Detta arbete är en intervjustudie med lärare och funktionshindrade elever på högstadiet samt gymnasiet. Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur lärarna anpassar sin undervisning till förmån för integration av elever med fysiska funktionshinder. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur de fysiskt funktionshindrade eleverna upplever sin situation i klassen och hur väl de anser att dessa anpassningar, om de existerar, fungerar. Jag har personligen intervjuat lärare och funktionshindrade elever för att få höra deras personliga erfarenheter och åsikter i frågan. Detta för att få en så tydlig bild som möjligt av deras situation. Det har visat sig att lärarna jag intervjuat gärna anpassar sin undervisning till förmån för de funktionshindrade eleverna och endast i nödfall valt att bortse från vissa betygskriterier. De funktionshindrade eleverna trivs bra i sina respektive grupper och de upplever sig inte vara åsidosatta eller utanför.

<p>Abstrakt</p><p>Att drabbas av kroniska whiplashassocierade besvär kan innebära olika former av funktionshinder som påverkar patientens livskvalitet. Grad av påverkan i det dagliga livet förefaller vara individuellt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som hade betydelse för kroniska WAD patienters skildring av</p><p>det dagliga livet. Metoden bestod i att fjorton artiklar funna via referensdatabasrena Pubmed/Medline och Chinal samt manuella sökningar, sammanställdes och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att; smärta, självkänsla, copingstrategier och yttre omständigheter hade betydelse</p><p>för patienternas redogörelse av hur det dagliga livet påverkades. En komplexitet förelåg bakom tillståndet kronisk WAD, där ovanstående faktorer kunde antas vara av lika stor betydelse för hur patienten bemästrade det dagliga livet. Slutsatser: För att stödja patienten genom den livsomställning som tillståndet kan innebära krävs omvårdnadsåtgärder som bygger på den enskilda patientens livsberättelse. En omvårdnadsmodell som grundar sig på en utförlig anamnes bör utarbetas i syfte att vidga patientens tillfredställelse i det dagliga livet. Författarna efterlyser även kvalitativ forskning inom området.</p><p>Nyckelord: behovsbedömning, funktionshindrad, patient, rehabilitering, litteraturöversikt</p>

Denna rapport presenterar ett examensarbete på C-nivå där uppdragsgivaren har varit Hedemora Anpassning som bygger om och anpassar bilar för människor med olika funktionshinder. Företaget vill i framtiden ha möjlighet att erbjuda sina kunder ITS-tjänster. Målet med arbetet har varit att undersöka hur ITS skulle kunna stödja de funktionshindrade i deras bilkörning. Syftet delades upp i två delsyften, dels kartläggning av vilka tjänster som finns och är under utveckling inom området ITS – förarstöd och säkerhet samt hur de skulle kunna användas/anpassas för funktionshindrade dels att göra en undersökning av vilka behov de funktionshindrade har av ITS. De metoder som använts har varit kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier. De senare har använts för att få inblick i ämnet ITS och tjänster som finns eller är under utveckling inom området. Intervjuerna gjordes med personer som endera arbetar med forskning inom ITS eller är verksamma inom området samt med funktionshindrade bilförare. En kartläggning av tjänster har skett och resultatet av intervjuerna pekar på att det finns ett behov av ITS-tjänster för funktionshindrade bilförare. Delvis finns behov av tjänster som redan finns i dag, till exempel navigationssystem. Det finns även behov av andra tjänster som är under utveckling. Gemensamt för dessa tjänster är att de i vissa fall skulle behöva anpassas till de funktionshindrade med röstanpassning eller andra specifika anpassningar.

Abstrakt Att drabbas av kroniska whiplashassocierade besvär kan innebära olika former av funktionshinder som påverkar patientens livskvalitet. Grad av påverkan i det dagliga livet förefaller vara individuellt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som hade betydelse för kroniska WAD patienters skildring av det dagliga livet. Metoden bestod i att fjorton artiklar funna via referensdatabasrena Pubmed/Medline och Chinal samt manuella sökningar, sammanställdes och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att; smärta, självkänsla, copingstrategier och yttre omständigheter hade betydelse för patienternas redogörelse av hur det dagliga livet påverkades. En komplexitet förelåg bakom tillståndet kronisk WAD, där ovanstående faktorer kunde antas vara av lika stor betydelse för hur patienten bemästrade det dagliga livet. Slutsatser: För att stödja patienten genom den livsomställning som tillståndet kan innebära krävs omvårdnadsåtgärder som bygger på den enskilda patientens livsberättelse. En omvårdnadsmodell som grundar sig på en utförlig anamnes bör utarbetas i syfte att vidga patientens tillfredställelse i det dagliga livet. Författarna efterlyser även kvalitativ forskning inom området. Nyckelord: behovsbedömning, funktionshindrad, patient, rehabilitering, litteraturöversikt

No description available.

<p>Funktionshindrade personer har möjlighet att få sin bostad anpassad så ett de kan leva ett självständigt liv i ett eget boende. Anpassningen betalas av kommunen genom ett bostadsanpassningsbidrag. De senaste åren har, inom Norrköpings kommun, kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag ökat kraftigt och överstigit den budget som tilldelats. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur andra kommuner arbetar med handläggning och upphandling av bostadsanpassningsärenden. En del frågor rör även åldersfördelningen. </p><p>För att få en uppfattning om hur arbetet med bostadsanpassningsbidrag bedrivs ute i kommunerna har jag valt att göra en enkätundersökning. Kommunerna i undersökningen är valda efter invånarantal, jämförbara med Norrköping. Jämförelsen med andra kommuner visar att i stort sett alla jobbar på samma sätt när det gäller upphandlingar och ersättningsformer. Det går inte att säga att en ersättningsform är mer kostnadseffektiv än en annan när det gäller bostadsanpassningar. Kostnaden per ärende varierar stort hos de olika kommunerna. Jag kan konstatera att Norrköping ligger bland de som har den högsta kostnaden. </p><p>Löpande räkning är den absolut vanligaste ersättningsformen. I ända upp till 90 % av alla ärenden i vissa kommuner används denna ersättningsform. Annars svarar de flesta att de också tillämpar löpande räkning med takpris och fast pris på anbud. Åldersfördelningen ser likadan ut i kommunerna i undersökningen. Genomsnittet av andelen personer över 75 år är 58 % och den överensstämmer med den siffra jag kom fram till i åldersfördelningen för bostadsanpassningsbidrag i Norrköpings kommun. Däremot ligger kostnaden för dessa ärenden något högre i Norrköping. Gemensamt för samtliga tillfrågade är att de anser att det byggs alltför lite anpassade bostäder för äldre. Detta återspeglar sig i ökade kostnader för bostadsanpassningsbidrag. I stora drag arbetar de tillfrågade kommunerna på samma sätt med handläggning av ärenden. </p><p>För att komma tillrätta med de höga kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag i Norrköpings kommun krävs att en mer omfattande undersökning görs. Enskilda ärenden skulle behöva jämföras för att se hur andra kommuner har beslutat, handlagt och upphandlat liknande fall.</p>

Funktionshindrade personer har möjlighet att få sin bostad anpassad så ett de kan leva ett självständigt liv i ett eget boende. Anpassningen betalas av kommunen genom ett bostadsanpassningsbidrag. De senaste åren har, inom Norrköpings kommun, kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag ökat kraftigt och överstigit den budget som tilldelats. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur andra kommuner arbetar med handläggning och upphandling av bostadsanpassningsärenden. En del frågor rör även åldersfördelningen. För att få en uppfattning om hur arbetet med bostadsanpassningsbidrag bedrivs ute i kommunerna har jag valt att göra en enkätundersökning. Kommunerna i undersökningen är valda efter invånarantal, jämförbara med Norrköping. Jämförelsen med andra kommuner visar att i stort sett alla jobbar på samma sätt när det gäller upphandlingar och ersättningsformer. Det går inte att säga att en ersättningsform är mer kostnadseffektiv än en annan när det gäller bostadsanpassningar. Kostnaden per ärende varierar stort hos de olika kommunerna. Jag kan konstatera att Norrköping ligger bland de som har den högsta kostnaden. Löpande räkning är den absolut vanligaste ersättningsformen. I ända upp till 90 % av alla ärenden i vissa kommuner används denna ersättningsform. Annars svarar de flesta att de också tillämpar löpande räkning med takpris och fast pris på anbud. Åldersfördelningen ser likadan ut i kommunerna i undersökningen. Genomsnittet av andelen personer över 75 år är 58 % och den överensstämmer med den siffra jag kom fram till i åldersfördelningen för bostadsanpassningsbidrag i Norrköpings kommun. Däremot ligger kostnaden för dessa ärenden något högre i Norrköping. Gemensamt för samtliga tillfrågade är att de anser att det byggs alltför lite anpassade bostäder för äldre. Detta återspeglar sig i ökade kostnader för bostadsanpassningsbidrag. I stora drag arbetar de tillfrågade kommunerna på samma sätt med handläggning av ärenden. För att komma tillrätta med de höga kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag i Norrköpings kommun krävs att en mer omfattande undersökning görs. Enskilda ärenden skulle behöva jämföras för att se hur andra kommuner har beslutat, handlagt och upphandlat liknande fall.

This qualitative study is based upon interviews with librarians. It investigates the librarians’ opinions on material adapted for disabled people and examines strategies used to market user friendly services for the disabled. The study explores librarians’ views about streaming directly on the internet. It adopts a broad scope, including legal regulation and guidelines set by authoritative bodies. Special attention has been given to the Swedish Library of Talking Books and Braille and their projects for utilizing broadband technology as a means of facilitating downloading and distribution from digital talking book archives. TPB is now testing some “streaming talking books” intended for direct listening on the internet. All the senses by which people ‘read’ are described in a separate subchapter” Reading: look – listen – touch”. The study also examines Michael Buckland’s theories on accessibility and barriers expounded in his publication ‘Information and Information Systems’, concluding that the perceived obstacles for the disabled wishing to utilise on-line library services are less significant now than when Buckland’s work was published in 1991.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av delaktighet i behandling, vård och omsorg för anhöriga och närstående till människor med psykiska funktionshinder, samt att klarlägga hur denna grupp erfar samarbetet med de professionella yrkesutövarna. Vi har enbart undersökt anhörigperspektivet och under processen har vi arbetat med metoder för grundad teori. Vi valde en kvalitativ ansats för vår forskning och utförde totalt sex intervjuer.Vårt resultat visar att sannolikheten för att anhöriga och närstående ska uppleva delaktighet i behandling, ökar med ett gott initialt bemötande ifrån de olika professionella företrädarna. Bemötandet och yrkesetiken är också essentiellt för att bevara en god relation under behandlingsprocessen och utgör en viktig ingress för anhörigas möjligheter att hantera sin vardag. Goda relationer mellan familjerna och de professionella kännetecknas ofta av ett kunskaps- och informationsutbyte vilket genererar en känsla av delaktighet. En av studiens slutsatser är att det kan finnas ett behov av en ny profession inom socialtjänsten. I Skandinavien utmärks socialt arbete traditionellt av casework, ett slutet samarbete mellan den enskilde medborgaren och den professionelle. Den nya professionen skulle istället fungera som en juridisk vägledare och ombud för alla familjemedlemmar i deras relationer till myndigheter och vårdgivare – en funktion som än idag lyser med sin frånvaro. / The aim of this essay is to examine the experiences of participation for families and next of kin with relations in the Swedish mental health care system. The study also includes the experiences of interactions with the medical professionals. Our focus has therefore solely been on the family members' point of view and not on the individual with mental issues or the professional establishment. To carry out this essay we have chosen a qualitative approach and have conducted a total of six interviews. Furthermore, the data gathered has been processed using Grounded Theory.The results show that the likelihood of families being involved in treatment increased with a good initial meeting with all the various professions that can be encountered in the treatment and support systems. Professional conduct is essential for preserving good ongoing relationships between the establishment and families and for the related parties ability to cope with their day to day lives. Good relationships between families and the medical professionals, with information flowing both ways, is therefore likely to generate a feeling of participation in the treatment process.One conclusion of the study is that there might be a need for a different kind of profession within the Swedish social work department. Social work in Scandinavia is traditionally associated with casework, a reserved joint work between one citizen and one professional representative. However, the new professional role would instead serve as a liaison between the families and the health care establishment – a function that to this day seems to be lacking.

<p>The purpose of this essay is to examine how social welfare secretaries from the social service and welfare officers from adult psychiatry experience the cooperation between themselves in relation to mentally ill mothers and their children.Moreover, the study aims to shed light on social welfare secretaries and welfare officers views on potential gender related differences in the work with mentally ill mothers and fathers.Five qualitative interviews were performed in two separate municipals in the Stockholm area. Three of the respondents were social welfare secretaries in the social services and two were welfare officers in the adult psychiatry. Our theoretical starting point has been role theory and a model of different dimensions of cooperation.Our result showed that there were shortcomings in the cooperation between the two principals. How well the cooperation worked differed between the two municipals. In one of the examined municipals the cooperation could only be found on an individual client or individual patient case level, whilst in the other municipal the cooperation existed on a more general level in the form of project meetings. The respondents brought up that there are circumstantial complications that hinders a well functioning cooperation between the two principals such as secrecy regulations, the fact that the principals work from different perspectives and unclear responsibility.</p>