En jämförelsestudie har genomförts mellan två värmesystem. Analysen har genomförts med ett flerbostadshus som referensfasighet. Fastigheten är lokaliserad i Södertälje kommun. Analysen går ut på att bestämma vilket värmesystem som är fördelaktigt vid renovering av äldre flerbostadshus med avseende på energi och kostnad. De systemen som har behandlats är ett centralt värmesystem med motströmsvärmeväxlare och ett centralt värmesystem med frånluftsvärmepump. Det centrala värmesystemet (Eq aggregat) är ett centralt från- och tilluftssystem med återvinning (FTX system). Systemet använder en motströmsvärmeväxlare för överföring av värmeenergi mellan från- och tilluften. Det centrala värmesystemet (Energi well) är ett frånluftssystem (FX system) med en ny teknisk lösning. Systemet återvinner värme ur frånluften med hjälp av kondenserande frånluftsvärmpumpar. Värmepumparna finns i en frånluftskammare på vindsvåningen. Den återvunna värmen förs sedan vidare till undercentralen för att värma upp varmvattnet. Analysen har genomförts med hjälp av teoretiska energi- och kostnadsberäkningar, intervjuer och faktainsamlingar.  Energiberäkningarna har bestått av en energibalansberäkning för att få fram den köpta energiförbrukningen. Kostnadsberäkningar har bestått av en livscykelkostnads kalkyl och en kostnads beräkning per producerad värmeenergi. De resulterande värdena för båda värmesystemen har sedan jämförts med varandra. Resultatet visade att värmesystemet Energy well var mest fördelaktig ur både energi och kostnad perspektiv. Den årliga köpta energiförbrukningen var                          lägre än värmesystemet (Eq aggregat) med en motströmsvärmeväxlare. Driftkostnaden var  lägre än Eq aggregat, installations-kostnaderna var  lägre än Eq aggregat och slutlig var livscykelkostnaden  lägre än värme-systemet (Eq aggregat) med motströmsvärmeväxlare. Men underhållskostnaden var  högre än värmesystemet Eq aggregat. Slutsatserna för de teoretiska undersökningarna gav bättre värden för värmesystemet Energy well. Vilket innebär att Energy well är mest fördelaktig utifrån energi- och kostnads perspektiv. Däremot ger värmesystemet med motströmsvärmeväxlare en lägre risk att ett driftfel inträffar i verkligheten. / A comparing study between two different heating systems has been accomplished. The analysis has been conducted with an apartments building as a reference project. The building is located in the municipality of Södertälje. The goal of the analysis is to determine which of the heating system is beneficial for older apartment buildings in terms of energy and cost. The systems that have been treated are a central heating system with a counterflow heat exchanger and a central heating system with an exhaust air heat pump. The central heating system (Eq unit) is a central exhaust- and supply air system with heat recovery. The system uses a counterflow heat exchanger to transfer the heat energy between the exhaust- and supply air. The central heating system (Energy well) is the latest technical solution of a central exhaust air system. The system recovers heat from exhaust air by condensing exhaust air heat pumps. The heat pumps are in an exhaust air chamber and it´s placed on the attic floor. The recovered heat energy sends then to the mechanical room to heat up the water system. The analysis has been accomplished by using theoretical energy- and cost calculations, interviews and data collection. The energy calculations are based on an energy balance equation to determine the bought energy consumption. The cost calculation is based on a life cycle cost equation and a cost equation per produced heat energy. The results of both heating systems have been compared with each other. The results showed that the heating system Energy well was most beneficial in both energy and cost perspective. The annual consumption of bought energy was                          lower each year than the heating system (Eq unit) with a counterflow heat exchanger. The operating costs of the system were  lower than Eq unit, the installation costs were  lower than Eq unit and final was the life cycle cost  less than the heating system (Eq unit) with counterflow heat exchanger. But the service cost was  higher than the heating system Eq unit. The conclusion of the theoretical investigations gave better values ​​for the heating system Energy well. This means than Energy well is most beneficial from the energy and cost perspectives. Contrariwise has the heating system with counterflow heat exchanger a lower risk of an operational failure to occur in reality.

En stor del av alla bostäder som byggdes mellan 1965-1974 brukar betecknas miljonprogrammet. Efter 40-50 års förbrukning har byggnaderna uppnått sin tekniska livslängd och är därför i behov av renovering. Detta samtidigt som bostadsbristen återstår och energikraven från myndigheter blir allt strängare i syfte att reducera bostadssektorns energianvändning samt för att uppnå ett hållbart samhälle.  Studien är baserad på ett flerbostadshus, Barytongatan 4 som är belägen i Göteborg och som är en del av projektet Kaverös etapp II. I denna studie undersöks energibesparingsåtgärder i samband med våningspåbyggnad och de regelverk som gäller vid om- och tillbyggnad enligt BBR och PBL. I simuleringsprogrammet IDA ICE kunde olika energibesparingsåtgärder studeras. Resultatet från varje enskild åtgärd och en sammansättning av dessa jämfördes därefter med den befintliga byggnadens energideklaration och statisk. Studien är koncentrerad till energisimuleringar och behandlar inga ekonomiska beräkningar. Rapporten fastställer att en våningspåbyggnad, som ökar byggnadsvolymen, är en tillbyggnad samt att allt för stora åtgärder i en befintlig byggnad klassas som en ombyggnad enligt BBR och PBL. Studien berör energibesparingsåtgärder gällande FX-system, FTX-system, balkonginglasning och solpaneler på tak. Resultatet visar att med endast få ingrepp i referenshuset, i enlighet med regelverken, kunde energianvändningen reduceras från 147 kWh/m² till 104,8 kWh/m², vilket motsvarar 28,8 procent. / A majority of houses that were built during the years 1965-1974 is usually referred to as the million program. After 40-50 years of use, the buildings have reached their technical life expectancy and need to be renovated. At the same time, the lack of housing shortage continues to exist while energy requirements from the government are becoming increasingly strict. The government maintains and run a strict policy to reduce the energy consumption of the housing sector in hope of achieving a more sustainable society. The study is based on a multi-family house located in Kaverös, Gothenburg at Barytongatan 4, which is part of the Kaverös Stage II project. In this study, energy conservation measures are investigated in connection with story extension and the applicable regulations when it comes to rebuilding and upgrading in accordance with BBR and PBL. Using the IDA ICE simulation program, different energy conservation measures could be studied. The result of each individual energy conservation measure, and a combination of these were then compared with the existing building's energy declaration and static. This study is limited to energy calculation and no financial calculations are presented The result shows that only a few interventions in the reference housing, according to the regulations BBR and PBL, can affect the energy consumption and reduce it from 147 kWh/m² to 104.8 kWh/m², which corresponds to 28.8 percent.

För småhusägare finns ekonomiska incitament till att sänka det årliga energibehovet för värme och tappvarmvattenberedning, då det utgör huvudparten av det totala årliga energibehovet för bostäder i Sverige. Valet av värmesystem är därför ett viktigt då det kan medföra mer eller mindre gynnsamma ekonomiska konsekvenser sett över längre tidsperioder,då den mängd köpt energi som systemet kräver kan medföra besparingar som viktas mot den ekonomiska investeringen av systemet.Syftet med denna studie har därför varit att skapa ett referensunderlag över fyra olika värmesystem med jämförelser mot småhus av olika storlek, geografisk placering samt olikaisoleringsstandard, där det eller de mest ekonomiskt gynnsamma värmesystemen, sett över en 50-årsperiod, kan utläsas utifrån dessa parametrar.De småhus som studien har jämfört har bestått av enplanshus med tre antagna areor, 89,7/120/150,3 m2. Dessa har jämförts för Malmö, Stockholm, Sundsvall samt Luleå, varpå varje area har innefattat tre olika antagna genomsnittliga värmegenomgångskoefficienter, Umedelvärden. Studien har genomförts med energiberäkningar enligt gradtimmemetoden, och den ekonomiska analysen genom beräknade livscykelkostnader, LCC, för de olika systemkonstellationerna. Fyra värmesystem har undersökts: Fjärrvärme, bergvärmepump, luft-vattenvärmepump samt frånluftsvärmepump. Frånluftsvärmepumpen har inkorporerats som ett FX-ventilationssystem, frånluftsventilation med värmeåtervinning. De övriga tre systemen har för studien kombinerats med ett FTX-ventilationssystem, från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning.Resultaten har påvisat att FTX-system, i jämförelse med FX-system, sänker för samtliga studerade byggnader i Malmö det årliga värmeenergibehovet, den energi som måste tillsättas byggnaden, med 36–71%, medan det i Luleå sänks med 32–61%. Den årliga energianskaffningen, den energi som måste köpas för att värmesystemen skall generera erfordrad värmeenergi och tappvarmvattenberedning, är genomgående lägst för systemkonstellationen bergvärmepump i kombination med FTX. Den systemkonstellationenmed studiens genomgående högsta andel köpt energi, är fjärrvärme i kombination med FTX.Vid jämförelse av livscykelkostnader, LCC, har påvisats att fjärrvärme i kombination med FTX är mest ekonomiskt gynnsam endast då det årliga behovet av köpt energi är mycket litet, och att det vid högre behov istället blir det dyraste alternativet. Frånluftsvärmepump utgör ett ekonomiskt gynnsamt alternativ vid majoriteten av analyserade fall, tack vare lägre investeringskostnader som väger upp de högre värmeenergibehov som ventilationstypen medför. Bergvärme i kombination med FTX, utgör det dyraste alternativet i de flesta fall därdet årliga behovet av köpt energi är lågt, men påvisar ekonomisk gynnsamhet vid höga energibehov. Luft-vattenvärmepump i kombination med FTX, är relativt likvärdig bergvärmepump men har ej påvisats vara det billigaste alternativet i något studerat fall. Vid jämförelse mellan frånluftsvärmepump och bergvärmepump i kombination med FTX, har påvisats att för studiens samtliga analyserade objekt är den största prisskillnaden, utslaget på 50 år, mindre än 1.800 kr/år.Utifrån de parametrar som presenterats, har påvisats genomförbarhet i att skapa ett referensunderlag över optimal gynnsamhet för värme- och ventilationssystem hos småhus, vilket avläses utifrån husets storlek, U-medelvärde samt geografiska placering. / For homeowners, there are economic incentives to reduce the annual energy demand for heating and domestic hot water preparation, as these constitute the main part of the total annual energy demand for houses in Sweden. The choice of heating system is therefore important as it can have more or less favorable economic consequences over longer periods of time, as the amount of purchased energy required by the system can lead to savings that weigh against the economic investment in the system. The purpose of this study has therefore been to create a reference framework for four different heating systems, comparing them across houses of different sizes, geographical locations, and insulation standards, to identify the most economically beneficial heating systems over a 50-year period, that can be interpreted based on these parameters. The houses compared in the study were single-story houses with three assumed sizes: 89.7/120/150.3 m². They have been compared in Malmö, Stockholm, Sundsvall and Luleå, with each size having three different assumed average thermal transmittance values, average U-values. The study was conducted using energy calculations based on the degree-hour method, and the economic analysis was performed using calculated life cycle costs, LCC, for the different system configurations. Four heating systems were investigated: district heating, geothermal heat pump, air-to-water heat pump, and exhaust air heat pump. The exhaust air heat pump was incorporated as an MEVHR ventilation system, mechanical exhaust air ventilation with heat recovery, while the other three systems were combined with an HRVventilation system, mechanical exhaust and supply air ventilation with heat recovery. The results have shown that HRV systems, compared to MEVHR systems, reduce the annual heating energy demand, the amount of energy that must be supplied to the building, for all studied buildings in Malmö by 36-71%, while in Luleå it is reduced by 32-61%. The annual energy procurement, the amount of energy that must be purchased for the heating systems to generate the required heating energy and domestic hot water preparation, is consistently lowest for the geothermal heat pump system combined with the HRV. The system configuration with the highest proportion of purchased energy throughout the study is district heating combined with HRV. When comparing life cycle costs, LCC, it was found that district heating combined with HRVis the most economically beneficial system only when the annual demand for purchased energy is very low, and becomes the most expensive option at higher demands. The exhaust air heat pump is a cost-effective option in the majority of analyzed cases, thanks to lower investment costs that offset the higher heating energy demand induced by this type of ventilation. Geothermal heat pump combined with the HRV is the most expensive option in most cases when the annual demand for purchased energy is low but shows economic advantages at high energy demands. The air-to-water heat pump combined with the HRV is relatively similar to the geothermal heat pump but has not been shown to be the cheapest option in any of the studied cases. When comparing the exhaust air heat pump with the geothermal heat pump combined with the HRV, it is found that for all objects analyzed in the study, the largest price difference is, averaged over 50 years, less than 1,800 SEK/year. Based on the presented parameters, the feasibility of creating a reference framework for the cost-effectiveness of heating and ventilation systems in houses has been demonstrated, which can be assessed based on the house size, U-value, and geographical location.