introduction of 85 % housing mortgage ceiling in 1/10-2010, will mean any change for the Swedish mortgage market.</p><p><strong>Contributions:</strong> This paper will contribute to a better understanding of the Swedish mortgage market and how the financial crises starting in 2008, has affected the Swedish mortgage market. The essay will give an insight into the financial world of mortgages and explain the regulations and directives characterizing the Swedish banking.</p><p><strong>Keywords:</strong> Swedish mortgage market, financial crisis, lending to individuals<strong></strong></p>

Vi har i den här rapporten valt att undersöka hur svenska små och medelstora företag som exporterar till Baltikum har påverkats utav finanskrisen. Vi har analyserat detta utifrån ett resursbaserat synsätt med syfte att beskriva vilken resursbas respektive företag besitter, analysera hur finanskrisen inverkat på företagen samt i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på de baltiska marknaderna. Vidare ämnar vi ge rekommendationer gällande vilken resursbas som i störst utsträckning kan hantera en omvärldsförändring i likhet med finanskrisen i Baltikum.  För att kunna uppfylla detta syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och utarbetat en flerfallstudie där vi intervjuat fyra företag i Kalmarregionen. Den teoretiska referensram vi tagit utgångspunkt i är Barneys resursbaserade synsätt samt välkända internationaliseringsteorier så som; Inkrementell process, Nätverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap samt i viss mån Born Global. Vidare belyser vi teorier gällande prestation utifrån objektiva och subjektiva mått. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys. I analysen förenas vår teoretiska syntes med empirin och en diskussion förs gällande vilken resursbas våra fyra företag besitter utifrån vår definition utav resurser i syntesen. Vidare analyseras hur krisen inverkat på företagen och i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på marknaden utifrån de mått utav prestation som definierats i syntesen. Med utgångspunkt i vår analys har vi dragit slutsatsen att en kombination utav relationsresurser och kunskapsresurser har varit mest optimalt för att hantera krisen i Baltikum. Vi har styrkt detta med det faktum att undersökningsföretaget Trebema innehar dessa resurser och i störst utsträckning kunnat hantera finanskrisen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida 2000-talets finanskris har haft någon inverkan på den svenska bolånemarknaden för privatpersoner. Då krisen har slagit hårt mot fastighetsmarknader runt om i världen, vill vi se i vilken utsträckning den har drabbat Sverige. Arbetet ämnar undersöka huruvida bankernas inställning till att utfärda bostadslån har förändrats något, samt utifall det har skett några förändringar av regelverk och direktiv från svenska myndigheter. Metod: I vår uppsats har vi använt oss utav såväl en kvalitativ metod som en kvantitativ. Den kvalitativa metoden utgörs av intervjuer, medan den kvantitativa metoden utgörs av information som insamlats genom internet samt diverse litteraturer. Forskningsarbetets avgränsning sträcker sig till att undersöka den svenska bolånemarknaden. Vi har valt att enbart koncentrera oss på privatpersoner och därmed uteslutit företag i vår studie. Vi har valt att undersöka tre banker – Nordea, Handelsbanken och SBAB samt deras tillsynsmyndighet, Finansinspektionen. Detta för att få en övergripande bild av den svenska bostadsmarknaden. Resultat &amp; Slutsats: Vi har i vår studie kommit fram till att den svenska bolånemarknaden för privatpersoner till stor del inte har påverkats. Finanskrisen har inte åtgjort bolåneinstituten någon skada. Bostadslånen avsedda för privatpersoner har fortsatt att öka. Det som kunnat ses är en skillnad i räntenivå. Regelverk och direktiv har inte förändrats i Sverige i och med finanskrisen på bolånemarknaden. Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att fortsätta studien genom att se huruvida nuvarande krisen i Grekland kommer att påverka världsekonomin och därigenom den svenska bolånemarknaden. Man skulle även kunna forska vidare genom att undersöka om Finansinspektionens införande av bolånetak på 85 %, den 1/10-2010, kommer att innebära någon förändring för den svenska bolånemarknaden. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen kommer att bidra till en ökad förståelse för den svenska bolånemarknaden samt hur denna har påverkats utav finanskrisens utbrott år 2008. Uppsatsen kommer ge en insyn i den finansiella världen för bolån och förklara hur regelverk och direktiv präglar den svenska bankrörelsen. Nyckelord: Svenska bolånemarknaden, finanskrisen, utlåning till privatpersoner / Purpose: The purpose of this study is to examining whether the 2000s financial crisis has had an impact on the Swedish mortgage market for private individuals. Since the crisis has knocked property markets around the world, we want to see how it has affected Sweden. The work will examine whether banks' attitude towards the issue of housing has changed slightly, and if there have been any changes to regulations and directives from the Swedish authorities. Method: In this essay we have used both a qualitative approach and a quantitative. The qualitative approach consists of information that we have collected through interviews; while the quantitative approach consists of information collected through internet and various literatures. Research activity distinction goes to investigate the Swedish mortgage market. We have chosen to concentrate only on the individuals and excluded companies in our study. We have chosen to investigate three banks – Nordea, Handelsbanken and SBAB and their regulator, Finansinspektionen. This is to get an overall picture of the Swedish mortgage market. Results and Conclusion: We have in our study concluded that the Swedish mortgage market for individuals largely is not affected. The financial crisis has not hit the mortgage institutions any harm. Housing loans that are intended for individuals has continued to increase, but what you can see is a difference in interest rates. Regulations and directives have not changed in Sweden due to the financial crisis in the mortgage market. Proposal for further research: We recommend continuing this study by reviewing whether the current crisis in Greece will have an impact on the world economy and thereby the Swedish mortgage market. Another recommendation to research further is by examining whether Finansinspektionens introduction of 85 % housing mortgage ceiling in 1/10-2010, will mean any change for the Swedish mortgage market. Contributions: This paper will contribute to a better understanding of the Swedish mortgage market and how the financial crises starting in 2008, has affected the Swedish mortgage market. The essay will give an insight into the financial world of mortgages and explain the regulations and directives characterizing the Swedish banking. Keywords: Swedish mortgage market, financial crisis, lending to individuals

Background: During extreme market conditions like the period during fall 2008 the discussion of what affects company value becomes apparent. The capital structure is the relation between borrowed capital and equity in a company´s financing mix. What impact changes in capital structure have on company value is a widely debated subject within the theory of finance. If a relationship between capital structure and company value exists the implication is that an optimal capital structure where company value is maximized also exists. Aim: The aim of the thesis is to study whether a certain relationship between capital structure and company value exists among selected stocks and companies listed on Stockholmsbörsens OMXS30. Implementation: With aim to fulfill the purpose of the thesis regression analysis has been performed among chosen stocks and companies. The empirical results eventuating from this have been analyzed from the view of elected relevant theory. Completion and results: We find that during normal market conditions a positive relationship between debt ratio and enterprise value (EV) can be established. During more turbulent periods the results is more scattered. The results of this thesis is more evidence that the debt´s gear on equity is what mainly impacts price movements on the stock market and affects value, where high debt will pay off during favorable conditions and be costly during bad conditions, rather than a specific capital structure. A certain relationship between capital structure and company value cannot be established. The results of this thesis is also evidence pointing out the difficulties in measuring the relationship between two variables where one is the daily quoted market price of equity, which is greatly affected by market psychology et cetera, and the other, capital structure, is only to be measured during interim- and annual reports.