Syftet med uppsatsen har varit att försöka beskriva Lisa Boudrés (1866-1952) utförande av tre inspelade visor, både vad gäller sånglig och melodisk gestaltning. Ett annat syfte har varit att försöka beskriva det karaktäristiska för svensk vokal folkmusik av den äldre typ som dessa tre visor representerar. Jag har velat göra en djupanalys av en vissångerska, utan att göra anspråk på att säga något generellt om folklig sång i Sverige. Jag hoppas dock vid ett senare tillfälle kunna göra en jämförande studie av flera vissångare. Min avsikt med uppsatsen har inte varit att närmare beskriva de etnologiska, historiska, funktionella eller sociologiska aspekterna på folklig vissång eller i förhållande till Lisa Boudrés sång, utan dessa aspekter beskriver jag bara kort och i den mån jag har ansett att de har betydelse för förståelsen av det ämne uppsatsen behandlar. / <p>Denna  är en 60-poängsuppsats inom Musikvetenskap. </p>

No description available.

<p>Arbetet behandlar sättet att sjunga folkvisan från bondesamhället till modern tid. Mitt syfte är att ta reda på om sättet att sjunga folkvisan har förändrats genom åren, vidare vill jag undersöka hur folksången har förändrats och vad det beror på. Jag har intervjuat fem kvinnor som alla är verksamma folksångerskor, använt mig av litteraturstudium och lyssnat till arkivinspelningar. I mitt arbete har jag kommit fram till att folksången har förändrats under årens lopp. En skillnad som blev tydlig för mig är att sångarna förr generellt sjöng på ett mer osentimentalt sätt och att sångarna i dag ofta lägger större vikt vid att tolka texten och att de drillar mer idag. Att skillnader i sången finns beror på många faktorer, bl.a. på att den vokala folkmusiken förr var funktionsmusik- nu har den blivit medialiserad, institutionaliserad och professionaliserad. Dagens folksångerskor blir även inspirerade av andra kulturers musik och andra musikstilar.</p> / <p>This is a paper discussing the way folksong singing has undergone changes from agricultural society to the present day. The aim of this paper is to discern if the way of singing folksongs has changed through the years. In addition, I want to investigate how folk songs have changed and what these changes depend on. I have interviewed five women, all working as folk singers, as well as studied literature and listened to archive recordings. The conclusion of this paper is that folk songs have changed over the years. A clear difference is that the older singers generally sang in a more unsentimental way compared to the singers today, who often attach great importance to interpreting the text and also using more ornaments. The reasons for these differences depend on many factors, e.g. the vocal folk music used to be functional music, whereas today’s music is much more exposed in the media, more institutionalised and professionalized. The singers of today are also inspired by other music cultures and styles.</p>

Arbetet behandlar sättet att sjunga folkvisan från bondesamhället till modern tid. Mitt syfte är att ta reda på om sättet att sjunga folkvisan har förändrats genom åren, vidare vill jag undersöka hur folksången har förändrats och vad det beror på. Jag har intervjuat fem kvinnor som alla är verksamma folksångerskor, använt mig av litteraturstudium och lyssnat till arkivinspelningar. I mitt arbete har jag kommit fram till att folksången har förändrats under årens lopp. En skillnad som blev tydlig för mig är att sångarna förr generellt sjöng på ett mer osentimentalt sätt och att sångarna i dag ofta lägger större vikt vid att tolka texten och att de drillar mer idag. Att skillnader i sången finns beror på många faktorer, bl.a. på att den vokala folkmusiken förr var funktionsmusik- nu har den blivit medialiserad, institutionaliserad och professionaliserad. Dagens folksångerskor blir även inspirerade av andra kulturers musik och andra musikstilar. / This is a paper discussing the way folksong singing has undergone changes from agricultural society to the present day. The aim of this paper is to discern if the way of singing folksongs has changed through the years. In addition, I want to investigate how folk songs have changed and what these changes depend on. I have interviewed five women, all working as folk singers, as well as studied literature and listened to archive recordings. The conclusion of this paper is that folk songs have changed over the years. A clear difference is that the older singers generally sang in a more unsentimental way compared to the singers today, who often attach great importance to interpreting the text and also using more ornaments. The reasons for these differences depend on many factors, e.g. the vocal folk music used to be functional music, whereas today’s music is much more exposed in the media, more institutionalised and professionalized. The singers of today are also inspired by other music cultures and styles.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt sångpedagoger i kommunala kultur- och musikskolor upplever att de arbetar med folklig sång, samt hur de ser på ämnet vad gäller sångsätt och material. Till studien har data samlats in genom telefonintervjuer med tretton sångpedagoger, verksamma vid åtta kultur- och musikskolor i geografiskt spridda kommuner i Sverige. Intervjuformen var strukturerad kvalitativ intervju med öppna följdfrågor. Materialet har sedan analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv.   Resultatet visar att endast ett fåtal av informanterna anser att folklig sång förekommer i deras undervisning. De som inte undervisar i folklig sång anger svagt elevintresse och brist på egna kunskaper i folklig sång som skäl. Resultatet visar även att informanterna i varierande grad är intresserade av ämnet och av att kunna erbjuda sina elever genrebred undervisning. Samtliga informanter beskriver vad folklig sång innebär för dem, men ingen säger sig kunna göra en tydlig definition av ämnet. En önskan om fortbildning för att öka genrebredden uttalas av några av informanterna. I studien undersöks även det faktum att kultur- och musikskolan inte enligt några styrdokument är ålagd att undervisa genrebrett samt vad detta kan innebära för pedagogernas utformande av undervisningen. / The purpose of this study is to examine in what way vocal teachers in municipal schools for music and arts estimate their use of folk singing and how they view the topic in terms of vocal technique and material. In the research made for the study, data has been collected through telephone interviews with thirteen vocal teachers, working at eight schools for music and arts in geographically dispersed communities in Sweden.  The interview form was a structured qualitative interview with open follow-up questions. The data has then been analysed from a socio-cultural point of view.   The results indicate that only a few of the informants believe that folk singing occurs in their teaching. They who do not teach folk singing as a part of their teaching indicate a lack of interest among the students and low knowledge among the informants as reasons. The results also demonstrate that the informants to a certain extent are interested in the subject and to be able to provide a range of genres to the students they teach. All of the informants describe what folk singing means to them, but none claim to be able to define it. Some of the informants express a need for further education to widen the range of genres available to the students. Furthermore, this study investigates the fact that the schools for music and arts in Sweden are not required or obligated by any official documents to teach in all genres, and in what way this may affect how the vocal teachers plan their teaching.

Vallmusik har länge varit en del av folkmusiken som personligen fascinerat mig mycket och känts svår att greppa. Jag tycker att den låter både enkel och komplex på samma gång och att det är något speciellt med både uttrycket i musiken och i tonaliteten som särskiljer sig från annan musik. Det påminner mig också om det som slog an i mig när jag först föll för folkmusik; något enkelt och lite vemodigt men samtidigt starkt och tidlöst. Svårt att sätta fingret på, men kanske själva kärnan av det jag dras till generellt i folkmusiken. I den här stilanalysen har jag valt att fokusera på en del av vallmusiken som är vokal - nämligen kulning.  Det finns så mycket att hämta för mig i vallmusiken i allmänhet och kulningen i synnerhet. Jag vill utforska hur jag kan överföra det jag hittar till mitt eget skapande och min röst, utifrån mina förutsättningar och preferenser, och samtidigt ha förankring i traditionen.

Syftet med föreliggande kvantitativa enkätstudie är att undersöka vilka förutsättningar som finns för att lära sig folklig sång i sångundervisning Detta gjordes genom att undersöka sångpedagogers förtrogenhet i att undervisa i svensk folkmusik, hur vanligt förekommande folklig sång är i undervisningen och genom att kartlägga repertoarområden i sångundervisningen. Tidigare forskning visar att rock och pop dominerar musikundervisningen i grundskolan. Resultatet visar att folklig sång sällan förekommer och att äldre traditionella visor och ballader är det vanligaste repertoarområdet. Nära 80% av sångpedagogerna uttrycker att de saknar eller att de delvis har förtrogenhet för folklig sång. Resterande, strax över 20%, uttrycker att de till stor del eller helt har förtrogenhet för folklig sång. I diskussionen lyfts de stilistiska dragen fram i förhållanden till repertoarområden vilket mynnar ut i att förutsättningen att möta vissa av folkmusikens stilistiska drag är betydligt lägre än andra. Där diskuteras också resultatet i förhållande till skolans styrdokument och tidigare forskning. / The purpose of the present quantitative survey study is to investigate the prerequisites for learning folk songs in singing education today. This was done by examining singing educators' familiarity with teaching Swedish folk music, how common folk songs are, and a mapping of traditional folk music repertoire areas in singing education. Previous research shows that rock and pop dominate music education in elementary school. The result showed that folk songs rarely occur and that older traditional songs and ballads are the most common repertoire area. Nearly 80% of singing teachers say they lack, or have some familiarity with traditional singing. The remaining 20% of report that they largely or completely familiarize themselves with traditional singing. In the discussion, stylistic elements are discussed in relation to various areas of repertoire. Furthermore, the lack of prerequisites for meeting the traditional features in folk music is discussed in relation to the tendency of overemphasizing some repertoire areas. Finally, the result is discussed in relation to governing documents and previous research.