Arbetets syfte är att undersöka berättelseformer i datorspel baserade på tillämpningen av sceneri, avgränsat till spelarens uppfattning av tid och plats. Utifrån de svårigheter som förknippas med framställningen av naturligt förfall och framställningen av teknologiska möjligheter har två hypoteser formulerats; då att spelaren främst skapar sig en uppfattning om spelets tidsperiod utifrån upplevt artificiella objekt, samt att spelaren främst skapar sig en uppfattning om spelets verklighetsförankring utifrån spelets miljö. För undersökningens syfte har en virtuell miljö framställts i tre olika versioner, de två första avsedda att testa arbetets hypoteser avskilt, den senare avsedd att testa båda i samma miljö. Undersökningen har skett genom testspelning av dessa av totalt 30 testdeltagare. Undersökningens resultat styrker arbetets hypoteser, då den första i högre grad än den andra, men påvisar även svårigheter förknippade med sammanförandet av de metoder som tillämpats.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilket värde och syfte estetiska uttryck eller aktiviteter har i fritidshemmets verksamhet idag. Jag har undersökt vad fritidspedagoger och forskare inom fältet anser att värdet med estetiska aktiviteter är, samt vilka estetiska aktiviteter som erbjuds eleverna. I mitt examensarbete har jag till stor del valt att utgå från det radikala estetiska begreppet. Jag har även diskuterat hur estetiska uttryck och aktiviteter kan ge tillgång till ett språk, och att man som yrkesverksam i fritidshem idag måste förhålla sig till ett utvidgat textbegrepp. Jag har i min undersökning kommit fram till att de respondenter jag har intervjuat har tydliga uppfattningar om hur det estetiska på olika sätt kan vara värdefullt för eleverna och varför man erbjuder estetiska aktiviteter på det sätt som de gör.

Ljus har möjligheten att förstärka, levandegöra och skapa karaktär på en plats. I ett flertal studier har det visats att ljus påverkar hur människan upplever känslor och atmosfär i både interiöra och exteriöra sammanhang. Utöver denna möjlighet som ljuset erbjuder riskerar byggnader och platser att bli överbelysta och förvrängda i sitt uttryck med dåligt planerad ljussättning. I miljöer med historiskt värde blir belysningsfrågan mer komplex på grund av avvägningen mellan att vårda de historiska värdena och att tillgodose dagens funktionella krav. Nya byggnadsverk planeras och byggs tätt anslutande till miljöer med kulturhistoriska värden och problematiken förstärks av att det i nuläget inte finns några lagar, standarder eller riktlinjer för belysning i sådana miljöer. I studien som genomförts undersöktes ljusdesigners och antikvariers perspektiv på belysning i moderna stadsområden och kulturmiljöer. Fallstudien utfördes genom observationer av Tändsticksområdet i Jönköping kombinerat med intervjuer. Intervjupersoner med ämneskunskap eller yrkeskategorier som ansetts vara relevanta till ämnet rekryterades. Observationer utfördes på plats av författarna för att skapa förståelse över områdets uppbyggnad och dess belysning. Rapporten presenterar resultaten av observationerna i Tändsticksområdet och intervjuerna. Observationerna utfördes enligt Percifal, Serial Vision samt Lynch stadsbildsanalys. Den generella upplevelsen av området ändrades dag- och kvällstid. Belysningsprinciperna och ljussättningen skiljde sig åt mellan områdena och en tydlig, fysisk gräns kunde identifieras i ljuset. Resultatet av intervjuerna gav en förståelse kring belysning från ett antikvariskt perspektiv. Ljussättning diskuteras inte aktivt av antikvarier men en medvetenhet kring ljusets effekter finns om frågan lyfts av externa parter. Historiserande formspråk på armaturer som harmonierar med den tänkta miljön kan rekommen-deras framför en exakt korrekt historisk armatur. Det framkom i intervjuerna att samverkan mellan ljusdesigners och antikvarier är önskvärt men inget som är frekvent återkommande i respektives dagliga arbete. Studien har begränsats av tidsramen och resultatens generaliserbarhet och tillämplighet diskuteras i rapporten. Semistrukturerade intervjuer gav möjlighet till fördjupning i vissa ämnen medan observationerna utfördes med hjälp av beprövade metoder. Författarna anser att fler studier behöver utföras i områden med kulturhistoriska värden kopplat till belysning för att bättre förstå hur ljus påverkar kulturmiljöer. / Light has the ability to enhance and create character in a place. In several studies, it has been shown that light affects how people experience emotions and atmosphere in both interior and exterior contexts. In addition to this opportunity that light offers, buildings and places run the risk of being overexposed and distorted in their expression with poorly planned lighting. In environments with historical value, lighting becomes more complex due to the tradeoff between preserving the historical values and meeting today's functional requirements. New buildings are planned and built closely connected to environments with cultural and historical values and the problem is reinforced by the fact that there are currently no laws, standards, or guidelines for lighting in such environments. In the present study, lighting designers' and antiquarian's perspectives on lighting in modern urban areas and cultural environments were investigated. The case study was carried out through observations of Tändsticksområdet in Jönköping combined with interviews. Interviewees with subject knowledge or professional categories considered to be relevant to the study were recruited. Observations were carried out on site by the authors to create an understanding of the area's structure and its lighting. The report presents the results of the observations in Tändsticksområdet and the interviews. The observations were carried out according to Percifal, Serial Vision and Lynch cityscape analysis. The general experience of the area changed during the day and evening. The lighting principles and lighting differed between the areas and a clear, physical boundary could be identified in the light. The results of the interviews provided an understanding of lighting from an antiquarian perspective. Lighting is not actively discussed by antiquarians, but there is an awareness of the effects of light if the issue is raised by external parties. Historical design language for luminaires that harmonize with the intended environment can be recommended over a precisely correct historic luminaire. It appeared in the interviews that collaboration between lighting designers and antiquarians is desirable, but not something that is frequently recurring in the respective daily work. The study has been limited by the time frame and the generalizability and applicability of the results are discussed in the report. Semistructured interviews provided the opportunity for indepth study of certain topics, while the observations were carried out using proven methods. The authors believe that more studies need to be carried out in areas with cultural historical values linked to lighting to better understand how light affects cultural environments.

Den här uppsatsen undersöker hur språket kan hjälpa att beskriva den kvalitet hos en produkt som utgör dess identitet, det som ligger inbäddat i formspråk och det en designer gör när hen ger form. För detta har jag tagit avstamp i forskning kring de neurologiska fenomenen synestesi och ideastesi vilka hjälper oss översätta abstrakta koncept sinnen emellan. Mot bakgrund av detta har jag genomfört en undersökning i användande av personliga egenskaper för att beskriva färg samt form och sedan använt datan för att beskriva tre olika designföretags formgivning. Jag har funnit att det här språket inte går att göra objektivt, som en kan använda för att stoppa in data och få ut en färdig produkt, där form a plus färg b är lika med respons c, utan att det krävs en designer som tar subjektiva beslut för att fånga upp de små detaljerna. Samtidigt har jag kunnat se att det verbala språket är en riktigt bra grund för mig som designer att tänka över mina formbeslut och göra mig klarsynt i min process. / This paper investigates how language can help describe the quality within a product that make up it's identity, what's embedded in design aesthetics and what designers do when they give shape to objects. For this I have looked into research in the neurological phenomena synesthesia and ideasthesia which help us translate abstract concepts between our different senses. With this in mind, I have conducted a test in using personal traits to describe colors and shapes, later using the data to to describe three different design companies' design aesthetics. What I've found is that this language can't be objective and therefore cannot be used as a way of putting data in to get a finished product, where shape a plus color b equals response c. All without requiring a designer to make subjective decisions to make sure the tiny details and nuances get picked up. At the same time I've realized that this language is a good foundation for me, as a designer, to stand on and use to reflect on my decisions and give me clarity in my process.

Medical technology is a field of work with connection to prevention, diagnosis, monitoring, treatment and care. The company Human care is a well-established company in Sweden with red rollators seen all over Sweden. The product family of Human care has four different units of mobility aid solutions. These are lifting devices, rollators, healthcare beds, and convertible chairs. In common they share the same brand, but they do not have any clear connection to each other when it comes to form, colour and texture. In this thesis a visual brand language is developed and created for the company. At the same time, it is implemented and developed on a lifting solution for patient mobility in the healthcare. To find a brand language which should be easier to implement on the products investigations into the brand and products has been done. By trying to find a common ground in the current products the step from creation to implementation of a guideline will be smaller. Further, research has been done in colour psychology, ergonomics, surface textures and forms. The result of this thesis is a guideline which the company can use as a base when developing new products. In this thesis, it has been implemented on a lifting device for patient transportation.

Det här examensarbetet handlar om olika flätningar av olika naturfibrer, och att komma fram till en bra och hållbar kombination som går att använda till en sittmöbel. Jag har valt att studera vegetabiliska naturfibrer som man tillverkar snöre, rep eller dylikt av, alltså abacka/manila hampa, bambu, bananfiber, hampa, kokosfiber, pappersfiber, rotting, sisal och sjögräs. Till detta har jag valt att jämföra olika typer av glesa flätningar, dels på grund av att många sittmöbler idag är tätt flätade, och att jag vill hitta ett annat uttryck än det. Dels för att glesa flätningar innebär en mindre materialåtgång och ger möbeln en lätt och luftig karaktär. Instuderingsetappen avslutas med en analys som jag sedan tar med mig till ett praktiskt projekt, ett gestaltningsarbete, där jag i samarbete med IKEA tar fram ett förslag till en fåtölj i flätad naturfiber. Till detta projekt har jag valt att gå vidare med hampa, sjögräs och pappersfiber, och tre varianter av glesa flätningar som ger tre olika formuttryck: ett mjukt och böljande, ett modernt och ett traditionellt linjärt. Till sist har jag kommit fram till att många fibrer kan passa för tillverkningen av en sittmöbel, och så även många olika flätningar. Det som är avgörande är mest vilken karaktär/vilket formuttryck som eftersträvas i gestaltningen av möbeln. Olika kombinationer av naturfibrer, flätningar och färger passar olika bra till olika formspråk. / This bachelor’s essay examine various types of weaving and different kinds of natural fibers, to find a combination that is durable and fit for an armchair. I wanted to study vegetable fibers that is made into ropes, strings and twines, and thus I chose abacka/manila hemp, bamboo, banana fiber, hemp, coir, paper fiber, rattan, sisal and sea grass. I have also chosen to compare different kinds of loose weaving, partly because the major part of today’s market for furniture  in weaving materials are compact weaving, and I wanted a different character in the new armchair. And partly because loose weaving means less material and also gives the furniture a light and airy expression. An analysis of the facts completes this first part of the essay. The second part contains a design project in collaboration with IKEA, where I am supposed to design an armchair. The material is a steel construction with a weaving of natural fibers. For this project I decided to use hemp, sea grass and paper cord, and three different types of weaving: one that has an organic character, one that is modern and one with traditionally linear pattern. I have come to the conclusion that several of the natural fibers can fit for an armchair, and so can many of the weavings. The crucial thing is which character or design that is preferred in the furniture. Different combinations of natural fibers, weavings and colors matches different designs in different ways.

<p>Detta examensarbete är en studie av glas- och silverformgivaren Gunnar Cyréns och modedesignern Gunilla Ponténs designmetodiker, formspråk och inspirationskällor.  Det undersöker också om de uttrycker sig konstnärligt i sina privata trädgårdar.  Kan deras formspråk spåras i trädgården och har trädgården inspirerat dem i deras formgivningsarbete?  Utifrån vad vi har funnit har vi skissat på trädgårdsidéer och tematrädgårdar med utgångspunkt i hur vi uppfattat deras formspråk.  I det arbetet har vi tillämpat de av dem beskrivna designmetodikerna.</p> / <p>This degree thesis studies the design methodology, artistic expression and source of inspiration of two renowned Swedish designers: Gunnar Cyrén, glass artist and silversmith, and Gunilla Pontén, fashion designer.  It also investigates if they express themselves artistically in their private gardens.  Can their artistic expressions be seen in their gardens?  Has the garden inspired them in their design work?</p>

Detta examensarbete är en studie av glas- och silverformgivaren Gunnar Cyréns och modedesignern Gunilla Ponténs designmetodiker, formspråk och inspirationskällor.  Det undersöker också om de uttrycker sig konstnärligt i sina privata trädgårdar.  Kan deras formspråk spåras i trädgården och har trädgården inspirerat dem i deras formgivningsarbete?  Utifrån vad vi har funnit har vi skissat på trädgårdsidéer och tematrädgårdar med utgångspunkt i hur vi uppfattat deras formspråk.  I det arbetet har vi tillämpat de av dem beskrivna designmetodikerna. / This degree thesis studies the design methodology, artistic expression and source of inspiration of two renowned Swedish designers: Gunnar Cyrén, glass artist and silversmith, and Gunilla Pontén, fashion designer.  It also investigates if they express themselves artistically in their private gardens.  Can their artistic expressions be seen in their gardens?  Has the garden inspired them in their design work?

Studiens syfte är att redogöra för, samt få en djupare förståelse kring lokala designföretags marknadskommunikation. Forskningsfrågorna lyder som följande; Vilka kanaler för marknadskommunikation använder sig lokala designföretag av? samt Hur arbetar lokala designföretag med innehåll och formspråk i sin marknadskommunikation?   Genom en kvalitativ metod med deduktiv ansats, utfördes åtta semistrukturerade intervjuer med både företagare och experter. Vidare genomfördes en innehållsanalys samt strukturerade observationer av fem företags digitala och sociala kanaler. Resultatet visar på att det finns gemensamma aspekter när det kommer till vilka kanaler samt vilket innehåll som företagen använder och publicerar. Det går även att utläsa att samtliga företag har en tydlig produktorientering i sin kommunikation. Formspråket baseras dock på företagens egen estetik. Slutligen presenteras studiens resultat i en modell, som utgår från Shannon-Weavers kommunikationsmodell från 1948 och förslag för framtida forskning tydliggörs. / The purpose of this study was to describe, as well as gain a deeper understanding of local design companies' marketing communication. The research questions were as follows: Which channels for marketing communication do local design companies use? and How does local design companies work with content and design languages ​​in their market communication? Through a qualitative method of deduction, eight semistructured interviews were conducted with both entrepreneurs and experts. Furthermore, a content analysis and structured observations were conducted of five companies' digital and social channels. The result shows that there are common aspects when it comes to which channels and what content companies use and publish. It is also possible to read that all companies have a clear product orientation in their communication. The design language is based on the company's own aesthetics. Finally, the study results are presented in a model, based on Shannon-Weaver's communication model from 1948, and proposals for future research are clarified.

Form language - a language for all of us? is a thesis in information design with a focus on spatial design. The purpose of this thesis is to develop a design proposition that exemplifies how the form language can be used to guide museum visitors, thus promoting the flow of movement and information retrieval. The work is based on the thematic exhibition Framtidsland at Arbetets museum in Norrköping. This thesis is a small part of a major survey to find out how spatial information affects visitors' flow of movements in thematic exhibitions. The overall information design problem includes motion flow and navigation in exhibition environments. Many thematic exhibitions do not communicate how the visitor should relocate and lacks clarity in structure and implementation. With the support of acquired empirical information from an informant interview, expert interview and a three-way site analysis on Framtidsland, the existing problems have been identified. The basic issues in the exhibition include ambiguous spatial information and guidance, which complicates the flow of movement and information retrieval for the visitor. There is a need for clearer guidance, structure, a line of argument and a coherent form language. Based on theory of wayfinding/wayshowing, cognition, design rules and design principles, combined with results from a user test, a design proposition has been developed. The design proposition shows that form language is a language for all of us, and that it affects us more than we think. This study shows that spatial information can contain guiding design and visual balance to create better structure as well as facilitate movement flow for visitors in thematic exhibitions. / Formspråk – ett språk för alla? är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med arbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag som exemplifierar hur formspråk kan användas för att vägleda museibesökare och därmed främja rörelseflödet samt informationsinhämtningen. Arbetet utgår från den tematiska utställningen Framtidsland på Arbetets museum i Norrköping. Examensarbetet är en liten del av en större undersökning att ta reda på hur rumslig information påverkar besökares rörelseflöden i tematiska utställningar. Det övergripande informationsdesignproblemet omfattar rörelseflöde och navigering i utställningsmiljöer. Många tematiska utställningar kommunicerar inte hur besökaren ska röra sig och saknar en tydlighet i struktur och genomförande. Med stöd från inhämtad empiri av en informantintervju, expertintervju samt en tredelad platsanalys på utställningen Framtidsland har de befintliga problemen kunnat identifieras. De grundläggande problemen i utställningen omfattar otydlig rumslig information och vägledning, vilket försvårar rörelseflödet och informationsinhämtningen för besökaren. Det finns behov av en tydligare vägledning, struktur, en röd tråd och ett sammanhängande formspråk. Baserat på teori om wayfinding/wayshowing, kognition, gestaltlagar och designprinciper samt resultat från användartest har ett designförslag utvecklats. Den framtagna gestaltningen visar att formspråk är ett språk för alla, och att det påverkar oss människor mer än vi tror. Denna studie visar att rumslig information kan innehålla vägledande design och visuell balans för att skapa bättre struktur samt underlätta rörelseflödet för besökare i tematiska utställningar.