Bakgrunden till denna studie är vårt gemensamma intresse av landsbygden och dess utveckling. Denna studie undersöker vilka faktorer som spelar in när människor väljer att aktivt genomföra en migration från stad till landsbygd. Vår förhoppning har varit att hitta specifika faktorer som kan hjälpa framtida samhällsplanerare att göra landsbygden mer attraktiv. Vi har använt Benson och O'Reillys teori om livstilsmigration, såväl som de migrationsteoretiska begreppen push-pull-teori och downshifting för att analysera resultatet av genomförd enkät och kvalitativa intervjuer. Vi har till stor del fokuserat på ett geografiskt avgränsat område, närmare bestämt östra Värmland. Resultatet av studien visar att svaren till mycket stor del överensstämmer med varandra samt Benson och O’Reillys teori. De stämmer även överens med den tidigare forskning vi använt oss av. Vi har kommit fram till att konceptet downshifting kan innefattas av teorin om livsstilsmigration. De främsta orsakerna till flytt från staden till landsbygden visade sig vara olika pull-faktorer till landet, däribland närhet till naturen, kravlösheten och den upplevda gemenskapen med andra människor i samma område. Även push-faktorer som stressen i staden, mängden människor samlade på en liten yta och ekorrhjulet finns bland de angivna svaren.

Abstract The Finland-Swedish migration towards Sweden has increased during the latest years. Moving to the western neighbour has become more and more usual amongst the younger generation of Finland-Swedes. However, recent studies have shown that half of those who have moved to Sweden do not move back to the motherland, creating a major net loss of Finland-Swedish citizens in Finland. A majority of those who move to Sweden do so with the intention of studying at a university. As a result, Finland suffers a potential risk of brain drain, whilst Sweden on the other hand has a chance of benefitting from a potential brain gain. For Umeå it is vital whether or not the newly graduated students, who possess valuable academic competence, stay in the municipality.  This study has explored which primary motives Finland-Swedish students give regarding their choice of where to live after graduating. This study has also aimed to investigate which factors are considered beneficial for a location, i.e. pull factors, and which factors tend to be considered less desirable, i.e. push factors, regardless of whether the intention is to stay in Umeå, move back to Finland or move to a completely different location.  As a consequence of personal preferences and experiences, the respondents give different motives for moving. Despite of this some patterns can be distinguished from the results, among which the value of social bonds, in or close to a certain location, can be found. Furthermore, the results show that the respondents’ experience of cultural differences between Finland and Sweden also affect their future plans on moving.    Keywords: Motives for moving, push factors, pull factors, social bonds, cultural differences

<p>Historiskt sett har bostadsfastigheter begränsats till den areal som krävs för att fastigheten väsentligen ska få karaktär av en bostadstomt. En ökad efterfrågan på ett attraktivt landsbygdsboende resulterade i ändringar av fastighetsbildningslagen, vilket gjorde det möjligt att bilda stora bostadsfastigheter med kombinerat ändamål, helt i linje med den gällande glesbygdspolitiken. Fortfarande fanns det dock restriktioner mot att tillföra skogsmark till bostadsfastigheter för att skydda det produktiva skogsbruket. Lantmäteriet tog därför fram arbetsrekommendationer för att underlätta möjligheten att tillföra skogsskiften, bland annat för uttag av husbehovsved. Denna studie hade syftet att undersöka hur lagändringen med efterföljande arbetsrekommendationer påverkat bildandet av stora bostadsfastigheter på landsbygden.</p><p>Varför människor flyttar är en viktig fråga för både forskare inom området och politiker, eftersom regionalpolitik bör anpassas till var människor vill bo och varför de väljer att flytta dit. Tidigare studier har framförallt fokuserat på ekonomiska flyttmotiv, men boendemiljöns och naturens inverkan har belysts alltmer under de senare åren. Den betydelse fastighetens fysiska utformning har för flyttbeslutet är dock mindre utrett. Vi har därför undersökt om och hur dessa fastigheter påverkat bosättningen på landsbygden inom de utvalda kommunerna. Studien bestod dels av en postenkät till de fastighetsägare som innehar dessa stora bostadsfastigheter med ingående skogsskiften, dels semistrukturerade intervjuer med lantmätare som genomfört dessa förrättningar.</p><p>Sammantaget såg vi att stora bostadsfastigheter med skog och mark var en anledning till den kontraurbanisering som skett eftersom flera av de flyttskäl som angetts varit svåra att uppnå med en annan typ av fastighet. Även om lantmätarnas bedömning skiljde sig när det gällde detaljer så uppfylldes det huvudsakliga syftet att bilda lämpliga och attraktiva bostadsfastigheter utan att det produktiva skogsbruket skadats. Slutsatsen att de fastigheter som bildats upplevs som attraktiva drog vi genom att de som flyttat till dessa fastigheter utnyttjade de möjligheter som fanns med detta boende.</p> / <p>Historically, residential property is limited to the area needed for the property to substantially have the character of a residential plot. An increased demand for an attractive rural housing resulted in changes to property law, which made it possible to form large residential properties with combined purposes, all in line with the existing rural policy. Still, however, there were restrictions to bring forest land to residential plots for the protection of the productive forestry. The Swedish mapping, cadastral and land registration authority (Lantmäteriet) have therefore created working recommendations to facilitate the opportunity to incorporate forest plots, including the collection of firewood for household use. This study had the aim to investigate how the amended legislation, with subsequent work recommendations influenced the formation of large residential properties in rural areas.</p><p>Why people move is an important issue for both researchers in the field and politicians, as the regional policy should be adapted to where people want to live and why they choose to move there. Previous studies have mainly focused on economic motives, but the living environment and nature’s impact has been increasingly highlighted in recent years. The importance of the property’s physical design for the decision to move, however, is less investigated. We have therefore examined whether and how those properties affected settlement in rural areas within the selected municipalities. The study consisted partly of a postal questionnaire to the property owners who hold these large residential properties with forest parcels included and semi-structured interviews with surveyors who carried out these missions.</p><p>Overall, we saw that large residential properties with forest and land was a reason for the counter-urbanization that has taken place because many of the migratory reasons given have been difficult to achieve with a different type of property. Although surveyors’ assessment differed in terms of details the main purpose to create appropriate and attractive residential properties without the productive forest damaged was fulfilled. We made the conclusion that the property formed, perceived as attractive by those who moved to these properties because they took advantage of the opportunities available with this accommodation.</p>

Historiskt sett har bostadsfastigheter begränsats till den areal som krävs för att fastigheten väsentligen ska få karaktär av en bostadstomt. En ökad efterfrågan på ett attraktivt landsbygdsboende resulterade i ändringar av fastighetsbildningslagen, vilket gjorde det möjligt att bilda stora bostadsfastigheter med kombinerat ändamål, helt i linje med den gällande glesbygdspolitiken. Fortfarande fanns det dock restriktioner mot att tillföra skogsmark till bostadsfastigheter för att skydda det produktiva skogsbruket. Lantmäteriet tog därför fram arbetsrekommendationer för att underlätta möjligheten att tillföra skogsskiften, bland annat för uttag av husbehovsved. Denna studie hade syftet att undersöka hur lagändringen med efterföljande arbetsrekommendationer påverkat bildandet av stora bostadsfastigheter på landsbygden. Varför människor flyttar är en viktig fråga för både forskare inom området och politiker, eftersom regionalpolitik bör anpassas till var människor vill bo och varför de väljer att flytta dit. Tidigare studier har framförallt fokuserat på ekonomiska flyttmotiv, men boendemiljöns och naturens inverkan har belysts alltmer under de senare åren. Den betydelse fastighetens fysiska utformning har för flyttbeslutet är dock mindre utrett. Vi har därför undersökt om och hur dessa fastigheter påverkat bosättningen på landsbygden inom de utvalda kommunerna. Studien bestod dels av en postenkät till de fastighetsägare som innehar dessa stora bostadsfastigheter med ingående skogsskiften, dels semistrukturerade intervjuer med lantmätare som genomfört dessa förrättningar. Sammantaget såg vi att stora bostadsfastigheter med skog och mark var en anledning till den kontraurbanisering som skett eftersom flera av de flyttskäl som angetts varit svåra att uppnå med en annan typ av fastighet. Även om lantmätarnas bedömning skiljde sig när det gällde detaljer så uppfylldes det huvudsakliga syftet att bilda lämpliga och attraktiva bostadsfastigheter utan att det produktiva skogsbruket skadats. Slutsatsen att de fastigheter som bildats upplevs som attraktiva drog vi genom att de som flyttat till dessa fastigheter utnyttjade de möjligheter som fanns med detta boende. / Historically, residential property is limited to the area needed for the property to substantially have the character of a residential plot. An increased demand for an attractive rural housing resulted in changes to property law, which made it possible to form large residential properties with combined purposes, all in line with the existing rural policy. Still, however, there were restrictions to bring forest land to residential plots for the protection of the productive forestry. The Swedish mapping, cadastral and land registration authority (Lantmäteriet) have therefore created working recommendations to facilitate the opportunity to incorporate forest plots, including the collection of firewood for household use. This study had the aim to investigate how the amended legislation, with subsequent work recommendations influenced the formation of large residential properties in rural areas. Why people move is an important issue for both researchers in the field and politicians, as the regional policy should be adapted to where people want to live and why they choose to move there. Previous studies have mainly focused on economic motives, but the living environment and nature’s impact has been increasingly highlighted in recent years. The importance of the property’s physical design for the decision to move, however, is less investigated. We have therefore examined whether and how those properties affected settlement in rural areas within the selected municipalities. The study consisted partly of a postal questionnaire to the property owners who hold these large residential properties with forest parcels included and semi-structured interviews with surveyors who carried out these missions. Overall, we saw that large residential properties with forest and land was a reason for the counter-urbanization that has taken place because many of the migratory reasons given have been difficult to achieve with a different type of property. Although surveyors’ assessment differed in terms of details the main purpose to create appropriate and attractive residential properties without the productive forest damaged was fulfilled. We made the conclusion that the property formed, perceived as attractive by those who moved to these properties because they took advantage of the opportunities available with this accommodation.

The aim of this study was to examine and analyze the changing motives for moving during the COVID-19 pandemic. Two research questions were formulated to achieve this objective: What were the motives for moving among private individuals in Sweden during the pandemic? How have real estate agents in Skåne perceived changes in behavior among sellers and buyers during the same period? To address these questions, a qualitative method was employed, involving semi-structured interviews with real estate agents across various locations in Skåne. Additionally, a quantitative method was utilized through digital surveys administered to individuals nationwide. The findings of the study revealed that people's motives for moving were subject to consideration and had indeed changed during the pandemic. Real estate agents reported a more substantial shift in the reasons behind people's decisions to move compared to what was indicated by the survey results. The survey study indicated that the most significant change observed in moving patterns was that more young people chose to pursue studies during the pandemic, in contrast to previous years. Conversely, real estate agents believed that changes in residential and area-specific preferences, as well as financial gain, were the most prominent factors. Ultimately, the study demonstrated that the COVID-19 pandemic had various impacts on the housing market, and the perceptions of real estate agents did not entirely align with the survey results, this only indicates divergent impressions of the same market.