<p>Social phobia is a fear which limits a person's capabilities in daily situations. The fear can be so strong that a person can distance themselves from all social situations, for example education, marriage, sports activities etc. The purpose of this study is to discover whether there are any correlations between social fear and choice of educational program, between social fear and sex, and between social fear and Internet use. Questionnaires were administered to 80 upper secondary pupils. Each questionnaire answer was assigned a certain score, which was then coded in SPSS, the highest scores corresponding to highest degrees of shyness. Different nonparametric tests were used. No correlation between social fear and educational choice was found. However, significant correlations between social fear and internet use and between the sexes were found for certain items. Social fear is a subject which can be seen from different perspectives, but, in order to achieve a greater depth of knowledge, more extensive research is required.</p>

Social phobia is a fear which limits a person's capabilities in daily situations. The fear can be so strong that a person can distance themselves from all social situations, for example education, marriage, sports activities etc. The purpose of this study is to discover whether there are any correlations between social fear and choice of educational program, between social fear and sex, and between social fear and Internet use. Questionnaires were administered to 80 upper secondary pupils. Each questionnaire answer was assigned a certain score, which was then coded in SPSS, the highest scores corresponding to highest degrees of shyness. Different nonparametric tests were used. No correlation between social fear and educational choice was found. However, significant correlations between social fear and internet use and between the sexes were found for certain items. Social fear is a subject which can be seen from different perspectives, but, in order to achieve a greater depth of knowledge, more extensive research is required.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2001. / Härtill 3 uppsatser.

Social fobi är vanligt förekommande och tenderar att föregå andra diagnoser såsom depression. Huvudsyftet med föreliggande studie är att utvärdera KBT-behandling baserad på Clark och Wells (1995) förklaringsmodell för social fobi, genom att pröva behandlingsresultatet från en öppenpsykiatrisk klinik gentemot randomiserade kontrollerade studier. Studien baserades på data från 36 tidigare patientbehandlingar utförda av psykologer vid WeMinds specialistklinik. Som huvudutfallsmått användes förändringspoäng på skalor för social fobi som visade stark effekt, i nivå med jämförda studier. Därutöver uppnådde totalt 78 procent av patienterna kliniskt signifikant förbättring och 75 procent bedömdes vara i remission efter behandling. Studien undersökte även prediktorer såsom subtyp av social fobi, komorbid depression och grad av initial social fobi, men utan signifikanta resultat. Begränsat deltagarantal och begränsningar i analysmetoden påverkade studiens generaliserbarhet. I uppsatsen diskuteras om det skulle medföra ett värde för patienter och forskare om formulär för social fobi infördes i standardbatterierna på psykiatriska mottagningar.

Introduktion: Sjuksköterskan kommer i sitt yrke att träffa patienter som är rädda för injektioner eller blod. För att ge patienten god och anpassad omvårdnad kan sjuksköterskan bemöta detta med lämpliga omvårdnadsinterventioner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner i samband med patienter som har injektion- och/eller blodfobi. Metod: Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks nio steg. Databaserna CINAHL och PubMed användes för sökningarna i litteraturstudien. Induktiv ansats användes vid bearbetning av data. Resultat: Fyra kategorier framträdde: Att reducera smärta, Att skapa en lugnande vårdmiljö, Att göra patienten delaktig och Att avleda patientens uppmärksamhet. Dessa fyra omvårdnadsinterventioner kunde göras på flera sätt.  Sjuksköterskan kan reducera smärta vid injektion, reducera patientens stress, ge patienten en känsla av kontroll över sin situation, förhindra en vasovagal reaktion och distrahera patienten genom visualisering eller konversation. Slutsats: Dessa omvårdnadsinterventioner kan hjälpa sjuksköterskan att ge patienter god och anpassad vård.

Syftet med undersökningen var att uppnå en djupare förståelse av olika professioners bild av mobbningsoffers upplevelse kring sin utsatthet på kort och lång sikt. Vidare var syftet att närmare förstå hur mobbningen påverkar offrets studiesituation på gymnasiet. Utifrån det just nämnda utvecklades tre frågeställningar där svar försökte sökas efter vilken bild olika professioner inom barn- och ungdomshälsovård har av mobbningsoffers utsatthet samt vilka effekter som skapas hos offret och hur studiesituationen påverkas.Metoden som valdes var kvalitativ eftersom syftet var att finna svar av djupare karaktär. Det genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med olika professioner inom barn- och ungdomshälsovård; en skolsköterska, en kurator och två psykologer på barn- och ungdomspsykiatrin och en psykolog på ungdomsmottagningen. Resultatet visar att vardagen för mobbningsoffret är otroligt jobbig. Personen känner skam och upplever ett socialt trauma. Trots att offret genomlider detta väljer det att kämpa och inte berätta sanningen. Vuxenvärlden är ofta inte medveten om mobbningen utan får reda på det först när de psykosomatiska symptomen skapas. Efter att mobbningen upphört utvecklas olika effekter hos mobbningsoffret. Hur de ser ut påverkas av de ärftliga faktorerna hos personen. Följderna delas in i två grupper, de psykosociala och psykiska. I den förstnämnda ingår social fobi samt social försiktighet, och i den sistnämnda depression och destruktivt beteende med självskadelse och självmordstankar. Genomsyrande i båda kategorierna finns en dålig självkänsla. Studiesituationen påverkas starkt av mobbningen eftersom arbetssinnet störs. Fokus läggs inte på skolarbetet utan på vad som kommer hända ute på rasten. Har offret bra stöd hemifrån kan mycket av arbetet tas igen och gymnasietiden behöver inte påverkas markant. Om offret får allvarliga studieproblem finns det oftast andra svårigheter saåsom dyslexi. Att förhindra mobbning på skolorna är ett av skolans uppdrag och att skapa goda förutsättningar för lärande ska därför stå i centrum.

Skam och skuld är två emotioner som empiriskt kopplats ihop med en rad olika psykopatologiska tillstånd, såsom depression, ångest, tvångssyndrom och social fobi. För att undersöka skam- och skuldbenägenhet hos klienter med social fobi samt studera om behandling med KBT påverkar graden av dessa emotioner distribuerades the Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) hos 67 patienter med social fobi samt hos 73 friska studenter i en kontrollgrupp. Resultaten visar ingen skillnad i skambenägenhet, men för skuldbenägenhet visade kontrollgruppen högre värden än den kliniska gruppen. Skambenägenheten hade minskat signifikant efter behandling med individuell KBT. För skuldbenägenhet visades ingen skillnad efter behandling. I denna studie bekräftas inga kopplingar mellan social fobi och skam vilket motsäger tidigare forskning. Resultaten indikerar att en förbättring i social fobi leder till minskning av skam, och implikationer av detta diskuteras. Studiens generaliserbarhet begränsas av kontrollgruppens demografiska snedfördelning, och framtida studier bör inkludera en jämförelsegrupp som är matchad med avseende på demografiska faktorer.

Introduktion: Tandvårdsrädsla återfinns bland både vuxna och barn i befolkningen. Denna rädsla utvecklas under påverkan av flera olika faktorer och är ofta stark och svår att kontrollera. Denna rädsla kan påverka munhälsan och livskvalitén negativt. Därför är den viktig att behandla. Syfte: Syftet med studien var att granska vetenskapligt dokumenterade behandlingsmetoder för behandling av tandvårdsrädda patienter. Frågeställningar: Vilka behandlingsmetoder tillämpas vid tandvårdsrädsla och vilka metoder fungerar? Vilka av behandlingsmetoderna används till barn och vilka används till vuxna? Metod: Litteraturstudie Resultat: Flertal olika behandlingsmetoder presenteras för att användas vid behandling av tandvårdsrädda patienter. De flesta metoderna är inriktade på att behandla rädslan vid en specifik behandling. Metoder inom beteendepsykologi är avsedda att även behandla tandvårdsrädsla på längre sikt. Konklusion: Det är av stor vikt att tandvårdsrädsla behandlas. Enligt lag har en individ som är tandvårdsrädd rätt till trygg och säker vård. Olika behandlingsmetoder finns att tillgå. Fortsatta studie behövs för att utöka kunskapen om olika metoders resultat och användbarhet bland barn och vuxna

<p>Behandlingsstudien gällande individuell KBT-behandling för social fobi genomfördes på en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning. I studien ingick 22 individer som alla uppfyllde kriterierna för social fobi enligt DSM-IV. Antalet sessioner planerades bli 15 stycken, med viss flexibilitet gällande individuella skillnader. Mätningar gjordes före och efter behandlingen. Som utvärderingsmått har använts SPS, SIAS, FNE, BDI, BAI, CSQ-8, gällande diagnostisk bedömning har använts ADIS-IV. Samtliga mått visar på en statistiskt signifikant förbättring. Studien påvisar att KBT-behandlingen för social fobi för de aktuella individerna ledde till en markant förbättring av deras socialfobiska besvär.</p>

No description available.