<p>Familjeskogsbruket har sällan någon anledning att bekymra sig om grundläggande förändringar av verksamhetens inriktning.</p><p>I ett slag har dock situationen förändrats för skogsägarna i de stormdrabbade områdena. Den uppkomna situationen gör att många olika beslut måste tas som kommer att forma skogsfastigheten i flera decennier. Det finns därför ett behov av att kunna styra skogsgårdens verksamhet så att varje enskilt beslut bildar ett enhetligt mönster mot ett gemensamt mål. Ett sätt att göra det på är att använda teorierna kring strategisk management och applicera dessa på familjeskogsbruken.</p><p>Denna rapport har utgått från gängse metodik vid strategiframtagning och målsättningsarbete. Olika metoder och verktyg beskrivs till sitt innehåll och syfte. Därefter samlas ett antal metoder i ett arbetsflöde som passar behoven för skogsgårdens strategiframtagning. Slutligen testas metodiken på en speciell skogsgård i det storm-drabbade området</p><p>För att få kontinuitet i förändringsarbetet så har en återkommande revidering av strategiarbetet föreslagits. Det är bara genom ett enträget och långsiktigt arbete som gamla vanor och arbetsprocesser kan förändras.</p> / <p>The family forest farms do seldom have any reason to worry about basic changes of the business plan.</p><p>In an instant, that has been changed for the forest owners in the region that was hardest hit by the storm. The situation at hand calls for a lot of different decisions to be taken that will shape the forest estate for several decades. There is a need for controlling the forest farm business so that each individual decision is forming a uniform pattern against a defined objective. One way of doing just that is to use the theories of strategic management and apply those on the family forest farm business.</p><p>This report is based on the generic methodology that is used for strategy definition and goal setting. Different methods and tools are described to content and purpose. After that, a couple of methods are used in a work flow that fit the needs when developing the strategies for the forest farm. As a last step, the methodology is tested on a special forest farm that is situated in the storm hit region.</p><p>To achieve continuity in the change process, a reoccurring assessment of the strategy work has been proposed. It is only by dedicated and consistent work that old habits and working processes can be changed.</p>

Research object – the management of private forest. Research aim – to determine the type of decision-making and factors, affecting the decision–making in private forest estate. Objectives: 1. To determine the conception of private forest management and sustainable development, to describe the process of private forestry and to traverse the theory of decision–making. 2. To examine and traverse the management of private forestry in Lithuania. 3. To describe the characteristic’s of private forest owner and his private forest estate, the decisions of private forest owners’. 4. To prepare a model of decision–making in private forestry in order to support sustainable development of the country. Research methods – scientific literature analysis and synthesis, questionnaire, induction and deduction, dispersive analysis, comparative analysis, methods of logical thinking, graphic modeling, and other methods. While studying Lithuanian and other countries authors’ scientific works, periodical literature about management of decision-making, there are examine, traverse and describe the type and factors affecting of decision-making in private forest estate.

Räddningstjänsters behov av frivilliga värn för att bekämpa skogsbränder undersöktes och en enkät skickades ut till skogsägare i Småland för att undersöka deras vilja och förmåga att bidra till skogsbrandvärn. Räddningstjänsterna ansåg att de hade ett behov av värn vid sidan av sin ordinarie personal och beskrev förutom ett antal kriterier för att värnet skulle fungera bra också ett antal kompetenser samt maskiner som kunde komma till användning vid bekämpning av skogsbränder. Resultaten visar att 42 % av skogsägarna var villiga att ingå i lokala skogsbrandvärn samt 89 % kunde se en styrka i att skogsägare gick samman för att stötta varandra och avlasta räddningstjänsten vid skogsbränder eller andra större händelser i närområdet. 91% utav skogsägarna hade någon av de fordon, maskiner eller redskap som räddningstjänsterna såg som användbara. Vidare så uppgav 70 % utav dessa att de skulle vara villiga att använda de här fordonen, maskinerna eller redskapen vid insatser med skogsbrandvärnen.

Intresset för hyggesfria skogsbruksmetoder har ökat i Sverige, men enligt forskningen och politiska utvärderingar har användningen av dessa metoder inte ökat. De flesta privata skogsägare anlitar skogsägarföreningar eller skogsbolag för rådgivning och förvaltning.  Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur Södras medlemmar upplevde Södras rådgivning och support gällande hyggesfria skogsbruksmetoder. Studien tittade även på om medlemmarna saknade något när det gällde rådgivningen och supporten från Södra angående hyggesfria skogsbruksmetoder.  Studien genomfördes med en kvalitativ metod där data samlades in genom intervjuer. Urvalet bestod av privata skogsägare som var medlemmar i Södra skogsägarna.  Slutsatsen av studien påvisade att Södras engagemang kring hyggesfria skogsbruksmetoder är det som har störst betydelse över hur medlemmarna upplevde rådgivningen.

Denna studie har ämnat undersöka hur ett biotopskyddsområde påverkar avkastningen för en privat skogsägare. Bildandet av ett biotopskyddsområde ses som ett ingrepp i den privata äganderätten där skogsägaren får sin mark inlöst och i utbyte utgår en ersättning från staten per hektar skogsmark som ingår i biotopskyddet. För att ta reda på hur skogsägaren påverkas av bildandet av biotopskyddsområden har studien utgått från befintliga data. Detta i form av statistik från Skogsstyrelsen där nybildade biotopskyddsområden och ersättningen för dessa presenteras. Vidare, för att stärka variablernas kvalitet i studien och för att få en övergripande förståelse för hur ersättningen står sig gentemot en fortsatt drift av skogen har fem intervjuer gjorts med personer från organisationer inom det svenska skogsbruket. I och med att studien använt sig av en kvantitativ och en kvalitativ metod anses det metodologiska tillvägagångsättet vara likt mixed methods.    Resultatet visade att den statliga ersättningen för biotopskyddsområden stod sig i dryga 85 år gentemot avkastningen som en fortsatt drift av skogen i genomsnitt skulle ge. Vid medelmåttig bonitet, arrondering och ett marknadsläge med normala till höga virkespriser är ersättningen enligt merparten av intervjupersonerna skälig. Genom intervjuerna framgick också att det inte var ersättningens nivå som var problemet. Några av intervjupersonerna antydde att skogsägare med bra arrondering, närhet till vägar och hög bonitet på sitt skifte inte var lika gynnade av ersättningen. Det var således dessa faktorer som intervjupersonerna ansåg påverkade avkastningen från skogen mest.    Diskussionen kring resultatet och de svar och åsikter som samlats in via statistik och intervjuer visade att det var avsaknaden av pengar som var det främsta monetära problemet kring ersättningen. Staten avsätter inte nog med pengar för de marker som de vill skydda, därför får oftast inte skogsägaren pengarna direkt utan får vänta i bildandet av biotopskyddsområden. Vidare påverkar ingreppet skogsägaren i termer som inte går att mäta i kronor, det är här som äganderätten och ingreppet i den blir central. Familjearv blir inlösta och en av organisationerna som intervjuats menar att staten försöker pruta med markägaren. Vissa gånger även skrämma markägaren med hot om rättegång om de inte godtar ett anbud från staten.          Sammanfattningsvis visar studiens resultat på att skogsägaren på kortare sikt inte påverkas negativt, sett ur ett avkastningsperspektiv, eftersom ersättningen är representativ gentemot avkastningen som en generation skulle få ut av skogen. Ersättningen för biotopskyddsområdet avser enligt nu gällande regler emellertid en allframtidsöverlåtelse, avkastningen som senare generationer skulle fått ut av skogen går då förlorad. Ingreppet påverkar också skogsägarens privata äganderätt, vilket troligtvis inte kan värderas i termer av pengar. / This study is intended to investigate how a biotope protection area affects the yield of a private forest owner. The formation of a biotope protection area is seen as an engagement of the private property right where the forest owner gets his land redeemed and in exchange a compensation is paid by the state per hectare of forest land included in the biotope protection. In order to find out how the forest owner is affected by the formation of biotope protection areas, the study has been based on existing data. This is in the form of statistics from the Swedish Forest Agency, where newly formed biotope protection areas and the compensation for these are presented. Furthermore, in order to strengthen the quality of the variables in the study and to gain an overall understanding of how the compensation is in relation to the continued operation of the forest, five interviews have been made with people from organizations in the Swedish forestry industry. Since the study used a quantitative and a qualitative method, the methodological approach is considered to be similar to mixed methods.    The result showed that the state compensation for biotope protection areas stood at more than 85 years compared to the return that the continued operation of the forest would on average provide. In the case of mediocre quality, arrest and a market situation with normal to high wood prices, the remuneration according to most of the interviewees is reasonable. The interviews also showed that the problem was not the level of compensation. Some of the interviewees suggested that forest owners with good arrest, proximity to roads and high quality at their turn were not as favored by the compensation. It was thus these factors that the interviewees considered most affected the yield from the forest.    The discussion about the results, answers and opinions gathered through statistics and interviews showed that it was the lack of money that was the main monetary problem regarding the compensation. The state does not allocate enough money for the grounds that they want to protect, therefore the forest owner usually does not receive the money directly, but has to wait in the formation of biotope protection areas. Furthermore, the engagement affects the forest owner a lot in terms that cannot be measured in SEK, it's here that the ownership and the intrusion into it becomes central. Family inheritance is redeemed and one of the organizations interviewed believes that the state is trying to bargain with the landowner. Some times even scare the land owner with the threat of trial if they do not accept a bid.      In summary, the study's results show that the forest owner in the shorter term is not adversely affected, from a yield perspective, since the compensation is representative of the return that a generation would get in return of the forest. However, the compensation for the biotope protection area, according to current rules, refers to an all-time transfer, the yield that later generations would have received from the forest is then lost. Engagement also affects the forest owner's private ownership, which probably cannot be valued in terms of money.

Som skoglig sektorsmyndighet är det Skogsstyrelsens uppgift att omsätta regeringens skogspolitiska mål i praktiken. De behöver därför ha kunskap om deras arbete faktiskt ger effekter i skogsbruket. Ett verktyg för att undersöka effekter är utvärderingar. Genom en utvärdering kan Skogsstyrelsen se vilka effekterna är samt få ett underlag till att förändra och utveckla framtida projekt. Denna studie syftade till att utvärdera effekter hos deltagare avseende kunskapsinhämtning och användningsgrad samt deltagarnas upplevelse av vattenkvällarna i projektet Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen i Östergötland. Utvärderingen genomfördes som en kvantitativ intervjustudie genom telefonintervjuer med 50 deltagare från vattenkvällarna. Resultatet visade att informationen var lärorik och på en lagom nivå samt att muntlig information och praktiska förevisningar var de informationskällor som gav mest. Användningsgraden varierade beroende på hur mycket kunskap de hade sedan tidigare och om de har vattendrag på den egna fastigheten. Flertalet ansåg att det delvis skett en förändring av deras synsätt och framtida brukande av skog. Majoriteten hade ett bra helhetsintryck. / As the state authority of forestry the purpose of the Swedish Forest Agency is to transfer forest policy into practice. Therefore, it has to obtain knowledge of its efforts and their effects on forestry. A tool to measure such effects is evaluation. Through evaluating these effects the Swedish Forest Agency can develop and improve its future projects. The aim of this study was to evaluate the effects of the Forestry and Water project run by the Swedish Forest Agency in the district of Östergötland, supported by the Rural Development Program, on participants with respect to increased knowledge, usefulness and experience of the Water seminars. The evaluation was made as a quantitative interview study and data was gathered through phone interviews with 50 participants in the Water seminars. The results showed that the information was worthwhile and distributed at an appropriate level. Furthermore, oral presentations and practical advices were the most suitable way of gaining information. The usefulness varied among participants depending on previous knowledge as well as if they had waters on their own forestry properties. Several participants thought that the seminars to some degree had changed their approach and thoughts about future forestry. The general impression of the water seminars was good for a majority of the participants.

Forestry operations in Sweden can be traced a long way back in history. The overall emphasis has traditionally been on the forests’ economic or profitable role, even though they are also of great ecological and social interests. Nevertheless, the focus has shifted during the last decade due to the impact of sustainable development. A new Forestry Act has now provided the Swedish forestry with a new policy which is guided by two equally-weighted objectives; production and environmental concern. The European Union (EU) has also adapted to the direction of sustainable development. It places particular interest in the creation of sustainable coastal areas within the union. The aim of the Bachelor of Science thesis was to investigate how Swedish coastal forest owners define their role in the creation of sustainable coastal forests. The study is built on interviews which were conducted with seven forest owners, all of whom have properties in the coastal zones of Östergötland and Kalmar. These two counties are situated in the south-eastern part of Sweden. The study raises three different issues. The first is the manner in which the informants shape their knowledge of the existing forestry legislation, based on their identities and responsibilities. The second concerns the preconditions with which they are faced when managing their coastal forest properties and whether or not they see the new legislation as a shift in focus. The final issue highlights the importance of local knowledge and looks at the participation of the informants in the development of new regulations. The following conclusions are drawn from the investigations. Many owners of forest properties do not identify themselves as forest owners; it is therefore important to be aware of this distinction which is made between being a forest owner and being the holder of a forest property. The coastal forest owners who were interviewed run their forests according to their individual situations. Because of this they do not appear to be part of any shift of focus within the Swedish forestry. As a result, they may not have a defined role in its development. This role would probably be clearer or greater if their local knowledge were more explicitly valuated.

Denna rapport presenterar en studie som gjorts i samarbete med Södra Skogsägarna. Syftet med studien var att skapa en förståelse för vilka pragmatiska och hedoniska aspekter som påverkar hur skogsägare känner närhet till sin skog och hur dessa aspekter skulle kunna implementeras/realiseras vid utvecklandet av en digital karta över skogen. Genom en kvalitativ studie utifrån en fenomenologisk metodansats kunde en holistisk bild skapas över skogsägare och hur de upplevde känsla av närhet till sin skog. Datainsamlingen bestod av både enkät, intervjuer och fältobservationer som sedan analyserades genom bottom-up och top-down tekniken med hjälp av affinitetsdiagram. Resultatet visar exempelvis att en känsla av närhet är starkt förknippad med att känna ansvar och att kunna påverka kartan utifrån varje enskild skogsägares behov. Studien visar även att en känsla av närhet är nära sammankopplat med egennamn och generation då egennamnen ofta härstammar från tidigare generationer. Skogen används också till rekreation eftersom skogsägare och andra människor mår bra av att vistas i skog och natur. Välmående bidrar då till en ökad känsla av närhet till skogen. Resultatet av studien kommer ligga till grund för kommande utvecklingsprojekt hos Södra Skogsägarna där den digitala kartan i Södras app kommer att ses över. Studien presenterar även UX-mål som bör beaktas vid skapandet av en digital karta för att frambringa känsla av närhet till skogen hos skogsägare. Slutsatsen av studien visar att det är både de pragmatiska och hedoniska aspekterna som tillsammans skapar en helhetsupplevelse av skogen för skogsägare. Denna studie bidrar även med en djupare förståelse och utveckling av begreppet känsla av närhet, för vad och hur skogsägare upplever känsla av närhet till sin skog. Med tanke på dagens snabba teknikutveckling borde framtida forskning fokusera på i vilken utsträckning visualiseringar av skogen kan bidra till ökad känsla av närhet till skogen för skogsägare och om det hos skogsägare finns skillnader mellan genus i hur känsla av närhet till skogen skapas. / This report presents a study done in collaboration with Södra Skogsägarna. The aim of the study was to create an understanding of the pragmatic and hedonic aspects that affect how forest owners feel proximity to their forest and how these aspects could be implemented / realized when developing a digital map of the forest. Through a qualitative study based on a phenomenological method approach, a holistic picture could be created of forest owners and how they experienced sense of place to their forest. The data collection consisted of survey, interviews and field observations, which then were analyzed by bottom-up and top-down technology using affinity diagrams. The result shows, for example, that a sense of place is strongly associated with feeling responsibility and being able to influence the map based on the needs of each individual forest owner. The study also shows that a sense of place is closely associated with proper names and generation, since the proper names often originate from previous generations. The forest is also used for recreation because forest owners and other people feel good about staying in the forest and nature. Well-being then contributes to an increased sense of place to the forest. The results of the study will form the basis for future development projects at Södra Skogsägarna, where the digital map in Södra's app will be reviewed. The study also presents UX goals that should be taken into account when creating a digital map to create a sense of place to the forest among forest owners. The conclusion of the study shows that it is both the pragmatic and hedonic aspects that together create a holistic experience of the forest for forest owners. This study also contributes to a deeper understanding and development of the concept of sense of place, for what and how forest owners experience a sense of place to their forest. Given today's rapid technological development, future research should focus on the extent to which visualizations of the forest can contribute to increased sense of place to the forest for forest owners and whether there are differences between genders in how forest owners create a sense of place to the forest.