Föreliggande arbete inriktar sig på att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur sånglärares elevbemötande påverkas av elevens biologiska kön. Med hjälp av videoobservationer av lärarnas sångundervisning i kombination med semistrukturerade intervjuer med de observerade lärarna har olika teman framkommit i analysarbetet av lärarnas elevbemötande och uttalade uppfattningar kring kön och genus. Resultatet visar att den mest markanta skillnaden i lärarnas bemötande är hur mycket lärarna skrattar eller skämtar med eleverna. Lärarnas förhållningssätt till sångarens roll presenteras samt hur det påverkar lärarnas lektionsupplägg. Vidare behandlar resultatet hur det sociala samspelet mellan lärare och elev fungerar, hur uppmuntran och beröm ges samt hur lärarnas uppfattningar kring känslomässiga skillnader mellan pojkar och flickor tycks påverka sångundervisningen och lärarnas elevbemötande. I diskussionen behandlas bland annat hur genusordningen styrks genom såväl lärarnas elevbemötande som elevernas bemötande av lärarna samt hur normer och förväntningar färgar deras sociala interaktioner. / The purpose of the study is to, from a gender perspective, investigate how vocal teachers treatment of the student is affected by the student’s biological sex. With the help of video observations of the teachers vocal tutoring in combination with semi-structured interviews certain themes have emerged from the analysis of the teachers treatment of the students and stated views on sex and gender. The result shows that the most significant difference in the teacher’s attitude towards the students is the amount of teachers joke and laughter. The teachers approach towards the singers function is presented along with how that seems to affect the teachers approach towards vocal tutoring. The result also display how the social interaction appears between the teacher and students, how encouragement and praise is given and how the teachers perceptions on emotional distinctions between boys and girls are effecting the vocal tutoring and the teachers treatment of the students. In the chapter on discussion I present, among other things, how both teachers and students due to their attitude towards each other confirm the gender order and lastly how social structures and expectations affects their social interactions.

Vocal teachers’ task is to give students a foundation for their personal practice. When the student leaves the classroom, it is their responsibility to direct their own learning. This essay examines vocal students from upper secondary school's perspective about their personal vocal practice and their practice in relation to the support and help from their vocal teachers. Five schools were contacted where a total of 120 students had access to an online survey via email, to which 56 students responded. The variables in the survey were partially analyzed and processed in the software SPSS. In this study, it was clear that students have a positive attitude towards their personal practice and generally have good practice habits. The student’s level of motivation plays a role in the number of hours that are devoted to practice and having goals with one’s practice, such as vocal lessons, are important for practice motivation, as lessons are occasions where students are assessed. The vocal teacher is important for the student's continued development but not in relation to the student’s weekly practice hours.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt sångpedagoger i kommunala kultur- och musikskolor upplever att de arbetar med folklig sång, samt hur de ser på ämnet vad gäller sångsätt och material. Till studien har data samlats in genom telefonintervjuer med tretton sångpedagoger, verksamma vid åtta kultur- och musikskolor i geografiskt spridda kommuner i Sverige. Intervjuformen var strukturerad kvalitativ intervju med öppna följdfrågor. Materialet har sedan analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv.   Resultatet visar att endast ett fåtal av informanterna anser att folklig sång förekommer i deras undervisning. De som inte undervisar i folklig sång anger svagt elevintresse och brist på egna kunskaper i folklig sång som skäl. Resultatet visar även att informanterna i varierande grad är intresserade av ämnet och av att kunna erbjuda sina elever genrebred undervisning. Samtliga informanter beskriver vad folklig sång innebär för dem, men ingen säger sig kunna göra en tydlig definition av ämnet. En önskan om fortbildning för att öka genrebredden uttalas av några av informanterna. I studien undersöks även det faktum att kultur- och musikskolan inte enligt några styrdokument är ålagd att undervisa genrebrett samt vad detta kan innebära för pedagogernas utformande av undervisningen. / The purpose of this study is to examine in what way vocal teachers in municipal schools for music and arts estimate their use of folk singing and how they view the topic in terms of vocal technique and material. In the research made for the study, data has been collected through telephone interviews with thirteen vocal teachers, working at eight schools for music and arts in geographically dispersed communities in Sweden.  The interview form was a structured qualitative interview with open follow-up questions. The data has then been analysed from a socio-cultural point of view.   The results indicate that only a few of the informants believe that folk singing occurs in their teaching. They who do not teach folk singing as a part of their teaching indicate a lack of interest among the students and low knowledge among the informants as reasons. The results also demonstrate that the informants to a certain extent are interested in the subject and to be able to provide a range of genres to the students they teach. All of the informants describe what folk singing means to them, but none claim to be able to define it. Some of the informants express a need for further education to widen the range of genres available to the students. Furthermore, this study investigates the fact that the schools for music and arts in Sweden are not required or obligated by any official documents to teach in all genres, and in what way this may affect how the vocal teachers plan their teaching.

Syftet med studien är att undersöka hur sångpedagoger inom de klassiska respektive de populärmusikaliska sångtraditionerna förhåller sig till enskild sångundervisning, samt hur de designar sin undervisning. Data har samlats in genom intervjuer med fyra sångpedagoger, samtliga verksamma på eftergymnasial nivå. Två av informanterna arbetar i huvudsak inom den klassiska genren, de andra två inom pop-genren. Intervjuformen var kvalitativ intervju med öppna följdfrågor. Analysen av materialet är gjord utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att informanternas val av resurser är liknande oavsett genretillhörighet. De lägger alla stor vikt vid förmågan att designa förutsättningarna för lärande utifrån det enskilda mötet med varje elev. Resultatet visar också att språkbruket skiljer sig åt beroende på vilken genre informanterna tillhör, samt att skillnaderna i klangligt ideal genrerna emellan leder till skillnader i arbetssätt och musikaliskt fokus. I diskussionen förs ett resonemang kring genrernas ideal och dess påverkan på kunskapsförmedlingen. / The purpose of this study is to examine how voice teachers, when following the Classical and Popular vocal traditions, approach private singing, and how they design the instruction. Data has been collected through interviews with four voice teachers, all of whom are active at the post-secondary school level. Two of the informants primarily teach the Classical tradition, while the other two teach the Popular music tradition. The interview form used was the qualitative interview, with open follow-up questions. The analysis was performed from a perspective of design theory. The result shows that the resources used by the informants are similar regardless of genre. Emphasis is placed on the ability to design the conditions for learning in the encounter of each individual student. The result also shows that vocabulary varies according to genre, and that the difference in preferred sound between genres leads to differences in methods, as well as musical focus. The discussion reflects on the ideals of the two genres, and how they affect the transfer of knowledge.

Syftet med studien är att få fördjupad insikt i hur sångpedagoger arbetar med musikteori i enskild sångundervisning på gymnasiet. I bakgrundskapitlet presenteras de rådande betygskriterierna inom ämnet Instrument eller sång I samt tidigare forskning och litteratur som har anknytning till studiens syfte.   Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer och har sedan analyserat materialet ur ett sociokulturellt perspektiv. Samtliga informanter har utbildning från musikhögskola och arbetar vid gymnasieskolans estetiska program. De beskriver sin syn på musikteori ur ett sångperspektiv, berättar hur de arbetar med musikteori i sin undervisning samt ger exempel på hur eleverna kan motiveras till lärande. Resultatet visar att alla informanter anser att musikteori och notläsningsförmåga är viktigt för elevernas musikaliska helhetsbild. Eleverna själva har dock svårt att förstå nyttan av musikteorin eftersom det är lättare för dem att lära sig genom att lyssna på inspelningar via internet. De har också svårt att få en översiktlig helhet över musik och musikteori. / The purpose of this study is to gain deeper insight into how vocal teachers incorporate music theory during individual lessons in upper secondary school. The background chapter presents the grading criteria for Instrument eller sång I, in addition to previous literature related to this purpose.   I have used qualitative interviews and analysed the data from a sociocultural perspective. All of the informants have a higher musical education and work at the designed aesthetical programme at various upper secondary schools. They describe their view of music theory from a vocalist’s perspective and also explain how they incorporate music theory when teaching. The result indicates that the informants consider music theory and the ability to read music as being very important for the student’s general comprehension of music. The students though, have difficulties understanding the advantage of music theory skills since it is easier for them to learn by listening to recordings on the Internet.

Syftet med studien är att få ökad insikt i hur sånglärare med utgångspunkt i kursplanens mål om genrebreddning hanterar genreområdet jazzsång i sångundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Genom att intervjua fyra sångpedagoger verksamma på gymnasiets estetiska program har jag tagit reda på vad som enligt dem kan betecknas som ett genreenligt sound eller genrespecifika egenskaper speciellt viktiga för jazzsång, hur dessa kunskaper kan förmedlas till eleverna samt hur sångpedagoger använder sig av jazzsångens genrespecifika element i sångundervisningen. Studien har som sin teoretiska utgångspunkt ett sociokulturellt perspektiv med fokus på hur pedagoger använder olika redskap för att kommunicera och lära ut. För att få svar på mina frågor har använt mig av en halvstrukturerad intervjuform. Informanterna är alla yrkesaktiva sångpedagoger, två med en mer klassisk inriktning och två med afroinfriktning. Resultatet visar att jazz som genreområde är svårt för pedagogerna att definiera och ingår i undervisningen i den mån pedagogen styr det därhän. Informanterna beskriver hur jazzen inte bara används för att uppfylla målen om genrebredd, utan också som ett redskap för att mediera kunskap om olika sångtekniska moment som inte är genrebundna. Det framgår också att texten och det talade ordet återkommer som redskap i flera olika moment i jazzsångsundervisningen där jazz undervisas utan att vara ett redskap för att mediera något annat än just jazz i sångundervisningen. De intervjuade pedagogerna anser improvisation vara tyngdpunkten i jazzsångens genretypiska element, men att det varierar beroende på lärarens ämnessyn hur mycket eleverna får arbeta med detta moment. / This study will investigate how to attain a fuller and more versatile insight in how vocal teachers, with the syllabus requirements of genre width in mind, communicate the genre of jazz in their singing classes to learners from the upper secondary school, especially students attending the designed aesthetical programme. By interviewing four vocal coaches, all active teachers at different advanced Schools of Music, I have examined not only what, according to their specific knowledge, is to be considered the sound specific to jazz and the specific properties required for singing jazz, but also how this knowledge is imparted to learners. This is followed by how these aforementioned specific elements of jazz are used in a didactic capacity. The theoretical basis of this study, applying a socio-cultural perspective, focuses on how teachers use different tools to communicate and teach. To answer my questions I have worked with a semi-structured interview method. The informants are all professionally active, two with a classical approach towards singing and two with more of a jazz approach, which also includes their former training and education. The result demonstrates that jazz, as a genre, is difficult for the teachers to define, and is taught only when the teacher includes it in the lesson. The informants describe how jazz is used not only to fulfill the objectives of genre width, but also to mediate technical singing elements that are not genre linked. It also indicates that the text and spoken word recur as tools in various facets of learning jazz, especially when the didactic goal is to solely mediate the art of jazz singing. When interviewed, the educators emphasize the opinion that improvisation is the most important typical element in singing jazz, but to what degree students become acquainted with vocal improvisation is dependent upon how the teacher views the subject.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur användningen av beteendetestet DiSC påverkar sångpedagogers undervisning. Tre sångpedagoger har därför fått göra ett varsitt DiSC-test och utifrån informationen i DiSC Classic Personprofil övat på att anpassa sitt beteende till tre till fyra elever vardera under tre veckor. Detta följdes av kvalitativa intervjuer med varje sångpedagog. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är ett designteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att sångpedagogerna fått en ny syn på sina (för studien valda) elever. Sångpedagogerna har utifrån detta anpassat sin design av undervisningen till varje elev, vilket bland annat resulterat i att sångpedagogerna upplevt en ökad förståelse och bättre kommunikation- och personkemi till eleven. De upplever vidare att eleven utvecklats snabbare och att välbefinnandet ökat för både lärare och elev. De upplever även att DiSC i många fall svarat mot de tidigare problemområden de upplevt i undervisningssituationen. Sångpedagogerna har redan innan undersökningen förståelse för att de som lärare behöver bemöta varje enskild elev individuellt, men uttrycker efter detta ett stort behov av konkreta redskap, som DiSC, som beskriver hur de kan göra detta. Sångpedagogerna anser att DiSC har varit utvecklande för deras pedagogiska design. Vidare diskuteras, utifrån ett designteoretiskt perspektiv och utifrån tidigare forskning, bland annat huruvida elevers motivation påverkas av DiSC och om användandet av DiSC i undervisningen underlättar för lärare att nå sina egna- eller elevens mål. / The purpose of this study is to investigate how the use of the DiSC behavior test affects the teaching of vocal teachers. Three vocal teachers have therefore done a DiSC test and based on the information in DiSC Classic personal profile practiced adjusting their behavior to three to four students each over the course of three weeks. This was followed by qualitative interviews with each vocal teacher. The theoretical starting point for the work is a design theoretical perspective. The results show that the voice teachers developed a new view of the students chosen for the study. Based on this, the vocal teachers have adjusted their behavior and their teaching design toward each student, which among other things has resulted in the vocal teachers experiencing an increased understanding and better communication and personal chemistry in relation to the student. Furthermore, they experience that the student has developed faster and that the well-being of both teacher and student has improved. They also experience that DiSC has in many cases provided an answer for previous problem areas they have experienced in teaching situations. Even before the study, the vocal teachers understood that they as teachers needed to treat every individual student individually, but afterwards they expressed a great need for concrete tools, like DiSC, that describe how they can do this. According to the vocal teachers, DiSC has been developmental for their teaching design. Furthermore, the effect of DiSC on students’ motivation, among other topics, is discussed from a design-theoretical perspective and based on previous research. Another question that is discussed is whether the use of DiSC in teaching facilitates teachers reaching their own goals or those of the students.