Denna studie behandlar nedskrivning av goodwill i svenska börsnoterade företag, och beaktar fyra möjliga förklaringar till detta. Relevant regelverk för den finansiella rapporteringen är IFRS. Genom en kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt uppmärksammar vi problematiken kring att forskningen genererat olika förklaringar till att en nedskrivning äger rum.   Studien omfattar 1260 observationer i form av räkenskapsår, som sträcker sig mellan åren 2006 till 2013. Vårt empiriska material är inhämtat via databaser och omfattar finansiell information för vart och ett av företagen, fördelat på de olika åren. Nedskrivningskostnaden för goodwill är manuellt insamlat från de företag där goodwill som tillgångspost minskat från år t-1 till år t.   Från vårt teoretiska ramverk deduceras hypoteser som tillhandahåller eventuella orsaker till varför en nedskrivning kan ha ägt rum. Studien undersöker inledningsvis om en nedskrivning kan härledas till rådande företagsekonomiska förhållanden, där vedertagna undersökningsmått baserat på nyckeltal beräknade från årsredovisningar används. Vidare undersöks om nedskrivning av goodwill kan kopplas till resultatmanipulerande åtgärder genom stålbad eller vinstutjämning. Dessa kompententer i studien undersöks utifrån befintlig metodik tillhandahållen genom likartad forskning, men som utförts på andra geografiska marknader. Slutligen testas även, baserat på en egenhändigt framtagen operationalisering, finanskrisens inverkan på nedskrivning av goodwill.   Vår studies statistiska moment innehåller binära regressionsanalyser som med ett antal förklarande variabler prövar vad som kan förklara om en nedskrivning äger rum eller inte, samt en multipel regression som söker determinanter för nedskrivningens storlek.   Studiens resultat påvisar ett signifikant negativt samband mellan nedskrivning av goodwill och räntabilitet på totala tillgångar, vilket implicerar att bolag med sämre avkastning mer sannolikt kan komma att utföra en nedskrivning av goodwill. Även bolag med en hög andel goodwill i förhållande till totala tillgångar kan förväntas genomföra en nedskrivning, vilket visas genom ett signifikant positivt samband mellan beroende och förklarande variabel. Samma parameter, andel goodwill, kan även förklara storleken på en nedskrivning.   Vidare kan studien, genom statistisk signifikans, visa att nedskrivning av goodwill sker i samband med den resultatmanipulerande åtgärden stålbad, vilket innebär att bolag med ett redan dåligt resultat försämrar det ytterligare genom en nedskrivning. Att stålbadets motsats, vinstutjämning, förekommer som resultatmanipulerande åtgärd kan inte påvisas. Finanskrisens eventuella inverkan på vår beroende variabel kan inte styrkas.     Sammantaget visar studien att bolag med svag avkastningseffekt tenderar att oftare skriva ned goodwill än andra bolag, vilket eventuellt kan indikera att de följer de rekommendationer som standarden, IFRS, förespråkar. Indikationer på att resultatmanipulering genom stålbad förekommer på stockholmsbörsen kan också identifieras.

Efter finanskrisen 2008 ökade både arbetslöshet och högerpopulism på flera håll i Europa. I denna studie undersöks sambandet mellan arbetslöshet och högerpopulism med målet att avgöra om sambandet är kausalt. Med två olika beroende variabler för stöd samt röstning på högerpopulistiska partier, och tre olika nivåer på arbetslöshet som oberoende variabler, undersöks sambandet med en difference-in-difference analys med två års data över finanskrisen, där första perioden är precis innan krisen och andra perioden precis efter. Resultatet visar att arbetslöshet på landsnivå har en kausal positiv effekt på röstningsandelar för högerpopulistiska partier, vilket antyder att det är ”sociotropic voting” som är mekanismen genom vilken arbetslösheten påverkar högerpopulistiskt röstande.

The 2008 financial crisis created new conditions for the listed Swedish property companies and the choice of operational and financial strategy became increasingly important. The purpose of this paper is to identify the listed property companies and their strategies for the period 2002 ‐2011, in order to examine whether these has changed in any direction and if they  were  more  or  less  profitable.  To  accomplish  this,  data  was  collected  from  the companies' annual reports and statistical institutes. This was followed up with interviews with  company  representatives  and  experts  to  further  broadened  the  analytical  basis. Collected data helped to identify each companies strategies year by year. The  analysis  revealed  some  trends  among  companies  regarding  their  operational  and financial strategy. By looking at the Operating strategies we have found that the companies have become more specialized towards either a particular property type or to a geographical region. The companies have also increased their focus on cash flow and reduced their focus on transactions. Financially, the companies have reduced their risks by seeking a more long term capital structure. Alternative sources of funding such as bonds have also become more common among the companies. With  the  exception  of  the  specialization  strategy, the  most  obvious  change in  strategy occurred in connection with the financial crisis of 2008. It was also found that the companies that were most transaction ‐intensive also have been most volatile in a profit perspective. / Finanskrisen 2008 skapade nya förutsättningar för de noterade svenska fastighetsbolagen och valet av operativ och finansiell strategi blev allt mer viktig. Syftet  med  denna  uppsats  är  att  kartlägga  de  noterade  Fastighetsbolagen  och  deras strategier under perioden 2002 ‐2011, för att sedan undersöka huruvida dessa förändrats i någon riktning och om  de varit mer eller mindre gynnsamma. För att genomföra detta samlades data in från bolagens årsredovisningar och statistiska institut. Detta följdes upp med    intervjuer    där    bolagsrepresentanter    och    sakkunniga    ytterligare    breddade analysunderlaget. Insamlad data bidrog till att fastställa de enskilda bolagens strategier år för år. Analysen visade vissa trender bland bolagen gällande deras operativa och finansiella strategi. Operativt har bolagen blivit mer specialiserade mot antingen en viss fastighets typ eller mot en geografisk region. Bolagen har också ökat fokus på kassaflöden/förvaltning och minskat fokus  på  transaktioner.  Finansiellt  har  bolagen  minskat  riskerna genom  att  sträva  efter längre   kapital ‐   och   räntebindning.   Man   har   också   i   större   grad   sökt   alternativa finansieringskällor såsom obligationer. Med undantag för specialiseringsstrategin har de tydligaste förändringarna i strategin skett i samband med finanskrisen 2008. Det visade sig också att de bolag som varit mest transaktionsintensiva också har varit mest volatila i ett resultatperspektiv.

The 2008 financial crisis created new conditions for the listed Swedish property companies and the choice of operational and financial strategy became increasingly important. The purpose of this paper is to identify the listed property companies and their strategies for the period 2002 ‐2011, in order to examine whether these has changed in any direction and if they were more or less profitable. To accomplish this, data was collected from the companies' annual reports and statistical institutes. This was followed up with interviews with company representatives and experts to further broadened the analytical basis. Collected data helped to identify each companies strategies year by year. The analysis revealed some trends among companies regarding their operational and financial strategy. By looking at the Operating strategies we have found that the companies have become more specialized towards either a particular property type or to a geographical region. The companies have also increased their focus on cash flow and reduced their focus on transactions. Financially, the companies have reduced their risks by seeking a more long term capital structure. Alternative sources of funding such as bonds have also become more common among the companies. With the exception of the specialization strategy, the most obvious change in strategy occurred in connection with the financial crisis of 2008. It was also found that the companies that were most transaction ‐intensive also have been most volatile in a profit perspective. / Finanskrisen 2008 skapade nya förutsättningar för de noterade svenska fastighetsbolagen och valet av operativ och finansiell strategi blev allt mer viktig. Syftet med denna uppsats är att kartlägga de noterade Fastighetsbolagen och deras strategier under perioden 2002 ‐2011, för att sedan undersöka huruvida dessa förändrats i någon riktning och om de varit mer eller mindre gynnsamma. För att genomföra detta samlades data in från bolagens årsredovisningar och statistiska institut. Detta följdes upp med intervjuer där bolagsrepresentanter och sakkunniga ytterligare breddade analysunderlaget. Insamlad data bidrog till att fastställa de enskilda bolagens strategier år för år. Analysen visade vissa trender bland bolagen gällande deras operativa och finansiella strategi. Operativt har bolagen blivit mer specialiserade mot antingen en viss fastighets typ eller mot en geografisk region. Bolagen har också ökat fokus på kassaflöden/förvaltning och minskat fokus på transaktioner. Finansiellt har bolagen minskat riskerna genom att sträva efter längre kapital ‐ och räntebindning. Man har också i större grad sökt alternativa finansieringskällor såsom obligationer. Med undantag för specialiseringsstrategin har de tydligaste förändringarna i strategin skett i samband med finanskrisen 2008. Det visade sig också att de bolag som varit mest transaktionsintensiva också har varit mest volatila i ett resultatperspektiv.

Earnings Management är ett begrepp som syftar till diskretionär redovisning som innebär manipulering av ett företags resultat. Resultatmanipulering kan ske både uppåt och nedåt. När manipulering sker uppåt syftar det till att höja det redovisade resultatet medan manipulering nedåt syftar till att sänka resultatet vilket benämns Big Bath Accounting. Det finns flera forskare som har studerat detta område över tid och som har kommit fram till motstridiga resultat. Vissa forskare menar att Earnings Management och Big Bath Accounting förekommer i stor utsträckning då företag erbjuder bonusprogram som baseras på företagets resultat samt om VD-byte har skett. Andra forskare är av en annan uppfattning. De finner inga statistiska bevis för att Earnings Management och Big Bath Accounting förekommer vid bonusprogram och VD-byten. Vissa av dessa forskare menar även att Earnings Management har avtagit avsevärt eller till och med försvunnit under de senaste åren. Tidigare forskning visar även motstridiga bevis kring användningen av Earnings Management under finanskriser samt bonusprogram. Studiens syfte var således att undersöka faktorer som ligger till grund för Earnings Management och Big Bath Accounting samt incitament som kan påverka ledningen till resultatmanipulering. Resultat från tidigare forskning ligger till grund för studiens teoretiska referensram som mynnade ut i tre hypoteser. Dessa hypoteser testades via multipel regressionsanalys samt en tidsserieanalys. Studiens urval omfattade företag på den svenska marknaden på OMX Stockholmsbörsen Large Cap under åren 2007-2015. Det ursprungliga urvalet omfattades av 747 observationer men då ett visst bortfall ägde rum kvarstod 547 observationer för hypotesprövning ett och två samt 567 observationer för hypotesprövning 3. Resultatet visade på ett statistiskt samband mellan resultatmanipulering och bonusprogram, dock fann vi inget säkerställt samband mellan resultatsänkande periodiseringar och VD-byten. Däremot fann vi stöd för vår tredje alternativhypotes att finanskrisen påverkade Earnings Management under åren 2008-2009. Vår slutsats blev således att de faktorer som ligger till grund för Earnings Management och Big Bath Accounting samt incitament som kan påverka ledningen till resultatmanipulering är bonusprogram och finanskrisen. / Earnings Management is a term aimed at discretionary accounting which involves manipulation of a company's results. Earnings Management can be done either upwards or downwards. When manipulation occurs downwards with the aim of lowering the result, it´s called Big Bath Accounting. There are several researchers who have studied this area over time and have come up with conflicting results. Some researchers believe that Earnings Management and Big Bath Accounting occur to a large extent when companies offer bonus programs based on company performance and whether CEO turnovers has occurred. Other researchers have a different opinion. They do not find any statistical evidence that Earnings Management and Big Bath Accounting occurs when the CEO has changed and companies have bonus programs. Some of these researchers also believe that Earnings Management has diminished significantly or even disappeared in recent years. Previous research also shows conflicting evidence about the use of Earnings Management during financial crises and bonus programs. The purpose of the study was thus to investigate factors that underlie Earnings Management and Big Bath Accounting as well as incentives that may affect the management of a company to apply the theory. Results from previous research form the basis of the theoretical framework of the study, which emerged in three hypotheses. These hypotheses were tested by multiple regression analysis as well as a time series analysis. The study's selection was limited to companies in the Swedish market on the OMX Stockholm Stock Exchange's Large Cap in 20072015. The original sample was comprised of 747 observations, but when a certain loss occurred, 547 observations remained while testing hypothesis one and two and 567 observations remained while testing hypothesis three. The result showed a statistical correlation between performance manipulation and bonus programs, but we found no statistical correlation between profit-decreasing accruals and CEO turnover. On the other hand, we found support for our third alternative hypothesis that the financial crisis affected Earnings Management during 2008-2009. Our conclusion thus became that the factors underlying Earnings Management and Big Bath Accounting as well as incentives that could affect the management of a company to apply the theory are bonus programs and the financial crisis.

<p>Vid tidpunkten för disputationen var följande delarbete opublicerat: delarbete 3 accepterat.</p><p>At the time of the doctoral defence the following paper was unpublished: paper 3 accepted.</p>

Denna uppsats behandlar vilka likheter och skillnader det finns i kreditbedömningsprocessen för en stor respektive liten bank på den svenska marknaden. Detta finner vi intressant då det ständigt tillkommer nya aktörer på marknaden samt att ämnet alltid förblir aktuellt. Uppsatsen behandlar även om det skett någon större utveckling av processen till följd av den finansiella kris som skedde år 2008 samt hur man förutspår att kreditbedömningsprocessen kommer att fortsätta utvecklas i framtiden. Vår studie fokuserar på kreditbedömningsprocessen till små- och medelstora företag som är ett viktigt segment för både banker men även för samhället. De banker som jämförs i studien är Marginalen bank som vi anser vara en mindre bank och Handelsbanken som är en de fyra storbankerna i Sverige. En slutsats har dragits utifrån vår studie att det finns både likheter och skillnader mellan bankernas kreditgivningsprocesser samt att Finanskrisen år 2008 har kommit att påverka Basel-regelverket och därigenom även utvecklingen av kreditgivningsprocessen. De båda bankerna har en gemensam syn vad gäller den framtida utvecklingen av processen som innebär att en större automatisering med största sannolikhet kommer att ske. / This paper deals with the similarities and differences in the credit assessment process for well known and respected small sized bank in the Swedish market. We find this interesting as there are always new players in the market and make sure the different topics and issues are constantly updated and stay updated on current trends and demands. The study also applies to the process of a major development which resulted from the financial crisis in 2008, and how to predict the credit assessment system with its continuation and development in the future. Our study focuses on the credit assessment process for small and medium-sized enterprises, which is an important segment for both banks, but also for society. The two banks compared in our study are Marginalen Bank, which we consider to be a smaller bank and Handelsbanken, which is one of the four major banks in Sweden. A conclusion has been drawn from our study that there are both similarities and differences between the banks' crediting processes and that the 2008 financial crisis has affected the Basel acquisition and thereby also the development of the credit granting process. Both banks have a common view regarding the future development of the process, which means that greater automation is most likely to happen.

Denna undersökning kommer analysera Kinas handelspolitiska strategier med finanskrisen och handelskriget som tidpunkt samt även påpeka hur dess strategier förändrades underrespektive tillfälle. Undersökningen redogör för vilka likheter och skillnader det finns i handelspolitiken mellan perioderna med syfte att förklara förändringen i handelspolitiska preferenser. Den handelspolitiska förändringen som Kina genomgick mellan perioderna är viktig att undersöka då Kina fortsatt växer sig starka på den globala marknaden. Metoden i studien utgörs av en teorikonsumerande fallstudie där rational actor model används för att undersöka och förklara den rationella aktörens beslutsfattande i respektive situation. Spelteori används som en komplimenterande teori för att förklara Kinas vägval under handelskriget. Slutsatsen i undersökningen är att Kinas främsta mål och rationella val i krissituationer är att främja sin egen ekonomiska tillväxt oavsett vilka långsiktiga konsekvenserna detta kan innebära. Mot den bakgrunden återfinns även den främsta skillnaden mellan kriserna som var hanteringen av protektionism. Kina förebyggde mycket protektionism under finanskrisen men utövade det själva under handelskriget. Förändringen av agerandet mellan kriserna berodde likaväl på USA som på Kina och kan förklaras som det mest rationella valet för Kina för att främja sitt främsta mål med handelspolitiken, ekonomisk tillväxt. Förändringen förklaras som en tillfällig avvikelse från deras handelspolitik givet att det var det mest rationella beslutet givet omständigheterna och rådande situation.

Sammanfattning Examensarbete i finansiering, Civilekonomprogrammet Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT-2017 Författare: Emma Magnusson &amp; Jonathan Hillgren Handledare: Håkan Locking Examinator: Andreas Stephan Titel: For better or for worse – A study on the impact of exchange rate volatility on trade   Bakgrund: Växelkurssvängningar har studerats av flertalet forskare då detta anses vara en osäkerhet vars effekt inte är säkerställd. Då internationell handel är en viktig faktor för tillväxt och välstånd i en nation är dess samband med volatiliteten betydelsefullt att fastställa för att identifiera huruvida inverkan på landet är positiv eller negativ.   Problemformulering: Har volatiliteten i eurons växelkurs mot rörliga valutor någon påverkan på den bilaterala handeln mellan eurozonen och andra europeiska länder?   Syfte: Att kunna urskilja effekten av växelkursvolatilitetens påverkan på export och import vilket kan gynna företag i dess handelsbeslut, strategier och framtidprognostisering.    Metod: Undersökningens tillvägagångssätt grundar sig i en tidsserieanalys där beräkningar för volatiliteten ligger som grund till förklaringsvariabeln i modellen för att studera dess effekt på handeln, vilket skattas genom en noga utvald ARDL-metod. Regressionerna ger både ett lång- och kortsiktigt samband för att visa skillnader i influenser från volatiliteten på export och import för Sverige och Norge som studeras i rapporten.   Slutsatser: De erhållna resultaten för både Sveriges och Norges export visar att ingen påverkan alls kan urskiljas från växelkurssvängningar vilket innebär att exporten fortskrider oavsett grad av volatilitet vilket kan förklaras genom dess förmodade likheter i handelsmönster, varukategorier och exponering mot euroländerna. En möjlig slutsats är även att det inte är volatiliteten i sig som påverkar handeln, utan underliggande faktorer som inte kontrollerats för, vilket åskådliggjordes när oljeprisindex inkluderandes och eliminerade volatilitetens effekt på Norges export. Importen visade en långsiktig negativ effekt av volatiliteten för Norge och en kortsiktig positiv påverkan för Sverige. Skillnader i importen antas bero på olikheter i valutasäkring, trögheter i ekonomin och relationen till EU. / Abstract   Master Thesis in finance, Business and Administration School of Business and Economics at Linnaeus University, VT-2017 Authors: Emma Magnusson &amp; Jonathan Hillgren Advisor: Håkan Locking Examiner: Andreas Stephan Title: For better or for worse – A study on the impact of exchange rate volatility on trade   Background: Exchange rate fluctuations have been studied by numerous researchers, since it is thought of as an uncertainty whose effect is not guaranteed. Because international trade is an important factor to growth and wealth for a country, its connection to volatility is important to establish in order to identify whether the influence on the nation is positive or negative.   Problem: Does the volatility in the exchange rate between the euro and floating currencies affect bilateral trade between the euro area and other European countries?   Purpose: The purpose of the study is to distinguish the effect of the exchange rate volatility on export and import, which can favor companies in their trade decisions and strategies.   Method: The approach of the study is built on a time series analysis where estimates of volatility are underlying the explanatory variable to find its effect on trade, which is calculated by a carefully selected ARDL method. The regressions obtain both long-term and short-term relationships to show differences in the effect from the volatility on export and import for Sweden and Norway, the studied countries in this report.   Conclusions: The results for the export of both Sweden and Norway do not show any impact from the exchange rate fluctuations, which means the export continues regardless of the level of volatility. This can be explained by their similarities in the pattern of trade, products and exposure to the euro countries. Another possible conclusion is that the volatility itself is not affecting trade but that the underlying factors not being controlled for are, which was shown when the oil price index was included and eliminated the effect of the volatility on Norwegian exports. The import exposed a long-term negative effect of the volatility for Norway and a short-term positive effect for Sweden. The disparities are assumed to be due to differences in the use of hedging, inertia in the economy and the relationship with the European Union.

No description available.