Bakgrund och problem: I och med globaliseringen befinner sig världen i en mer och mer integrerad tillvaro där våra tidigare separerade ekonomier är mer och mer sammankopplade. Den senaste finanskrisen som startade i USA har haft kraftigåterverkan på den europeiska ekonomin. Vissa europeiska stater har dock klarat sig bättre än andra vilket får oss att fundera över varför och om fallet verkligen är sådant. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka om den gemensamma valutan som vissa stater i Europa har implementerat har någon betydelse i dess förmåga att hantera och bekämpa den senaste finanskrisen 2008. Metod: Arbetet har utförts med hjälp av ett kvantitativt tillvägagångsätt då vi behandlar utvalda europeiska börsindex för att beräkna nödvändiga faktorer. Dessa faktorer används sedan i utvalda modeller och teorier för att kunna analyseras på ett tillförlitligt sätt. Vi har delat in börserna efter statens valuta och placerat dessa i två portföljer, portfölj 1 och portfölj 2. Portfölj 1 är de stater som är medlemmar i EMU och således har euron som valuta och portfölj 2 är de stater som står utanför valutasamarbetet. Analys & slutsats: I empirin finner vi skillnader mellan portföljerna till fördel för portfölj 2 (icke EMU-länder). Vi kan dock inte dra några konkreta slutsatser av detta då det är fler faktorer än börsutvecklingensom ligger bakom den ekonomiska utvecklingen. Det anmärkningsvärda är ändå att skillnader existerar inom dessa två grupper.

Vi har i denna uppsats studerat vilka faktorer som påverkar de rörliga bolåneräntorna på den svenska marknaden. Detta har vi gjort genom att intervjua fem svenska banker, en tillsynsmyndighet samt ta del av information från Riksbanken. Vi har även undersökt sambandet mellan Riksbankens reporänta och de utvalda svenska bankernas rörliga (3 månader) bolåneräntor över en tioårsperiod. Sambandet har visat sig starkt men det har försvagats sedan finanskrisen 2008. Vår undersökning visar att de viktigaste faktorerna som påverkar rörliga bolåneräntor är: bankernas upplåning, regleringsstandarder, klimatet på finansiella marknader, bankernas strategier, produktkostnader, riskpremier, konkurrenter, bankernas marknadsförutsättningar samt låntagarens förutsättningar. I arbetet belyser vi även hur vissa av dessa faktorer skiljer sig mellan bankerna.

Denna uppsats behandlar vilka likheter och skillnader det finns i kreditbedömningsprocessen för en stor respektive liten bank på den svenska marknaden. Detta finner vi intressant då det ständigt tillkommer nya aktörer på marknaden samt att ämnet alltid förblir aktuellt. Uppsatsen behandlar även om det skett någon större utveckling av processen till följd av den finansiella kris som skedde år 2008 samt hur man förutspår att kreditbedömningsprocessen kommer att fortsätta utvecklas i framtiden. Vår studie fokuserar på kreditbedömningsprocessen till små- och medelstora företag som är ett viktigt segment för både banker men även för samhället. De banker som jämförs i studien är Marginalen bank som vi anser vara en mindre bank och Handelsbanken som är en de fyra storbankerna i Sverige. En slutsats har dragits utifrån vår studie att det finns både likheter och skillnader mellan bankernas kreditgivningsprocesser samt att Finanskrisen år 2008 har kommit att påverka Basel-regelverket och därigenom även utvecklingen av kreditgivningsprocessen. De båda bankerna har en gemensam syn vad gäller den framtida utvecklingen av processen som innebär att en större automatisering med största sannolikhet kommer att ske. / This paper deals with the similarities and differences in the credit assessment process for well known and respected small sized bank in the Swedish market. We find this interesting as there are always new players in the market and make sure the different topics and issues are constantly updated and stay updated on current trends and demands. The study also applies to the process of a major development which resulted from the financial crisis in 2008, and how to predict the credit assessment system with its continuation and development in the future. Our study focuses on the credit assessment process for small and medium-sized enterprises, which is an important segment for both banks, but also for society. The two banks compared in our study are Marginalen Bank, which we consider to be a smaller bank and Handelsbanken, which is one of the four major banks in Sweden. A conclusion has been drawn from our study that there are both similarities and differences between the banks' crediting processes and that the 2008 financial crisis has affected the Basel acquisition and thereby also the development of the credit granting process. Both banks have a common view regarding the future development of the process, which means that greater automation is most likely to happen.

No description available.

This study aims to investigate how Sweidish large companies' capital structure is affected by business cycles and which factors affect the capital structure. The impact of the capital structure on companies is described through the two central theories trade-off theory and the pecking order theory. The hypotheses were designed based on the theories and previous studies and tested through multiple regression analysis. The study is based on a quantitative approach because the empirical data is based on numbers. The empirical data is taken from Retriever Business based on the study's sample, which was companies with a turnover of over SEK 500 million, more than 250 employees, active before 2006 and all financial companies were excluded. Based on this selection, 1201 companies emerged from which a cluster sample was made. The sample amounted to 383 companies during the period 2006–2011. This study examines four intervals which are before the financial crisis (2006–2007), during the financial crisis (2008–2009), and after the financial crisis (2010–2011) as well as the total period (2006–2011). In the analysis, a dependent variable (leverage) and three independent variables (size, profitability, and tangibility), and a dummy variable (financial crisis) were used. To carry out the study, a univariate analysis, a bivariate analysis, and a regression analysis were used, the results of which showed that the tangibility and the financial crisis had a positive correlation with the leverage of large companies at a 99 percent significance level. Size and profitability had a negative impact on leverage, however, only profitability demonstrated a statistically significant relationship at the 98 percent level. Based on the result, this study can reject H0b, H0c, and H0d and keep H0a. Based on the results, it’s possible to conclude that the pecking order theory and the trade-off theory explain how large companies finance their operation and how the financial crisis impacted their capital structure. Where the capital structure can be explained based on how profitable a company is and what the asset structure looks like. Where profitable companies have a lower level of leverage, while a company with a high asset structure has a higher level of leverage. The results of this study are in line with previous research. Which is that the financial crisis had an impact on the capital structure where the debt ratio increased during the period of the financial crisis (2008–2009) and then returned to lower levels after the financial crisis (2010–2011). / Syftet med denna studie var att undersöka hur stora bolags kapitalstruktur i Sverige påverkas av konjunkturcykler samt vilka faktorer som påverkar kapitalstrukturen. Genom de två centrala teorierna trade-off och pecking order teorin beskrivs kapitalstrukturens påverkan på företagen. Hypoteserna utformades utifrån teorierna samt tidigare studier och testades genom en multipel regressionsanalys. Studien utgick ifrån en kvantitativ ansats eftersom studien baserades på siffror samt att tidigare studier applicerad en kvantitativ ansats. Empirin hämtades från Retriever Business utifrån studiens urval, vilket var företag med en omsättning över 500 miljoner kr, fler än 250 anställda, aktiva före 2006 samt att alla finansiella bolag uteslöts. Utifrån detta urval framkom det 1201 företag vilket ett slumpmässigt stickprov gjordes ifrån. Stickprovet uppgick till 383 företag under perioden 2006–2011. Studien undersökte fyra tidsintervall före finanskrisen (2006–2007), under finanskrisen (2008–2009) och efter finanskrisen (2010–2011) samt den totala perioden (2006–2011). I analysen användes en beroende variabel (skuldsättningsgrad) samt tre oberoende variabler (storlek, lönsamhet och tillgångsstruktur) samt en dummyvariabel (krisperioden). För att genomföra studien tillämpades en univariat analys, bivariat analys och regressionsanalys, vars resultat visade att tillgångsstruktur och finanskrisen hade ett positivt samband med skuldsättningen hos stora företag på en 99 procentig signifikansnivå. Storlek och lönsamhet hade en negativ påverkan på skuldsättningen, dock var det endast lönsamhet som påvisade ett statistiskt signifikant samband på 98 signifikansnivå. Utifrån resultatet kunde denna studie förkasta H0b, H0c och H0d samt behålla H0a. Studien kunde även dra slutsatserna att pecking-order teorin samt trade-off teorin förklarar hur stora företag finansierar sin verksamhet samt att finanskrisen hade en påverkan på företagens kapitalstruktur. Studien fann att kapitalstrukturen kan förklaras utifrån hur lönsamt ett företag är samt hur tillgångsstrukturen ser ut. Där lönsamma företag innehar en lägre skuldsättning medan ett företag med en hög tillgångsstruktur innehar en högre skuldsättningsgrad. Resultatet som framkommit i denna studie låg i linje med tidigare forskning, vilket är att finanskrisen hade en påverkan på kapitalstrukturen där skuldsättningsgraden ökade under perioden under finanskrisen (2008–2009) för att sedan återgå till lägre nivåer efter finanskrisen (2010–2011).

Bakgrund: Aktiemarknaden reagerar på information och omvärldsförändringar. Prissättningen på aktiemarknaden sker utifrån investerares tro på aktierna och vid oro hos investerare reagerar aktiemarknaden ofta negativt. Investerarnas oro kan skapas av information från kriser, där krisen i sig kan speglas på aktiemarknaden men även investerarnas uppfattning om krisen kan bidra till negativa stängningkurser. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera relationen mellan globala kriser och aktiemarknaden i Sverige. Metod: För att mäta aktiemarknadens reaktion på kriser används marknadsindex OMX30, OMXSPI tillsammans med nio branschindex. Utifrån dessa har aktiemarknadens volatilitet under kriserna analyserats med hjälp av eventfönster. För att mäta investerares påverkan på aktiemarknaden och hur anpassningsbar den är har effektiva marknadshypotesen tillsammans med teorin beteendeekonomi använts. Studien har formulerat två hypoteser i syfte att analysera om statistiskt signifikant skillnad mellan aktiemarknadens stängningskurser föreligger innan och efter kriserna. Studien analyserade kriserna terrorattacken 11:e september, Finanskrisen 2008, Covid-19-pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Slutsatser: Studiens resultat visade aktiemarknadens volatilitet varit högre utifrån aktieindex efter samtliga kriser. Utifrån branschindex har aktiemarknadens volatilitet varit varierande efter kriserna. Alla kriser studien undersöker har synliggjorts som nedgång på aktieindex och majoriteten av branschindex. Det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan aktiemarknadens stängningskurser innan och efter krisen för 36 av 39 marknadsindex. Studien kunde även visa att marknaden återhämtat sig olika snabbt efter kriserna och påverkats av information kring kriserna. / Background: The stock market reacts to information and changes in the environment. Pricing on the stock market takes place based on investors' faith in the shares, and when investors are worried, the stock market often reacts negatively. Investors' concerns can be created by information from crises, where the crisis itself can be reflected on the stock market, but also investors' perception of the crisis can contribute to negative closing prices. Purpose: The purpose of the studies is to describe and analyze the relationship between global crises and the stock market in Sweden. Method: To measure the stock market's reaction to crises, the market index OMX30 and OMXSPI is used together with nine industry indices. Based on these, the volatility of the stock market during the crises has been analyzed using event windows. To measure investors' influence on the stock market and how adaptable it is, the efficient market hypothesis together with the theory of behavioral finance has been used. The study has formulated two hypotheses with the aim of analyzing whether there is a statistically significant difference between the closing prices of the stock market before and after the crises. The study analyzed the crises 9/11 terrorist attack, The financial crisis, the Covid-19 pandemic and the Russian invasion of Ukraine. Conclusions: The results of the study showed that the volatility of the stock market was higher based on the stock index after all the crises. Based on the industry index, the volatility of the stock market has been variable after the crises. All the crises the study examines have been made visible as declines in stock indices and the majority of industry indices. There is a statistically significant difference between stock market closing prices before and after the crisis for 36 out of 39 market indices. The study was also able to show that the market recovered differently quickly after the crises and was influenced by information about the crises.