No description available.

<p>Syftet med detta arbeta är att beskriva en skolas sätt att arbeta för att alla elever ska fungera i skolan. Jag ville också se om det fanns något speciellt sätt att arbeta med ledarskapet i klassrummet. Litteraturstudien belyser de strategier läraren förfogar över i klassrummet samt den fostran och disciplin som anses nödvändig för att barn ska kunna utvecklas till den mognad som förutsätts för att kunna bli en fungerande samhällsmedborgare. Diskussionen tar upp betydelsen av hur ett genomtänkt arbetssätt genomsyrar det dagliga arbetet i skolan.</p>

<p>I föreliggande uppsats genomförs en empirisk studie med målet att dels undersöka hur lärare uppfattar sin roll som fostrare, dels att studera vilka etiska ställningstaganden som kan förknippas med den fostran som utövas. </p><p>Tidigare forskning visar att klassrumssituationen i högsta grad kan betecknas som moraliskt komplex samt att det råder relativt stor diskrepens mellan vad som anses som önskvärt och vad som faktiskt sker vid fostran. Det är därför viktigt att undersöka hur lärarna själva upplever sin situation. Datainsamlingen består i denna undersökning av halvstrukturerade intervjuer som genomförs utifrån en intervjuguide. Därefter genomförs en kvalitativ analys av data. </p><p>Resultaten visar att det ofta ligger etiska värden till grund för hur de lärare som deltar i undersökningen utformar sin fostran av eleverna. Vidare framkommer det att det bland lärarna råder stor samstämmighet om vilka etiska normer som bör förmedlas. Däremot skiljer sig lärarna i synen på vikten av att förmedla vissa av skolans systemnormer. Därefter behandlas lärarnas tankar kring rollen som fostrare samt vilka problem denna kan medföra. </p><p>Avslutningsvis följer en diskussion där det lyfts fram att detråder konsensus om de fostransmål som vilar på etisk grund, vilket kan bero på att just dessa mål i stor utsträckning bygger på en gemensam värdegrund. Lärarna visar upprepade gånger prov på att omsorgen om eleverna anses som så viktig att den kan betraktas som en princip som alla lärare vill stödja. Trots detta medför de faktiska omständigheterna, samt andra konkurrerande normer, svårigheter för lärarna att konsekvent följa en sådan princip.</p>

<p>I den här uppsatsen undersöker författaren lärares syn på ordning i klassrummet. Under sökningsmetoden är kvalitativ och empirin har samlats in genom intervjuer av lärare. Analysen är strukturerad enligt ett frågebatteri och frågorna lyder enligt följande; vad är ordning respektive oordning i klassrummet; varför ska ordning råda i klassrummet; hur uppnås och upprätthålls ordning i klassrummet. Parallellt med detta är syftet med undersökningen att försöka finna svar på om det finns skillnader mellan lärares resonemang utifrån skolornas elevunderlag, antal år i yrket och om det finns skillnader i synsätt beroende på om lärarna är födda, uppvuxna och utbildade i Sverige eller i ett annat land.</p><p>Resultaten visar att lärarna inte har en entydig bild av ordning. I undersökningen framkommer emellertid att ordning för lärare likställs med ett gott studieklimat. Det visar sig också att det är betydligt lättare för lärare att definiera ordning utifrån störande beteenden hos elever. Vidare tyder resultaten på att lärare anser att ordning är viktigt i första hand för elevernas skull. I stort sett alla lärare pekar på att ordning är nödvändigt för att uppnå en god inlärningssituation och för att lära elever att visa varandra respekt samt att skapa en trevlig och trygg miljö. Flera lärare pekar på att lärarens beteende också har inflytande på ordningen i så motto att det är viktigt att föregå med gott exempel. De strategier lärarna prioriterar för att uppnå och upprätthålla ordning i klassrummet består av att föra dialog och samtal med eleverna; använda avvärjande åtgärder; egen planering och förberedelse och ordningsregler.</p><p>Resultaten visar att det finns skillnader i lärarnas resonemang utifrån de tre variablerna elevunderlag, antal år i yrket och hemland. Beträffande den första variabeln visar det sig att skolor som har ett heterogent elevunderlag ofta innebär att lärarna har en striktare och tydligare syn på ordning. Är elevunderlaget homogent har lärarna i regel en mildare inställning. De lärare som arbetat många år i yrket, i synnerhet de som arbetar på grundskolans senare år, fokuserar mer på hur de vill att elever ska uppträda och signalerar att ordning handlar om att uppfostra elever. Beträffande den sista variabeln finns tecken som tyder på att lärarens kulturella tillhörighet påverkar lärarnas syn på ordning. Resultatet ska dock tolkas med stor försiktighet.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet har varit att ur ett komparativt perspektiv undersöka vilka samhällsmedborgare skolan i Sverige respektive Tanzania strävar mot att fostra eleverna till. Frågeställningarna var följande: Vilka värderingar och ideal lyfts fram i de båda ländernas styrdokument? Vilken är lärares syn på skolans fostrande uppdrag i allmänhet? Vad ska eleverna fostras till i idrottsämnet?</p><p>Metod</p><p>Två typer av undersökningsmetod har använts, dels en textundersökning av de aktuella styrdokumenten i vardera land, dels intervjuer av verksamma lärare. Tre intervjuer gjordes i Sverige och tre intervjuer i Tanzania.</p><p>Resultat</p><p>De formulerade styrdokumenten i respektive land innehåller olika typer av anvisningar. Resultaten som framkommit har identifierats och kategoriserats utifrån Tomas Englunds utbildningsfilosofiska analysschema (se s. 11) Det svenska styrdokumentet, Lpo94, är enligt Englunds analysschema av en progressivistisk karaktär där elevens behov och intressen är i centrum. Det tanzaniska styrdokumentet, Education and training policy, upphöjer vikten av ämneskunskp och har därmed en karaktär av det essentialistiska. De intervjuade lärarna upplever att fostringsuppdraget är tvetydigt och inte heller helt problemfritt. I den svenska skolan anser lärarna att den fostran som skolan ansvarar för bör handla om det sociala samspelet. Respekt och lydnad är istället vad de tanzaniska lärarna anser vara skolans fostringsuppdrag. Även syftet med idrottsundervisningen i de båda länderna skiljer sig åt. I Sverige använder man idrottsundervisningen som medel för samarbete och social utveckling, medan man i Tanzania ser idrotten som återhämtning från den övriga undervisningen, men även som en möjlighet att selektera fram de bästa idrottsutövarna.</p><p>Slutsats</p><p>De ideal och värderingar som finns i skolan skiljer sig oerhört mellan länderna. I den svenska skolan lyfts individen fram. Undervisningen utgår och anpassas ifrån varje enskild elev, där eleverna fostras till att själva ta initiativ och inhämta kunskap. I Tanzania fostras eleverna till att underordna sig kollektivet och passa in i de redan givna ramarna. En god samhällsmedborgare i Tanzania ska visa respekt och lydnad, dessutom arbeta hårt för landets framgång och utveckling.</p><p>Vad som ingår i lärarnas fostringsuppdrag uppdrag upplever lärarna som otydligt i både Tanzania och Sverige. Gränsen mellan hem och skolas ansvarsområden är flytande och ligger till grund för konflikter och problem i läraryrket. För en väl fungerande undervisning är föräldrarnas samarbete av stor betydelse.</p>

I föreliggande uppsats genomförs en empirisk studie med målet att dels undersöka hur lärare uppfattar sin roll som fostrare, dels att studera vilka etiska ställningstaganden som kan förknippas med den fostran som utövas. Tidigare forskning visar att klassrumssituationen i högsta grad kan betecknas som moraliskt komplex samt att det råder relativt stor diskrepens mellan vad som anses som önskvärt och vad som faktiskt sker vid fostran. Det är därför viktigt att undersöka hur lärarna själva upplever sin situation. Datainsamlingen består i denna undersökning av halvstrukturerade intervjuer som genomförs utifrån en intervjuguide. Därefter genomförs en kvalitativ analys av data. Resultaten visar att det ofta ligger etiska värden till grund för hur de lärare som deltar i undersökningen utformar sin fostran av eleverna. Vidare framkommer det att det bland lärarna råder stor samstämmighet om vilka etiska normer som bör förmedlas. Däremot skiljer sig lärarna i synen på vikten av att förmedla vissa av skolans systemnormer. Därefter behandlas lärarnas tankar kring rollen som fostrare samt vilka problem denna kan medföra. Avslutningsvis följer en diskussion där det lyfts fram att detråder konsensus om de fostransmål som vilar på etisk grund, vilket kan bero på att just dessa mål i stor utsträckning bygger på en gemensam värdegrund. Lärarna visar upprepade gånger prov på att omsorgen om eleverna anses som så viktig att den kan betraktas som en princip som alla lärare vill stödja. Trots detta medför de faktiska omständigheterna, samt andra konkurrerande normer, svårigheter för lärarna att konsekvent följa en sådan princip.

I den här uppsatsen undersöker författaren lärares syn på ordning i klassrummet. Under sökningsmetoden är kvalitativ och empirin har samlats in genom intervjuer av lärare. Analysen är strukturerad enligt ett frågebatteri och frågorna lyder enligt följande; vad är ordning respektive oordning i klassrummet; varför ska ordning råda i klassrummet; hur uppnås och upprätthålls ordning i klassrummet. Parallellt med detta är syftet med undersökningen att försöka finna svar på om det finns skillnader mellan lärares resonemang utifrån skolornas elevunderlag, antal år i yrket och om det finns skillnader i synsätt beroende på om lärarna är födda, uppvuxna och utbildade i Sverige eller i ett annat land. Resultaten visar att lärarna inte har en entydig bild av ordning. I undersökningen framkommer emellertid att ordning för lärare likställs med ett gott studieklimat. Det visar sig också att det är betydligt lättare för lärare att definiera ordning utifrån störande beteenden hos elever. Vidare tyder resultaten på att lärare anser att ordning är viktigt i första hand för elevernas skull. I stort sett alla lärare pekar på att ordning är nödvändigt för att uppnå en god inlärningssituation och för att lära elever att visa varandra respekt samt att skapa en trevlig och trygg miljö. Flera lärare pekar på att lärarens beteende också har inflytande på ordningen i så motto att det är viktigt att föregå med gott exempel. De strategier lärarna prioriterar för att uppnå och upprätthålla ordning i klassrummet består av att föra dialog och samtal med eleverna; använda avvärjande åtgärder; egen planering och förberedelse och ordningsregler. Resultaten visar att det finns skillnader i lärarnas resonemang utifrån de tre variablerna elevunderlag, antal år i yrket och hemland. Beträffande den första variabeln visar det sig att skolor som har ett heterogent elevunderlag ofta innebär att lärarna har en striktare och tydligare syn på ordning. Är elevunderlaget homogent har lärarna i regel en mildare inställning. De lärare som arbetat många år i yrket, i synnerhet de som arbetar på grundskolans senare år, fokuserar mer på hur de vill att elever ska uppträda och signalerar att ordning handlar om att uppfostra elever. Beträffande den sista variabeln finns tecken som tyder på att lärarens kulturella tillhörighet påverkar lärarnas syn på ordning. Resultatet ska dock tolkas med stor försiktighet.

Syfte och frågeställningar Syftet har varit att ur ett komparativt perspektiv undersöka vilka samhällsmedborgare skolan i Sverige respektive Tanzania strävar mot att fostra eleverna till. Frågeställningarna var följande: Vilka värderingar och ideal lyfts fram i de båda ländernas styrdokument? Vilken är lärares syn på skolans fostrande uppdrag i allmänhet? Vad ska eleverna fostras till i idrottsämnet? Metod Två typer av undersökningsmetod har använts, dels en textundersökning av de aktuella styrdokumenten i vardera land, dels intervjuer av verksamma lärare. Tre intervjuer gjordes i Sverige och tre intervjuer i Tanzania. Resultat De formulerade styrdokumenten i respektive land innehåller olika typer av anvisningar. Resultaten som framkommit har identifierats och kategoriserats utifrån Tomas Englunds utbildningsfilosofiska analysschema (se s. 11) Det svenska styrdokumentet, Lpo94, är enligt Englunds analysschema av en progressivistisk karaktär där elevens behov och intressen är i centrum. Det tanzaniska styrdokumentet, Education and training policy, upphöjer vikten av ämneskunskp och har därmed en karaktär av det essentialistiska. De intervjuade lärarna upplever att fostringsuppdraget är tvetydigt och inte heller helt problemfritt. I den svenska skolan anser lärarna att den fostran som skolan ansvarar för bör handla om det sociala samspelet. Respekt och lydnad är istället vad de tanzaniska lärarna anser vara skolans fostringsuppdrag. Även syftet med idrottsundervisningen i de båda länderna skiljer sig åt. I Sverige använder man idrottsundervisningen som medel för samarbete och social utveckling, medan man i Tanzania ser idrotten som återhämtning från den övriga undervisningen, men även som en möjlighet att selektera fram de bästa idrottsutövarna. Slutsats De ideal och värderingar som finns i skolan skiljer sig oerhört mellan länderna. I den svenska skolan lyfts individen fram. Undervisningen utgår och anpassas ifrån varje enskild elev, där eleverna fostras till att själva ta initiativ och inhämta kunskap. I Tanzania fostras eleverna till att underordna sig kollektivet och passa in i de redan givna ramarna. En god samhällsmedborgare i Tanzania ska visa respekt och lydnad, dessutom arbeta hårt för landets framgång och utveckling. Vad som ingår i lärarnas fostringsuppdrag uppdrag upplever lärarna som otydligt i både Tanzania och Sverige. Gränsen mellan hem och skolas ansvarsområden är flytande och ligger till grund för konflikter och problem i läraryrket. För en väl fungerande undervisning är föräldrarnas samarbete av stor betydelse.

This is a qualitative textual analysis of curriculum for primary education in 1962, the curriculum for primary education in 1969, the curriculum for primary education in 1980, the curriculum for the compulsory school system in 1994 and the curriculum for primary school 2011th. Purpose of this thesis is to see how the government through the curriculum specifies directives for how teachers should be more or less authoritative. The boundaries of the essay are to only look at the claims against the teacher in elementary school. The questions are what is required of the teacher directly or indirectly from the curriculum 1962,1969,1980,1994 and 2011, focusing on the concept of authority and what change has taken place? To answer these questions, I have read the current curricula and other research publications in the field. The theories that are essential in the paper are hermeneutic theory and curriculum theory. The two theories are used as an approach to reading and analyzing the curricula. The paper showed that changes in the requirements of the teacher have changed from curriculum for elementary school 1962 to curriculum for elementary school 2011th. A change has taken place both in the government's directives on what relationship the teacher should have with the student, but also in how the teacher should educate the student. As for teaching mixer authority as described it does not appreciably in the curricula instead I looked at what sanction funds existed in the school during this period. Another important observation is that the curriculum says the targets are to school but not how the teacher will achieve these goals.

Syftet med detta arbeta är att beskriva en skolas sätt att arbeta för att alla elever ska fungera i skolan. Jag ville också se om det fanns något speciellt sätt att arbeta med ledarskapet i klassrummet. Litteraturstudien belyser de strategier läraren förfogar över i klassrummet samt den fostran och disciplin som anses nödvändig för att barn ska kunna utvecklas till den mognad som förutsätts för att kunna bli en fungerande samhällsmedborgare. Diskussionen tar upp betydelsen av hur ett genomtänkt arbetssätt genomsyrar det dagliga arbetet i skolan.