Det här arbetet undersöker påverkan på känslan av obehag i en miljö som inte är typisk för skräckgenren. Arbetet är baserat på teorier från Sigmund Freuds (1919) The Uncanny, samt Therriens (2009) Games of Fear: A Multi-Faceted Historical Account of the Horror Genre in Video Games för ett mer modernare spelrelaterat perspektiv. Till undersökningen har en stadsmiljö i 3D-grafik skapats. Av stadsmiljön finns tre scener i olika versioner där obehagliga detaljer implementerats i form av blod och blodspår, tomhet från andra människor och mörker. Undersökningsmetoden som använts är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar tendensen att blod och blodspårsdetaljerna upplevdes obehagliga, men att det var kombinationen av de olika obehagliga implementeringarna i scenerna som frammanade starkast känslor av obehag. I framtida arbete skulle stadsmiljön ha en mer detaljrik omgivning och använda sig av ett större urval av informanter i undersökningen. Detta för att se om tendensen stärks.

Denna studie ämnar ta reda på hur mörker kan påverka individers upplevelse av en neutral virtuell miljö. För att få en inblick kring hur ämnet mörker studerats i tidigare forskning letade vi fram vetenskapliga artiklar med hjälp av våra nyckelord. Dessa artiklar användes som bakgrund för uppbyggnaden av vår studie och influerade hur vi valde att skapa vår artefakt. Vi visualiserade ett vardagsrum i 3D som vi sedan tog skärmdumpar av för att använda i vår undersökning. För att utföra undersökningen skapade vi en online-enkät med strukturerade frågor på likertskalor. Den data vi samlade in påvisar att mörkret i sig inte är tillräckligt för att väcka obehag i en neutral miljö utan andra element såsom färg, formspråk och omständigheter har stor inverkan. För framtida studier hade ändringar såsom att inkludera en intervju och en speldemo utförts med förhoppningar att ge spelutvecklare en djupare inblick i hur de medvetet kan använda mörker i sina spel.

I skiftet mellan dag och natt, när mörkret faller, skapas nya stadsrum. Mörka rum. Vad händer om jag låter ljus få ta form, kan det vara med och omdefiniera våra mörka stadsrum?

Sport är en del av många människors vardag och platsen där man utövar sporten är därav även den viktig. Hur människor upplever en plats och om den inger en känsla av trygghet eller inte beror på många faktorer. Den här uppsatsen är en kvalitativ studie som tar upp frågor om trygghet på Gränby sportfält (Uppsala) och bilden av platsen. Den är skriven i samarbete med det kommunala företaget Sportfastigheter AB och kontakten oss imellan har knytits via stiftelsen STUNS.

Ett projekt om att lära känna de onda tankarna och känslorna genom utforskande gestaltning. Objekt som symboliserar självhatet genom metoder och material. Ångest, depressivitet och självhat. Jag undersöker och belyser ämnet genom att metaforiskt och symboliskt gestalta ett narrativ som berättar om de komplexa och djupa känslorna i ett mentalt terapirum. Ett rum där de mest djupa, mörka och tunga känslorna framkommer. Hemligheter, tårar, ilska, smärta, hat, förvirring, till och med det oväntade. Ett rum som bär på så mycket ansvar och förväntan. Förväntan på total öppenhet. Projektet gav resultat till en installation i fyra huvuddelar där varje del symboliserar en roll i det mentala terapirummet. En installation som visade sig kunna beröra besökaren, väcka känslor och tankar, ge lugn och sinnesro, starta konversationer om känslor. Ett rum som lyckades få  besökare att tycka om mörkret.

This project developed from an idea of light and darkness to a very personal study of architectural interests and fears. It began with a notion that today, in Western cultures especially, the focus on light as being something separate and more desired than darkness may cause an adverse imbalance. I decided to work with a strong physical context that required specificity and to find a program that enabled me to find out more about myself in relation to architecture. SITE: Norra Djurgården, Stockholm, Sweden. The radio- and television tower at the site is 175 meter high and was drawn by Bengt Lindroos and Hans Borgström in the 1960's. In front of the tower there is a big, square shaped parking lot. Designed from strict geometries set by the architects it makes a clear figure viewed in plan, however it lacks definition when experienced on ground level. PROGRAM:There are many places in urban areas with extrovert qualities but not as many where the architecture provides support for introvert excursions. One project goal was to develop a structure that is able to function as a simple background, framing the visitor. A museum is usually anonymous in that sense but then the displayed work makes us focus on something external. As a typology, the labyrinth is perfect for just framing people, but it is also known for evoking anxiety and stress. INTERVENTION:By designing an open-air complex with no dead ends, the project provide the site with a new approach to the tower for pedestrians as well as an enhanced recreational pathway that unite with the existing fabric of paths and walkways. / Projektet utvecklades från en idé om ljus och mörker till en mycket personlig undersökning av arkitektoniska intressen och rädslor. Det började med en föreställning om att dagens, och inte minst västvärldens fokus på ljuset som något separat och mer önskat än mörkret kan orsaka en ogynnsam obalans. Jag bestämde mig för att arbeta med en stark fysisk kontext som krävde specificitet och att hitta ett program som gjorde det möjligt för mig att ta reda på mer om mig själv i relation till arkitektur. PLATS: Norra Djurgården, Stockholm, Sverige. Radio- och tv-tornet på platsen är 175 meter högt och ritades av Bengt Lindroos och Hans Borgström på 1960-talet. Framför tornet finns en stor, kvadratisk parkeringsplats. Utformad inom strikta geometriska regler som fastställts av arkitekterna bildar den en tydlig figur sedd i plan, men den saknar skärpa när man upplever den på plats. PROGRAM: Det finns många urbana platser med extroverta egenskaper men inte så många där arkitekturen ger stöd för introverta utflykter. Ett mål med projektet var att utveckla en struktur med funktionen av en enkel bakgrund vilken ramar in besökaren. Ett museum är vanligtvis anonymt i det avseendet men de utställda verken får oss då att fokusera på något yttre. Som typologi är labyrinten perfekt för inramning av personer, men labyrinten är också känd för att framkalla ångest och stress. INTERVENTION: Genom att utforma ett utomhuskomplex utan återvändsgränder, ger projektet platsen ett nytt sätt för gående att närma sig tornet samt en förbättrad gångväg som förenas med det befintliga nätverket av stigar och gångar.

This essay aims to investigate intermedial studies and to analyze the intermedial narrative that appears out of the cooperation between music, lyrics and song cover of the Swedish progressive djent metal band Vildhjarta. The narrative that appears out of the intermedial cooperation between the medias is then analyzed with literal studies and narratological concepts to put intermedial studies into a bigger context. This essay also explores different intertextual connections to other works of literature which shows is quite a lot. Since previous research about progressive metal and the band Vildhjarta is practically nonexistent research from the closely related genres of black metal and death metal have been applied to create a new base of previous research. The research in this essay concludes that Vildhjarta, in sometimes complex ways, use different medias to create and amplify the narrative and they also include a lot of different intertextual connections. / Den här uppsatsen undersöker det narrativ som uppstår i det intermediala samspelet mellan musik, låttext och låtomslag. Narrativet undersöks sedan med hjälp av litteraturvetenskapliga och narratologiska begrepp för att sätta in den intermediala analysen i ett större kontextualiserande perspektiv. I uppsatsen undersöks även intertextuella kopplingar och det framkommer flera referenser och kopplingar till andra litterära verk. Då forskningsläget kring genren men även bandet i princip är icke existerande har i stället forskning om black metal och death metal använts för att skapa ett användbart forskningsläge. I resultatet framkommer det att Vildhjarta på ett komplext vis använder olika medier för att skapa och förstärka narrativet men även att de olika låtarna innehåller mängder med intertextuella kopplingar.

Parker och grönområden är betydelsefulla för en stad och har många viktiga egenskaper och funktioner för både enskilda människor och för att möta de klimatutmaningar som samhället står inför. För människor erbjuder de plats för att socialisera, koppla av och njuta samtidigt som den biologiska mångfalden främjas, dagvatten tas omhand samt att det skänker karaktär för dess stad. När dessa grönytor presenteras för allmänheten upphöjs dem som attraktiva, inbjudande och trygga där det finns möjlighet för olika aktiviteter under dagtid. Under kvälls- och nattetid riskeras deras karaktär att ändras när mörkret faller, platsen avfolkas och människors rörelsemönster förändrar. Detta arbete fokuserar på att studera människors uppfattning av trygghet i parker och grönområden i städerna under kvälls- och nattetid idag och vilka fysiska faktorer som ger upphov till denna uppfattning. Studien är upplagd som en enkätundersökning som har skickats ut via mejl och sociala medier till människor över hela Sverige. Enkäten ställer frågor om människors egen uppfattning om trygghet i städernas parker och grönområden under kvälls- och nattetid, vilka fysiska faktorer som påverkar, synen på kommunernas kommunikation och ordningsmaktens arbete. Resultatet visar att människor i städerna känner otrygghet i våra parker och grönområden under de mörka timmarna på dygnet. Det visar även att människor undviker att röra sig eller vistas i parker och grönområden under kvälls- och nattetid. Från undersökningen går att utläsa vilka fysiska faktorer som påverkar uppfattningen av otrygghet, som exempelvis vegetationens storlek och placering, belysning samt otydliga gångstråk. Från dessa påverkande fysiska faktorer visas att mörka platser är den största faktorn för otrygghet. Enkätens respondenter anger även att med högre närvaro av ordningsmakten och mer kameror utplacerade så skulle känslan av trygghet öka. Med allmänhetens åsikter av vad som ger otrygghet idag mot hur kommunernas trygghetsarbeten bevisas här att man inte har lyckats. Resultatet av studien ger utrymme för att kunna skapa en diskussion mot att stärka den fysiska miljön i våra parker och grönområden. / Parks and green areas are important to a city and have many different characteristics and functions, both for individuals and the climate challenges society is facing. For the people they offer a place to socialize, relax and enjoy while promoting biodiversity, taking care of stormwater and giving character to the city. When these green spaces are presented to the public, they are raised as attractive, inviting and safe where there is the opportunity for various activities during the day. But in the evening and night time, their character is at risk of changing as darkness falls, the place is depopulated and people's movement patterns change. This work focuses on studying people's perceptions on sense of safety today in parks and green areas in cities during the evening and night hours, and what physical factors that cause this perception. The study is designed as a survey that has been sent out by e-mails and social media to people all over Sweden. The survey asks questions about people's own perceptions on sense of safety in urban parks and green areas during the evening and night hours, what physical factors affect, the view of the municipalities' communication and the work of the authorities. The result shows that people in the cities are not feel safe in our parks and green areas during the dark hours of the day. It also shows that people avoid moving or staying in parks and green areas during the evening and night hours. From the survey it is possible to find out which physical factors that affect people perception of safety, such as the size and location of the vegetation, lighting and unclear walking paths. From these affecting physical factors it is shown that dark places are the larges factor for felling of safety. The survey respondents also state that with a higher presence of police and more cameras deployed, the feeling of safety would increase. With the public's views of what gives the felling of safety nowday agains municipalities' safety work proves here that they have not succeeded. The result of the study gives room to for a discussion about strengthening the physical environment in our parks and green areas.

När glöden falnat En urban begravningsplats i fridfull natur Var kommer jag att begravas? Idag flyttar fler och fler in till storstäderna, och man lämnar ofta släkten kvar på hemorten.  Det nya livet i storstaden byggs upp runt arbete och de nära relationer till vänner man får, och inte uppbyggda på släktskap. Som storstadsbo kanske man inte identifierar sig med ”hela” Stockholm, det som innefattar de främmande förorterna, där inga anhöriga eventuellt kunnat bo, utan mer med staden ”som sådan”. Om man då mitt i livet avlider – skulle lösningen vara att skickas till födelseorten för en jordfästning?    I mitt fall finns ingen familj kvar där, föräldrarna är döda och syskonen är spridda över landet. Det känns märkligt och tomt att veta att man hamnar på en plats som sällan skulle bli besökt, och som de flesta av mina vänner inte alls känner till. Så kom jag att fundera över begravningsplats – en urban och nydanande sådan – i detta fall i Stockholm - en som inte måste ligga på Sergels torg precis, men som kunde vara så pass central att det inte skulle kännas främmande eller långt bort. Så tog min idé form. Den kunde appliceras som ”Djurens urbana minneslund” också – Välj själva! I detta arbete har jag dock valt att fokusera på mänskligheten.   Kerstin Persson, Norrmälarstrand, Stockholm / As the ember has gone out An urban burial ground in peaceful nature Where will they bury me? Today more nd more people move into the big cities, leaving relatives behind. The new life becomes different and connects to work and the new relations one makes here, not connected to family bounds. As a big-city dweller one may not identify with the “whole of the city”, as one has no relatives living in that or that area, but with the City itself. Then, if one in the middle of walk of life unexpectedly passes away – would the solution be to be sent back to one´s birthplace to be bried? Well, in my case there are no family left there as mother and father have passed away and sister and brother lives at different places in our country. It feels remarkably and empty to be put at a place where people seldom or never would come to, as most of my friends don´t even really know where it is. Here I came to think of forming some kind of cemetery that also would fill “My needs”, a one – kind of urban but in the peaceful nature – fitting many peoples – of today´s  need – in the city of Stockholm. This idea could also very well fit into the idea of an urban cemetery for animals. Here I have focused on the idea for humans though. Choose Yourself!   Kerstin Persson, Norrmälarstrand, Stockholm

Mitt syfte med undersökningen är att genomföra en kvalitativ textanalys av Sofia Nordins trilogi för att undersöka dess lämplighet att undervisa om värdegrundsfrågor i årskurs 4–6.   Skolinspektionens granskning (2012) finner brister i att integrera värdegrundsuppdraget i ämnet svenska. Bland annat beror det på brister i förståelsen hos lärare kring vilka skönlitterära texter som kan användas och vad i texterna som kan ge möjlighet till undervisning.   Undersökningen syftar därför till att finna lämplig text vilket genom arbetet visat sig vara dystopi. Undersökningens kvalitativa textanalys svarar mot frågeställningarna om mörker, demokrati, solidaritet och mänskliga rättigheter för att undersöka möjligheten till undervisning om värdegrunden.   Analysens resultat finner goda möjligheter för trilogin att användas som ingång för värdegrundsarbete i årskurs 4–6. / The aim of this paper is to make a qualitative text analysis of the trilogy by Sofia Nordin based on its possibility to teach about the fundamental values in school for grade 4-6.   The Swedish School inspectorate shows in an examination (2012) that the Swedish primary school are shortcoming in the mission to teach about the fundamental values in the subject swedish. Some causes they mention are the teachers lack of understanding what sort of literature they should use, and what in the literature to use.   This study is therefore aiming to find a suitable text which by the work turned out to be a dystopia. By qualitative text analysis the question at issues examines to answer the aim of this paper. They are the darkness, democracy, human rights and solidarity. In the results the paper has found a good potential for the novels to teach about the fundamental values in grade 4-6.