Syftet med denna studie var att ta del av barns beskrivningar av tillrättavisningar när pedagoger fostrar barn i förskolan till demokratiska medborgare. Studien utgår från det socialkonstruktionistiska perspektivet tillsammans med Foucaults maktteorier och bygger på den kvalitativa ansatsen där den kvalitativa forskningsintervjun användes som metod. En gruppintervju genomfördes med 3 barn i 5-årsåldern på en förskola i en medelstor norrländsk kommun. Resultat visade att barnen beskriver att tillrättavisningar förekommer i förskolan och att det är nödvändigt att pedagoger korrigerar beteenden och förmedlar hur man ska bete sig för att barnen ska lära sig. Det väsentliga var inte huruvida pedagoger ska eller inte ska tillrättavisa barn utan snarare att tillvägagångssättet hade betydelse. Barnen beskrev att de föredrog att pedagoger tillrättavisar med ett normalt tonläge och på ett trevligare sätt än att skrika. Resultatet visar därmed att barnen beskriver att pedagoger fostrar barn till demokratiska medborgare genom att via tillrättavisningar konstruera vad som är en normalitet och därmed producerar ”sanningar” som i sin tur konstruerar normen om ett önskvärt beteende.

Denna uppsats behandlar de diskussioner som påverkat och de frågor som genomsyrat tecknings/-bildämnets utveckling från 1950-talet till 1980-talet. Genom en djupgående undersökning av dendebatt som förts i media kring ämnet ges en överblick av ämnets historia, syfte och innehåll. Defrågeställningar som har behandlas är; Hur har bildämnets betydelse diskuteras i media? Hur hardiskussionerna påverkat framväxten av och innehållet i nya läroplaner? Och hur har ämnets historiapåverkat vår syn på ämnet idag? I resultatet framgår att, i lgr 62 skrivs det fria skapandets betydelse ini läroplanen på ett tydligt sätt. Sett utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv skriver man i läroplanen inen utveckling som redan fanns på fältet under 1950-talet och början av 60-talet. Läroplanen speglarsåledes det arbete som redan bedrevs i praktiken. Samtidigt fanns det inslag av andra sätt att se pårelationen mellan läroplanen och den pedagogiska praktiken – Lgr 62 speglar en lång tradition avestetisk fostran som existerat under 1940- och 50-talet och speglar således existerande synsätt ochtraditioner. Innehållet i Lgr 69 speglar också i hög grad det arbete som redan bedrevs i praktiken. Avdiskussionerna som föregick den färdiga läroplanen kan man emellertid tydligt se att den färdigaläroplanstexten blev resultatet av en kompromiss mellan de förslag som SÖ ursprungligen lade framoch de förslag som drevs av teckningslärarna själva. Jämför vi bildämnets kursmål i lgr 80 med dagensläroplan (lgr 11) har ämnets betydelse och syfte stannat kvar och inga större förändringar har skett.Med andra ord har bildämnet gått från att vara det ämne som genomgått flest förändringar i jämförelsemed andra ämnen till att knappast genomgå några förändringar alls. Kanske kan det här vara svaret påvarför det idag finns så många spridda åsikter kring bildämnets syfte och betydelse.I den tillhörande visuella gestaltning som ingår i arbetet bjuder jag in till ett ljudverk baserat påintervjuer med personer med anknytning till Bildlärarutbildningen på Konstfack där de ger sin syn påvad bildämnet handlar om, är och bör vara. I installationen inbjuds publiken till att ta del avdiskussionen och reflektera över den komplexa problematik som där ställs och som fortfarande äraktuell: bildämnet som andningshål; estetisk fostran; problematiken kring om konst ska var central iämnet vs att alla bilder i samhället ska behandlas; uppfattningen om bilden som pysselämne; vikten aven kritisk blick på vår omvärld och åt vilket håll bildämnet i skolan är på väg idag.

Syftet med denna studie är att synliggöra bemötandet av elever vid samlingar och måltidssituationer. Vi har använt oss av kvalitativ intervju och kvalitativ observation som metod för att nå kunskap om hur verksam personal i fritidshem samspelar med elever vid rutinsituationer. Frågeställningarna berör vilka förväntningar pedagoger har på elever, och om arbetslaget har ett gemensamt synsätt vid bemötandet av elever. Studien behandlar också om pedagoger utgår från yrkesprofessionens uppdrag om omsorg, lärande och utveckling vid måltider och samlingar. Studiens resultat visar på att pedagogens förväntningar sällan är förenade med fritidshemmets styrdokument. Kopplingar till styrdokument saknas, i synnerhet vid måltidssituationer, där pedagoger istället utgår ifrån egna föreställningar. Slutsatsen är att måltidssituationer kan tolkas som en paus i uppdraget om omsorg, lärande och utveckling. Det innebär att pedagoger lämnar sin yrkesprofession vid måltider och utgår ifrån egna föreställningar om hur eleven skall bete sig.

Studiens syfte har varit att bidra med kunskap om huruvida den undervisning som sker under behandling inom ramen för 12-stegsprogram kan jämföras med en patientundervisning, då det har varit svårt att hitta forskning som gör dessa jämförelser. Studien undersökte vad som kännetecknade det pedagogiska arbete en behandlare utför speciellt i jämförelse med det pedagogiska arbete som utförs av sjuksköterskor inom patientundervisning. Studien undersökte också vilka skillnader och likheter behandlarnas pedagogiska arbete hade enligt deras egen uppfattning, i jämförelse med patientundervisning och om en utveckling av undervisning under behandling inom ramen för 12-stegsprogram skulle kunna ske. Den tidigare forskning som valts ut till studien i förhållande till studiens syfte har varit relaterad till missbruksbehandling och patientundervisning. Studien har grundat sig i ett hermeneutiskt, kvalitativt synsätt med ett sociokulturellt perspektiv och en induktiv ansats för att förstå och förmedla det pedagogiska arbete en behandlare upplever att de gör i jämförelse med patientundervisning. Inom ramen för studien genomfördes fem semistrukturerade intervjuer som transkriberades och analyserades. Resultatet visade att det behandlare, som arbetar inom ramen för 12-stegsprogram upplevde, var att det fanns flera likheter i den undervisning som sker, både inom ramen för 12-stegsprogram och inom patientundervisning men studiens omfattning har varit för liten för att kunna dra generella slutsatser.

BakgrundFörskolan har inte alltid sett ut som den gör idag och i bakgrunden redogörs för denutveckling som skett sedan slutet av 1700-talet fram till idag. Förskolans uppdrag beskrivs i Lpfö98 med att begreppen omsorg, fostran och lärande bildar en helhet, dessutom lyfts även vikten av ett fungerande samarbete mellan förskolans personal och föräldrar. Frågan är dock huruvida förskolans uppdrag är legitimt med föräldrarnas förväntningar och hur dettaeventuellt påverkar synen på förskollärarnas uppgift och ansvar, det vill sägaförskolläraryrkets profession.SyfteSyftet med studien är att få en inblick i föräldrars förväntningar på förskolans uppdrag och sätta det i relation till det faktiska uppdraget.MetodStudien är kvantitativ och har genomförts med enkäter då det ger ett tydligt, kvantifierbart resultat, vilket ligger i intresset för studien. Enkäter har gjort det möjligt att vända sig till tvåföräldragrupper, vars förskolor arbetar i olika grad med att förtydliga uppdraget, och därmed undersöka om förskolans ansträngningar att informera, påverkar föräldrarnas förväntningar.ResultatFramför allt är förskolans omsorgsfunktion väl förankrad hos föräldrarna. Föräldrarna vill att deras barn ska känna sig trygga på förskolan och de vill att deras barn ska bli bekräftade. På ett lekfullt sätt förväntar sig föräldrarna att barnen ska utveckla kunskaper de kan ha nytta av i framtiden och de vill ha en öppen dialog med personalen på förskolan. / Program: Lärarutbildningen

<p>I denna studie analyseras interaktionen mellan några elever i grupparbete samt instruktionens betydelse för formandet av dess villkor. Forskningsfrågorna belyser hur eleverna med hjälp av tal, gester och blickar interagerar med varandra, vilka mönster av kommunikation interaktionen visar, instruktionens betydelse och aspekter på komplexa faktorer som omger grupparbete som arbetsform. Två grupparbeten observeras med hjälp av videoinspelning som delvis kompletteras med ljudinspelning för att erhålla ett tillförlitligare analysmaterial. Grupperna består av fem år 1 elever vardera. Resultatet visar på att den information som läraren ger i förväg får betydelse för hur eleverna interagerar. Studien beskriver att eleverna delvis agerar enligt grupparbetets sociala konstruktion, men delvis också informellt. Studiens slutsats är att grupparbetet bl a kan vara en god arena för demokratisk fostran men att eleverna behöver träna sig för att klara av att samspela. Ur ett pedagogiskt perspektiv blir det ett offentligt erfarenhetsrum där åsikter kan brytas mot varandra och kompromisser ingås, vilket är egenskaper som efterfrågas i dagens samhälle och som åligger skolan att utveckla. Trots att forskning visar på grupparbetets positiva effekter ur ett tvåfaldigt perspektiv; ett kunskapsmässigt och ett socialt, visar statistik på att lärare väljer denna arbetsform i avtagande utsträckning. Studien belyser aspekter som kan få betydelse för detta val.</p>

<p> </p><p>Att sätta könsnormer i gungning - Om föräldrars fostran utifrån jämställdhetsideal</p><p>Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om innebörden av jämställd fostran för föräldrar som fostrar utifrån jämställdhetsideal samt att identifiera hinder och möjligheter för att utmana och gå bortom dominerande diskurser om kön. Det teoretiska perspektivet i denna uppsats bygger på feministisk post­strukturalism och metoden har inspirerats av ett integrerat perspektiv på diskursanalys. Datainsamlingen gjordes genom fokuserade intervjuer med fem kvinnor och fyra män som vid intervju­tillfället var föräldrar till sammanlagt 19 barn i åldrarna 7 mån- 18 år. Slutsatser av arbetet är att en fostran utifrån ideal om jämställdhet kännetecknas av att föräldrarna intar ett aktivt förhållningssätt till relationerna inom och utanför familjen och strävar efter att destabilisera gränser för kön, maskulinitet och femininitet. Genom ett medvetet användande av språk och kommunikation försöker föräldrarna skapa representationer av kön och positionerings­möjligheter som öppnar upp barnens föreställningsvärld. Centralt för en jämställd fostran är att bekräfta barnens egna val och uttryckssätt för att bygga upp deras självkänsla, samt att uppmuntra barnen till att vidga sina erfarenheter genom normöverskridande uttryck och beteenden. Dessa <em>kategori­destabili­serande</em> <em>fostransstrategier</em> syftar till att sätta dominerande föreställningar om kön ”i gungning” och öppna upp för nya positionerings­möjligheter bortom de bipolära stereo­typerna av könskategorierna. Hinder för föräldrarnas försök att göra jämställd fostran finns i form av den patriarkala diskursen och normalitets­diskurser på så sätt att de kommer till uttryck som den omgivande kulturens bilder och värderingar av samt förväntningar på kvinnor, flickor, män och pojkar. I de fall då dessa diskurser även är en integrerad del i föräldrarnas egna föreställningar utgör de hinder för att föräldrarna fullt ut ska kunna bryta mot traditionella könsmönster i sin fostran. Även omgivningens försvar av könskategorierna i form av kategoriuppehållande arbete och i vissa fall agentskapet hos de intervjuade föräldrarnas barn utgör hinder för en jämställd fostran. I talet om jämställd fostran artikuleras flera diskurser som genomkorsar varandra och en och samma intervjuperson kunde ge uttryck för multipla positioneringar inom dessa diskurser. Två diskurser om frihet som har olika grund ses i materialet: en <em>liberal frihetsdiskurs</em> som utgår från ett betonande av individens frihet och rätt till självbestämmande<em> </em>samt<em> </em>en <em>feministisk frihetsdiskurs </em>som kännetecknas av en betoning på frihet från könsförtryck. Beroende på vilken av dessa diskurser som dominerar i förälderns berättelse så framstår kompensatoriska metoder och styrning av barnet som mer eller mindre problematiskt. Normalitets­diskurser i relation till kön artikuleras i intervjuerna både som något att förhålla sig medvetet strategiskt till och även som en integrerad del av föräldrarnas egna bilder av normalitet. På samma sätt finns den patriarkala diskursen närvarande i talet om jämställd fostran både som en medvetenhet hos föräldrarna om den dominerande kulturens mentala föreställningar om, och praktiska uttryck för manlig överordning och kvinnlig underordning, samtidigt som den yttrar sig som internaliserade dominerande föreställningar i deras tanke­strukturer. Föräldrarnas <em>kategoridestabiliserande fostransstrategier</em> förstås utifrån feministisk poststrukturalistisk teoribildning som praktiker av kontinuerligt motstånd. Genom att utgå från de positioner som finns att tillgå i en normalitetsdiskurs och använda sig av medvetna misslyckade eller otillåtna upprepningar har föräldrar och barn möjligheter till att utvidga innehållet i begrepp, förskjuta diskursiva meningar och förändra betydelser och betydelsebärande praktiker. I och med detta ses också möjligheter till att genom jämställd fostran, med den innebörd som den ges i denna studie, utmana och gå bortom dominerande diskurser om kön.</p><p>                                                                                                                                  </p><p>Nyckelord: jämställdhet, fostran, föräldraskap, kön, diskurs, feministisk poststrukturalism, kategoridestabiliserande fostransstrategier</p>

<p>Syftet med uppsatsen är, utifrån lärarkårens och föräldrarörelsens synvinkel, få veta om och varför barn och ungas fostran blivit alltmer professionaliserad, vilka roller lärarkåren och föräldrarörelsen haft i denna process och hur ansvarsgränserna mellan hem och skola såg ut och varför. Källor som använts är lärartidningar och föräldratidningar under 1960-1980. Under grundskolans två första decennier fick skolan och olika professionella allt större inflytande över barnens fostran. Lärarkåren bestämde i hög utsträckning villkoren lokalt medan föräldrarörelsens framsteg var ringa. Föräldrarörelsen hade ett betydande inslag av professionella, dock inte skolledare och lärare under 1970-talet.</p>

<p>In this essay the author has studied teachers work with order and measure in the classroom. The empirical survey method has been collected through interviews of focus groups from three different schools located in three different municipalities consisting nine participating teachers in total. The aim with the study is to understand the complexity of creating order in the classrooms by the existing means of control and finding an answer to teachers reasoning around the two articles “We need to inform how the situation are in school when it is at its worst” and “Stop defaming school”.</p><p>The analysis is structured by my questions at issue which are;</p><p>How does the teachers' work with the means of control which exists in the curriculum to maintain the order in the classroom; how does the teachers concure to the concept of order in relation to the media and the political statements that exists regarding the order issues at school; are there any alternative measures and methods to maintain the order in the classroom.</p><p>The result shows a unanimous view about what order is among the teachers. Order is a necessity for the pupils to have a good studying climate. The result shows the teachers accepts a classroom environment which is loud and a bit messy as long as the pupils knows what to do and does what they are supposed to do. The result further shows the teacher's leadership ability is decisive for maintaining order. The teacher should be an authority. She has to be consistent, be able to communicate, respect the pupils and be well prepared for the lessons. The result further shows reprimanding when someone disturbs the order or breaks the rules doesn't help. Teachers often uses threats like calling the parents or threaten to keep the pupil at school when the others goes on field trips, to get the situation under control.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka införandet av Nollvisionen i Södermanlands fotbollsdistrikt. För att uppnå syftet valde vi att utgå från följande frågeställningar: Vilken var bakgrunden till införandet av Nollvisionen? Vad ville Södermanlands fotbollförbund uppnå med införandet av Nollvisionen? Hur såg de involverade, det vill säga förtroendevalda och tjänstemän inom Södermanlands fotbollförbund, på beslutet att införa Nollvisionen? Hur har Södermanlands fotbollförbund informerat om Nollvisionen? Hur såg fotbollsföreningarna och domarna på införandet av Nollvisionen?</p><p>Metod</p><p>Vi har arbetat både med en kvalitativ metod och en kvantitativ metod. Fyra intervjuer genomfördes där intervjupersonerna valdes utifrån ett strategiskt urval i samråd med Södermanlands fotbollförbund. Två enkätundersökningar delades ut genom ett tillfälligt urval till föreningsrepresentanter och domare.</p><p>Resultat</p><p>Bakgrunden till införandet av Nollvisionen var en kraftig ökning av disciplinärenden i distriktet och influenser från andra distrikt. Södermanlands fotbollförbund vill uppnå en attitydförändring och därmed minska antalet disciplinärenden och få ett bättre klimat på och utanför fotbollsplanerna. Förbundet tillmäter ledarskapet en stor betydelse för att kunna förbättra klimatet på fotbollsplanerna. Man vill ta ett samhällsansvar samt förbättra fotbollens anseende. Föreningarna och domarna har varit huvudmålen för informationen om Nollvisionen. Informationen till domarna kunde ha varit bättre.</p><p>Slutsats</p><p>Nollvisionens införande ligger i linje med Riksidrottsförbundets riktlinjer. Införandet av Nollvisionen ska ses mot bakgrund av fotbollens historiska arv som en fostrande ungdomsaktivitet. Ledarna har en viktig roll i införandet, men deras inställning kan också försvåra genomförandet. Det är svårt att få ut budskap kring de frågor Nollvisionen berör.</p>