Detta arbete undersöker hur form påverkar människors perception av en monsterkaraktär som introducerats med textbeskrivning och bild. För att undersöka detta skapades två baskaraktärer i bild och textbeskrivning. Den ena baskaraktären beskrivs som ofarlig, lugn och vänlig den andre som farlig, aggressiv och hotfull. Utifrån dessa två baskaraktärer skapades åtta nya varianter, två med mjukare former och två med kantigare former.Den teoretiska grunden för arbetet innefattar beprövade metoder inom karaktärsdesign samt teorier kring formlära och kategorisering, t ex, ”pattern-matching” vilket syftar på att människor från födseln kopplar vissa former som runt och slätt som säkra medan taggigt och vasst kopplas till fara.Dessa bilder som skapats används sedan i kvalitativa semistrukturerade intervjuer där informanterna ska placera dem på rad från mest säker att närma sig som en karaktär i ett rollspel till mest farlig. Därefter kommer frågor som går in på varför de placerat bilderna i den ordningen.

<p>This bachelor’s degree thesis was conducted in mechanical engineering at Halmstad University during spring semester 2010 in close collaboration with the company Gremo AB, located in Ätran, Sweden. Gremo AB produces, developes and sales forest machines in both Sweden and on the international market.</p><p>Gremo AB belongs to one of the market leaders in forest industry, especially with their forwarder. In order to become a market leader even with their harvester, the company decided to change the harvester to have a swivel and a leveling driver cabin.</p><p>The aim with this bachelor’s degree thesis was to develop a design concept for the harvester driver cabin, which Gremo AB can apply on the new harvester. However, this bachelor’s degree thesis was limited to the outside design of the driver cabin. Further, the aim was to develop a smaller model in order to get a better feeling about the new driver cabin’s appearance.</p><p>By dint of different analysis we developed an edgy driver cabin with shared side posts and a lot of storage space on the outside. Additionally, there are options for more and adjustable lights, which was one of Gremos preferences. Also the inside storage space has become larger with better comfort for the driver. In case of underline our result we developed a smaller prototype.</p><p>The result of this thesis has been passed on to Gremo AB for further development.</p>

This bachelor’s degree thesis was conducted in mechanical engineering at Halmstad University during spring semester 2010 in close collaboration with the company Gremo AB, located in Ätran, Sweden. Gremo AB produces, developes and sales forest machines in both Sweden and on the international market. Gremo AB belongs to one of the market leaders in forest industry, especially with their forwarder. In order to become a market leader even with their harvester, the company decided to change the harvester to have a swivel and a leveling driver cabin. The aim with this bachelor’s degree thesis was to develop a design concept for the harvester driver cabin, which Gremo AB can apply on the new harvester. However, this bachelor’s degree thesis was limited to the outside design of the driver cabin. Further, the aim was to develop a smaller model in order to get a better feeling about the new driver cabin’s appearance. By dint of different analysis we developed an edgy driver cabin with shared side posts and a lot of storage space on the outside. Additionally, there are options for more and adjustable lights, which was one of Gremos preferences. Also the inside storage space has become larger with better comfort for the driver. In case of underline our result we developed a smaller prototype. The result of this thesis has been passed on to Gremo AB for further development.

Denna studie gick ut på att svara på frågan: Påverkar användningen av hårda och mjuka former inom karaktärsdesign i 2.5D plattformsspel hur spelet och dess karaktärer upplevs? Och: Vilka tendenser kan utläsas? Metoden för att svara på denna fråga var att skapa ett kort plattformsspel i fyra olika versioner där karaktärerna var baserade på antingen mjuka eller hårda former, två huvudkaraktärer och två fiender skapades där de båda fanns i två olika versioner, en baserad på hårda former och en på mjuka. För att studera hur spelet upplevdes så genomfördes semistrukturerade intervjuer där deltagare fick spela igenom spelet och sedan svara på ett antal frågor om upplevelsen. Svaret på första delen av frågeställningen som är om formprinciperna kommer påverka alls är ett ja. När det gäller hur de hårda och mjuka formerna påverkar upplevelsen så kan vissa tendenser skönjas även om deltagandet inte är högt nog för att generaliseras. Hur huvudkaraktären såg ut spelade inte lika stor roll som hur fienden såg ut eftersom de flesta satta sig själva i rollen som hjälte. Men när formen på fienden ändrades så ändrades även beteendet hos deltagarna, de var mycket mer villiga att eliminera fienden om den var baserad på hårda former än om den var baserad på mjuka.

Denna studie ämnar ta reda på hur mörker kan påverka individers upplevelse av en neutral virtuell miljö. För att få en inblick kring hur ämnet mörker studerats i tidigare forskning letade vi fram vetenskapliga artiklar med hjälp av våra nyckelord. Dessa artiklar användes som bakgrund för uppbyggnaden av vår studie och influerade hur vi valde att skapa vår artefakt. Vi visualiserade ett vardagsrum i 3D som vi sedan tog skärmdumpar av för att använda i vår undersökning. För att utföra undersökningen skapade vi en online-enkät med strukturerade frågor på likertskalor. Den data vi samlade in påvisar att mörkret i sig inte är tillräckligt för att väcka obehag i en neutral miljö utan andra element såsom färg, formspråk och omständigheter har stor inverkan. För framtida studier hade ändringar såsom att inkludera en intervju och en speldemo utförts med förhoppningar att ge spelutvecklare en djupare inblick i hur de medvetet kan använda mörker i sina spel.

Denna studie ämnar att undersöka hur fienders formspråk påverkar deras uppfattade funktion i en spelkontext. Studier om formspråk, affordance och stereotyper lade grund för arbetet. Fyra versioner av en artificiell skärmdump från ett fiktivt spel skapades där huvudkaraktären i spelet precis stött på en av fyra olika fiender. Fyra fiender, en huvudkaraktär och en bakgrund skapades och sattes samman för att göra skärmdumpen så autentisk som möjligt. Utifrån detta hölls kvalitativa studier i form av intervjuer där deltagarna fick analysera artefakterna. Utifrån studiens resultat går det att dra få slutsatser om formspråket, däremot dras slutsatsen att kulturella och biologiska affordanser trumfar formspråkets affordance och att affordance är multifaktoriellt. Då spel är ett interaktivt medium är det väsentligt för spel att förlita sig på kulturella och biologiska affordanser för att spelaren ska begripa spelet, vilket gör det svårt att skapa en spelkontext med fiender utan kulturella affordanser i syfte att utforska formspråk.

Denna uppsats undersöker hur processen ser ut för att ta fram ett varumärkesspecifikt formspråk. Ett behov av en strukturerad process kan urskiljas, och genom att förstå hur ett varumärkesspecifikt formspråk kan tas fram, finns möjligheten till en ökad vinst för företag samt att förstärka deras kundrelationer. Ett varumärkesspecifikt formspråk kan bidra till en närmare relation mellan företaget, dess produkter eller tjänster, och dess slutkunder, vilket ger en möjlighet att kommunicera externt och skapa en starkare position i kundernas medvetande. Studien fokuserar främst på ett specifikt företag, ROL Ergo, som är en av marknadens största leverantörer av höj- och sänkbara bordsstativ. Företaget har ännu inte utvecklat ett eget formspråk, men med sin tillväxt följer behovet av en enhetlig produktportfolio, det vill säga ett varumärkesspecifikt formspråk. Två frågeställningar har tagits fram och valts att bygga denna rapport runt. Dessa undersöker hur processen ser ut för att ta fram ett varumärkesspecifikt formspråk (med fokus på produktdesign) och vad det finns för möjligheter att ta fram ett varumärkesspecifikt formspråk och samtidigt uppfylla kundspecifika krav. Således är målet för examensarbetet att, bortsett från att besvara frågeställningarna, genomföra processen och därmed skapa ett varumärkesspecifikt formspråk för ROL Ergo och på så sätt adressera problemet med den bristande ingenkänningen av ROL Ergo som varumärke av deras slutkunder. För att uppnå dessa mål krävdes information både från ROL Ergo samt företag och personer med kunskap om processen. Denna information erhölls genom intervjuer med nyckelpersoner. För att gå in mer på djupet, samlades ytterligare information in genom litteraturstudier med grund i produktdesign i de teoretiska områdena produktutveckling, industriell design och marknadsföring. Resultatet pekar på en möjlighet att utveckla en standardiserad process för att ta fram ett varumärkesspecifikt formspråk. Baserat på litteraturstudierna samt datainsamlingen tycks processen bestå av tre steg, vilka är; definiera varumärket, definiera produkten och definiera formen. Efter validering av den föreslagna processen kan denna användas som grund för fortsatt forskning om framtagning av ett varumärkesspecifikt formspråk. Det kan finnas en möjlighet att utveckla processen på en mer detaljerad nivå och i användning av specifika metoder. Tillämpligheten av processen i olika företag bör även valideras. Processen ses som allmängiltig, med andra ord inte begränsad till specifika företag eller produkter. Trots att de intervjuade personerna var verksamma inom business-to-consumer området så tros processen vara tillämpbar äver för företag inom business-to-business området, men behovet av detta kan undersökas ytterligare. Bristen på information som kunde hittas om processer för att ta fram varumärkesspecifika formspråk samt resultaten från intervjuerna indikerar novation av resultatet angående processen i denna rapport. / This paper explores the process of developing a visual brand language. With the need for a structured process and the opportunity to both increase profit as well as creating a company-customer relation, understanding how a visual brand language is implemented becomes crucial. The visual brand language allows for a closer relation between the company, its products or services, and the end customer, enabling a firm to communicate and be recognized externally. This study focuses namely on one company, ROL Ergo, which is one of the world’s largest suppliers of custom-made ergonomic table stands. The company has not yet developed a visual brand language, but with its growth, there is an ascending need for consistency in the product portfolio, i.e. a visual brand language, with which the company can communicate in the market. Two research questions have emerged and are addressed throughout this thesis. These explore what the process of developing a visual brand language is (focusing on product design) and how to create a visual brand language and at the same time meet customer specific requirements.Thus, the objectives for the master thesis work are, apart from answering the research questions regarding the process of developing a visual brand language, to implement the process and hence, create a visual brand language for ROL Ergo and by doing so address their issue of not attaining the desired recognition by their end customers. To meet the objectives information was required both from ROL Ergo and companies with knowledge about the process. This information has been obtained by interviewing key people within the organizations. Additional data was obtained through literature studies to elaborate more in depth. The literature used had foundation in design drawn from theoretical fields of product development, industrial design and marketing. The result indicates that there are possibilities to acquire a standardized process that could be used to develop a visual brand language. Based on literature review and data collection the process consists of three major steps, which are; defining the brand, defining the product and defining the shape. Upon validation, this process serves as a basis for further research on the process of creating a visual brand language. There might be an opportunity in developing the process into a more detailed process with more specified methods to use. The process should also be validated further in terms of applicability for different companies. The process could be generally applicable, in other words not restricted to certain companies or products. Even though the interviewees were all in the business-to-consumer area, the process might be applicable even for suppliers or business-to-business companies but the need for it can be investigated further.

<p>Det här examensarbetet handlar om olika flätningar av olika naturfibrer, och att komma fram till en bra och hållbar kombination som går att använda till en sittmöbel. Jag har valt att studera vegetabiliska naturfibrer som man tillverkar snöre, rep eller dylikt av, alltså abacka/manila hampa, bambu, bananfiber, hampa, kokosfiber, pappersfiber, rotting, sisal och sjögräs. Till detta har jag valt att jämföra olika typer av glesa flätningar, dels på grund av att många sittmöbler idag är tätt flätade, och att jag vill hitta ett annat uttryck än det. Dels för att glesa flätningar innebär en mindre materialåtgång och ger möbeln en lätt och luftig karaktär.</p><p>Instuderingsetappen avslutas med en analys som jag sedan tar med mig till ett praktiskt projekt, ett gestaltningsarbete, där jag i samarbete med IKEA tar fram ett förslag till en fåtölj i flätad naturfiber. Till detta projekt har jag valt att gå vidare med hampa, sjögräs och pappersfiber, och tre varianter av glesa flätningar som ger tre olika formuttryck: ett mjukt och böljande, ett modernt och ett traditionellt linjärt.</p><p>Till sist har jag kommit fram till att många fibrer kan passa för tillverkningen av en sittmöbel, och så även många olika flätningar. Det som är avgörande är mest vilken karaktär/vilket formuttryck som eftersträvas i gestaltningen av möbeln. Olika kombinationer av naturfibrer, flätningar och färger passar olika bra till olika formspråk.</p> / <p>This bachelor’s essay examine various types of weaving and different kinds of natural fibers, to find a combination that is durable and fit for an armchair. I wanted to study vegetable fibers that is made into ropes, strings and twines, and thus I chose abacka/manila hemp, bamboo, banana fiber, hemp, coir, paper fiber, rattan, sisal and sea grass. I have also chosen to compare different kinds of loose weaving, partly because the major part of today’s market for furniture  in weaving materials are compact weaving, and I wanted a different character in the new armchair. And partly because loose weaving means less material and also gives the furniture a light and airy expression.</p><p>An analysis of the facts completes this first part of the essay. The second part contains a design project in collaboration with IKEA, where I am supposed to design an armchair. The material is a steel construction with a weaving of natural fibers. For this project I decided to use hemp, sea grass and paper cord, and three different types of weaving: one that has an organic character, one that is modern and one with traditionally linear pattern.</p><p>I have come to the conclusion that several of the natural fibers can fit for an armchair, and so can many of the weavings. The crucial thing is which character or design that is preferred in the furniture. Different combinations of natural fibers, weavings and colors matches different designs in different ways.</p>

Den här studien undersöker om en spelare skulle känna av en dissonans mellan en avatar med fredligt formspråk och en spelmiljö med aggressivt formspråk. En spelbar artefakt i form av ett 2D äventyrspel skapades med en runt utformad avatar ochspetsigt utformade fiender och miljöer där övriga faktorer försökte hållas neutrala. Fem testpersoner spelade igenom spelet och intervjuades för att ta reda på hur dekände och upplevde spelets olika delar. Resultatet antyder att spelarna inte kände av någon dissonans. Detta spekuleras bero på ett fokus på spelande och förutfattade meningar kring grafikens motiv. Framtida arbeten kan fokusera på fler element än bara formspråk för att överdriva uttrycken och undersöka om en starkare dissonans kan upptäckas av spelare.

Denna rapport beskriver ett examensarbete som utförts för högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design, vid Karlstads universitet. Projektet har handlat om att ta fram ett förslag på en entré till ett industriföretag. Företaget är Autofric AB i Hagfors, som tillverkar spiraler och skruvtransportörer. De har tidigare haft ett tak utanför dörren som de var tvungna att riva ner. Entrén ska spegla företaget och inge kvalitet, företaget ville också kunna tillverka den själva, i så stor utsträckning som möjligt. Under projektet har därför olika förslag på att använda spiraler i entrén tagits fram. Fokus har i detta projekt lagts på utformning av ett skal som kommer att utgöra gestalten. Företaget har själva tagit på sig att utforma bärande konstruktion. Entrén har undersökts med avseende på semantik, vissa lagar för byggnation och lite handplockad teori kring formgivning. Det är ett projekt som har följt produktutvecklingsprocessen och som utnyttjat styrkan av modeller som visuellt hjälpmedel. Med hjälp av en samling kartongskisser, som växte sig större och större under projektet, en hel del goda råd från en arkitekt och företagets egna synpunkter kunde ett förslag som uppfyller önskemålen och svarar på frågeställningen tas fram. Det resulterade i ett halvmåneformat tak som vilar på två pelare. Pelarnas tvärsnitt är hämtat från maskinerna som företaget tillverkar. En upplyst logga finns integrerad i takets framsida. Entrén kan tillverkas till största delen i material och med maskiner som finns tillgängliga hos företaget. / This report describes a Project for Degree of Bachelor of Science in Innovation and Design Engineering, performed at Karlstad´s university. The purpose of the project has been to come up with a proposal of an entrance for an industrial enterprise. The company is Autofric AB in Hagfors, which produces spirals and spiral conveyers. They used to have a canopy which had to be taken down. The entrance should show the spirit of the company and express quality, and the company also want to fabricate it with their own machines and materials as far as it is possible. Because of this, several examples of how to use the spirals in the entrance has been developed during this project. The focus in this project has been on the design of a shell which will become the gestalt. The company will take care of construction for strength. The entrance has been analyzed considering semantics, some laws for construction and some theory of design. The project has followed the product development process and it has taken advantage of the strength of models as a visual tool. A collection of cardboard sketches, that grew bigger and bigger during the project, many good advices from an architect and the company´s opinions led to a proposal that fulfills the requirements and requests and gives a solution to the problem. It resulted in a canopy, shaped as a half moon, resting on two pillars. The cross section of the pillars is inspired by some of the machines the company manufactures. An illuminated logotype is integrated in the frontage of the canopy. The entrance can be manufactured mainly by the machines and materials available at the company.