Syftet med studien är att undersöka de intervjuade lärarnas uppfattningar och tankar om hur formativ bedömning kan stärka och synliggöra elevers lärandeprocesser, hur lärandeprocesserna kontinuerligt skall bedömas med mål samt hur eleverna skall nå dessa. Studien syftar även till att undersöka om formativ bedömning har påverkat de intervjuade lärarnas arbete. Teorin som tillämpas i studien är sociokulturellt perspektiv. Fem centrala begrepp utifrån teorin kopplas samman med empirin i diskussionen. Dessa begrepp är: situerad kunskap, artefakter och intellektuella redskap, mediering, språk samt den proximala utvecklingszonen. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod i form av intervjuer av sex stycken lärare utförts. Resultatet visar att formativ bedömning har betydelse i både undervisning och lärarnas arbete samt att lärare tillämpar olika arbetssätt inom formativ bedömning. Betydelsen av formativ bedömning kan kategoriseras i ett antal teman såsom exempelvis tydlighet, eget ansvar, förståelse, medvetenhet och att formativ bedömning lämpar sig bättre i vissa situationer och för vissa elever än andra. Exempel på arbetssätt som tillämpas av lärarna är kamratbedömning, självbedömning, enskilda samtal och användande av matriser. Sammanfattningsvis visar slutsatserna av studien att formativ bedömning har en betydelse i de intervjuade lärarnas undervisning och arbete utifrån olika perspektiv. Dessa perspektiv är exempelvis tydlighet, ämnen och elevers lämplighet, tidskrävande samt elevens ansvar, medvetenhet och förståelse. Studien visar även att lärarna har tillämpat formativ bedömning genom skriftlig och muntlig feedback samt själv- och kamratbedömning. Utifrån studiens resultat och analys har det visat sig att Vygotskijs sociokulturella perspektiv kan både användas och inte användas som en förklaringsmodell till varför formativ bedömning skall användas i skolan.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa inom grundskolans senare del beskriver och upplever arbetet med bedömning och betygssättning, samt hur de ser på formativ bedömning inom ämnet. Fokus ligger på att ta reda på vilka faktorer lärarna upplever påverka dem i deras bedömningsarbete. De frågor studien söker besvara är hur idrottslärarna arbetar med bedömning, hur lärarna ser på användningen av formativ bedömning, samt vilka faktorer de upplever utgöra stöd eller svårigheter i bedömningsarbetet.   Metod Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Fyra lärare i idrott och hälsa, verksamma inom grundskolan senare år och från två olika skolor, deltog i studien. Resultat Resultatet utgörs av de olika utsagor som framträtt då lärarna har beskrivit sina erfarenheter och upplevelser av bedömning. Resultaten visar att lärarna arbetar med olika bedömningsformer och till grund för val av form ligger den förmåga eller kunskap som ska bedömas. Lärarna har en positiv syn på formativ bedömning och de använder feedback dagligen. De önskar dock få mer kunskap om hur de kan arbeta med formativ bedömning. Lärarna nämner att faktorer som tid, stora elevgrupper, tolkning av kursplanen, bedömningsmatriser, samt samtal med kollegor påverkar deras bedömningsarbete. Slutsats Slutsatserna av resultaten är att lärarna upplever bedömningsarbetet vara svårt. De största svårigheterna ligger i tolkningen av styrdokument, samt stora elevgrupper och tidsbrist, vilket de upplever påverka deras bedömningsarbete negativt. Lärarna upplever formativ bedömning som något positivt, men har inte tillräcklig kunskap om alternativa metoder i syfte att synliggöra lärande och få elever delaktiga. De önskar få mer kompetensutveckling inom bedömning, samt möjlighet att diskutera med kollegor oftare för att kunna utveckla kvaliteten i sina bedömningspraktiker mot en mer effektiv och likvärdig bedömning. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2013</p>

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka i vilken omfattning och med vilka syften tillfrågade lärare till elever i lägre årskurser arbetar med formativ bedömning, använder sig av en vedertagen bedömningspolicy samt utför sambedömning. Metodansatsen i undersökningen är grundad teori där informanternas perspektiv och handlingar sätts i centrum. Resultatet baseras på intervjusvar från sex lärare. Resultatet visar att lärarna kontinuerligt arbetar med formativ bedömning och att deras syften med det arbetet är att eleverna ska äga sitt eget lärande, vara aktiva och medvetandegöra samt utveckla sitt tänkande. Samtliga tillfrågade lärare sambedömer de nationella proven och träffas emellanåt i grupper för att bedöma elevernas arbeten och diskutera deras lärandeprogression. Några av lärarna arbetar efter en vedertagen bedömningspolicy, andra gör det inte. Tidsbrist är något som de flesta av lärarna säger sig uppleva.

Forskning visar att en betydande del av undervisningen är att eleverna arbetar med uppgifter och läraren går runt och hjälper. Eftersom undervisningen genomförs på detta sätt blir lärarens agerande i mötet med eleven avgörande för elevens lärande. Lärarens agerande kan belysas utifrån fyra olika återkopplingsnivåer där varje nivå är olika lämplig utifrån flertalet faktorer. Syftet med studien var att undersöka hur lärare beskriver hur de agerar i mötet med eleven utifrån ett återkopplingsperspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer fick lärare beskriva hur de ger återkoppling under enskilt arbete i matematik och hur de anpassar återkopplingen utifrån elevens prestationsnivå. Resultatet visade att lärare ger återkoppling på samtliga nivåer men i huvudsak på uppgifts- och processnivå och tidsbrist påverkar återkopplingen. Dessutom påverkar elevens prestationsnivå återkopplingen lärarna ger och generellt erhåller lågpresterande elever återkoppling på uppgiftsnivå i högre grad och högpresterande elever på processnivå.

Formativ bedömning är en av de metoder i undervisningen som gett bäst effekt på elevers lärande i skolan, enligt tidigare forskning. Syftet med denna studie är att synliggöra några olika synsätt gällande förståelsen av formativ bedömning ur ett lärarperspektiv. Studien bygger på sex halvstrukturerade intervjuer, med lärare i de lägre åldrarna från olika skolor. Frågorna är formulerade utifrån fem nyckelstrategier för formativ bedömning av Wiliam och Thompson (2008). Dessa intervjuer har transkriberats och analyserats med hjälp av fenomenografisk metod (Dahlgren &amp; Johansson 2019) vilken är lämplig att använda vid analys av tankar kring formativ bedömning och formativt arbetssätt. Resultatet presenteras i tre delar: först lärarnas förståelse för begreppet formativ bedömning, sedan hur lärarna arbetar med formativ bedömning utifrån de fem nyckelstrategierna och slutligen frågor som rör bakomliggande faktorer. Som teoretisk utgångspunkt för detta arbete valdes ett sociokulturellt perspektiv, då undervisningsprocesser sker i en social kontext. I en undervisningssituation finns det många påverkansfaktorer att ta hänsyn till vilket ledde till att vi även valde att utgå från ramfaktorteorin.   I tidigare forskning om formativ bedömning kan man utläsa att begreppet uppfattas på olika sätt och att det inte finns någon samsyn (Vingsle). Vår studie bekräftar det Vinglse ger uttryck för i den tidiga forskningen, då vårt resultat visar att alla lärare förstår begreppet formativ bedömning på olika sätt och med relativt stor variation, resultatet visar även att samtliga lärare upplever att de i praktiken använder sig av ett arbetssätt som tydligt går att koppla till de fem nyckelstrategierna i varierad utsträckning.  Den nyckelstrategi som lärarna fokuseras mest på är strategi 3, vilken handlar om feedback. Alla lärarna upplever sig ge muntlig feedback i hög utsträckning. Det som däremot skiljer lärarna åt är att skriftlig feedback inte används kontinuerligt av alla. En ytterligare skillnad som resultatet visar är hur olika ramfaktorer påverkar förutsättningarna för arbetet med formativ bedömning. Lärare har skilda uppfattningar om dess inverkan, särskilt ramfaktorerna tid och lokaler, där förutsättningarna ser olika ut och därmed påverkar lärarnas undervisningen i varierad utsträckning.

Syftet med denna fallstudie var att belysa hur en lärare i tyska på gymnasiet motiverade valet av en examinationsuppgift och hur läraren resonerade kring den förberedande undervisningen kring feedback i en undervisningsgrupp. Vidare var syftet att belysa hur några elever i undervisningsgruppen uppfattade uppgiften och lärarens feedback relaterat till sitt språklärande och kunskapskraven i ämnet. Detta relateras till tidigare forskning inom formativ bedömning och feedback samt hur tidigare forskning problematiserat detta. Fallstudien utgick från en socialkonstruktivistisk teoribildning vilken kombinerades med sociokulturell teori. Som datainsamlingsmetod användes intervjuer tillsammans med skriftligt material i form av en feedbackmanual. Resultaten var bland annat att läraren upplevde möjligheterna till mer utvecklad feedback begränsade.  Eleverna upplevde att lärarens återkommande feedback hade en positiv inverkan på deras lärande i tyska och att innehållet och förväntningarna från läraren inför examinationsuppgiften var tydligt kommunicerade. Däremot gav eleverna uttryck för vaga uppfattningar om gällande kunskapskrav i ämnet och hur examinationsuppgiften explicit var kopplad till dessa.

Syftet med denna studie är att få mer kunskap om hur lärare beskriver att de använder olika strategier för formativ bedömning. Vi har sammanställt och analyserat data från en enkät och kategoriserat in material under fem olika rubriker utifrån fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Vårt resultat visar att alla lärare i studien använder sig av formativ bedömning på något sätt i sin matematikundervisning, men att strategierna tar sig olika uttryck och det skiljer sig åt hur de används. Resultatet visar också att den formativa bedömningen leder till anpassning av undervisningen utifrån elevernas olika kunskapsnivåer.

Syftet med vår studie är att undersöka hur modersmålslärare arbetar med formativ bedömningi sin undervisning, samt vilka pedagogiska implikationer denna typ av bedömning har påelevens lärande, motivation och måluppfyllelse. Intresset bakom valet av det härproblemområdet grundar sig i att vi, i vårt dagliga arbete med modersmål, har identifierat ettantal utmaningar och svårigheter i just arbetet med modersmålsundervisning. De utmaningaroch svårigheter beror till en stor del på modersmålets utformning samt omständigheter ochförutsättningar för undervisningen i skolans styrdokument. Med tanke på allt detta och utifrånvår erfarenhet av användning av formativ bedömning i tidigare undervisning anser vi att vi haren stark grund för att anta att formativ bedömning kan främja elevens lärande och utveckling.Genom denna studie ville vi utforska tesen om att formativ bedömning främjar lärande genomatt undersöka vad andra modersmålslärare har för upplevelse av den formativa bedömningenoch dess inverkan på elevens lärande och utveckling. För att uppnå syftet med undersökningenså har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med modersmålslärare som huvudsakligforskningsmetod. Vidare har vi analyserat de gjorda intervjuerna med hjälp av teori som vihämtat ur Alan Brymans omfattande bok Samhällsvetenskapliga metoder. Resultaten som vifick fram genom att sammanställa intervjuerna har vi sedan jämfört med den formativabedömningens teoretiska bas som presenterats i bland annat litteratur av Anders Jönsson, JohnHattie, Helena Korp och Dylan Wiliams. På så sätt har vi kunnat dra relevanta slutsatser somkan vara till nytta i vårt fortsatta arbete och för modersmålslärare som jobbar under liknandeomständigheter och villkor.I sista avsnittet: Slutsatser och diskussioner belyser vi de viktiga slutledningarna vårt arbetelåter oss göra. Vi tar också upp några rekommendationer till de som vill forska vidare i dettaområde.

Vårt syfte var att utforska hur idrottslärare tillämpar formativ bedömning i sin undervisning kopplat till de fem nyckelstrategierna samt vilka svårigheter och möjligheter det finns kring formativ bedömning i skolämnet idrott och hälsa. Metoden vi använt är kvalitativa intervjuer och som stöd använde vi en intervjuguide för att ta reda på hur sex idrottslärare ser på formativ bedömning utifrån vårt syfte och frågeställningar. Resultaten visade att alla idrottslärare i studien arbetar med formativ bedömning men på olika vis. Flera idrottslärare utelämnar dock kamratbedömning och självbedömning eftersom lärarna upplever att eleverna tycker att det är känsligt och att det blottlägger dem. Det finns både möjligheter och svårigheter kring formativ bedömning. Svårigheterna består av brist på tid och resurser samt svårigheter i hur lärarna ska formulera sig till eleverna kring formativ bedömning. Möjligheterna är att lärarna upplever att det är lättare att tydliggöra målen för eleverna med hjälp av den formativa bedömningen. Även digitala verktyg är en möjlighet som lyfts som nödvändig för att bedriva formativ bedömning. Slutsatsen är att det finns en komplexitet kring formativ bedömning som innebär att idrottslärare hela tiden brottas med brist på tid och resurser. Dessutom upplever idrottslärare svårigheter i hur de ska formulera den formativa bedömningen samt hur kamratbedömning och självbedömning ska tillämpas. / <p>Digitalt via Zoom</p>

No description available.