Social hållbarhet är en central del av samhällsplaneringen. Inom begreppet social hållbarhet återfinns den upplevda tryggheten. Upplevd trygghet är en del av målsättningen för att människor ska kunna leva utan inslag av begränsningar i sin vardag. Sedan miljonprogrammets byggnadsepok har många av dessa bostadsområden framstått som otrygga delvis till följd av den bebyggda miljön. Flera åtgärdsförsök har genomförts i syfte att förbättra tryggheten i olika miljonprogramsområden. Trots implementeringen kvarstår fortsatt problematiken kring otrygghet i många av områdena. Kandidatarbetet syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar upplevelsen av trygghet och hur dessa kan tillämpas i ett miljonprogramsområde. Vidare syftar arbetet till att redovisa ett gestaltningsförslag för Ljungdala, Hässleholm. Arbetet utgår från en kvalitativ infallsvinkel med fallstudie som forskningsstrategi och datainsamlingsmetoderna platsanalys och kvalitativ dokumentstudie. Under arbetets gång identifierades de sex trygghetsfaktorerna mänsklig aktivitet, funktionsblandade bebyggelsemiljöer, den mänskliga skalan, orienterbarhet och överblickbarhet, belysning och vegetation. Trygghetsfaktorerna låg tillsammans med Ljungdalas förutsättningar till grund för de tre inriktningsmål ämnade att främja tryggheten i miljonprogramsområdet. Dessa var blandad bebyggelse med varierande funktioner, aktiviteter och social samvaro samt inkluderande och trygga utemiljöer. För att uppnå målen har strategier formulerats vilka låg till grund för gestaltningsförslagen. I kandidatarbetet består gestaltningsförslagen av en övergripande illustrationsplan med tillhörande individuella inzoomningar på delområden, som i dagsläget upplevs otrygga till följd av storskalighet, bristande belysning och ödslighet. Förslagen ämnar redovisa hur ett miljonprogramsområdes fysiska miljö kan omgestaltas för att skapa en miljö med god upplevd trygghet för alla.

Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, syftar till att städerna ska erbjuda en hög livskvalitet och att placeringen av byggnader och anläggningar ska ske på ett miljövänligt sätt. Det förekommer en stor mängd miljonprogramsområden i Sverige som har en trafikplanering med fokus på bilen och som bidrar till isolering och dåligt planerade gång- och cykelstråk. Även om ett flertal statliga utredningar finns så försvinner inte problemet. Detta kandidatarbete undersöker hur ett utvalt område kan utformas för att bättre bemöta miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Utifrån befintliga förutsättningar och forskning om hur God bebyggd miljö kan uppnås tas fyra planeringsriktlinjer fram. Dessa riktlinjer hanterar temana trafikstruktur, bebyggelestruktur och täthet samt en kompakt blandstad. Utefter dessa riktlinjer tas ett gestaltningsförslag fram över utvalda områden i Rosengård i Malmö stad. Att kombinera God bebyggd miljö Rosengård och miljonprogramsområden kan vara komplicerat. Men med hjälp planeringsriktlinjerna framkommer några punkter där båda sidorna kan kombineras. En förtätning med liknande bebyggelsestrukturen är viktigt, prioriteringen av grönytor samt gång- och cykelstråk behöver gå ihop för att på bästa sätt kunna integrera den nya bebyggelsen. Integreringen av bostäder och blandade funktioner är en viktig punkt som potentiellt kan gynna en God bebyggd miljö. Hur dessa principer och riktlinjer kan anpassas och appliceras i ett komplicerat stadsområde och hur den fysiska planeringen kan hjälpa till är grundläggande för att kunna uppnå miljömålet.

Att vistas i naturen har sen en lång tid tillbaka visat sig ha positiva effekter på människans välbefinnande. Idag blir städerna allt mer trångbebodda samtidigt som det går att urskilja en uppåtgående trend i stressrelaterade hälsoproblem och en försämrad hälsa som följd av en allt mer sedimentär livsstil. Detta ställer således krav på våra urbana parker som plats för samvaro, återhämtning och rekreation. I det här arbetet undersöks sambandet mellan urbana parker och människors hälsa, samt hur parkens utformning påverkar användandet av parken som offentligt rum. Genom metoderna kvalitativ textanalys och platsanalys med utgångspunkt från Jan Gehls teori om 12 kvalitetskriterier, tas olika principer fram som underlag för ett gestaltningsförslag för Tullparken i Karlskrona. Gestaltningsförslaget syftar i att forma en park som bidrar positivt till människans hälsa och välbefinnande.

Människor har ett behov av att uppleva behagliga sinnesintryck. Genom att stimulera samtliga sinnen i omgivningen kan människor känna välmående och knyta an till sin livsmiljö. Människan hämtar information om omgivningen genom sina sinnen och därigenom påverkas sinnena av den fysiska miljön. I dagens stadsplanering utformas livsmiljöer främst för att tillgodose synsinnet. Detta innebär att andra sinnesintryck inte tas hänsyn till i samma utsträckning, trots att sinnena hörsel, lukt och känsel är väsentliga för att kunna erbjuda invånarna berikande platsupplevelser som främjar välmående.  Detta kandidatarbete syftar till att undersöka sinnenas betydelse för platsupplevelsen och hur sinnesintryck kan användas inom stadsplanering för att skapa mer trivsamma livsmiljöer. Metoden kvalitativ textanalys används för att undersöka sinnenas påverkan i stadsmiljön och hur dessa faktorer kan användas för att planera för människors välmående. Resultatet presenteras i ett antal universella designprinciper som används för att ta fram ett gestaltningsförslag i Tullparken, Karlskrona. Genom metoden sensory notation framgår Tullparkens nuvarande sinnesupplevelser och vilka sinnesintryck som är önskvärda respektive icke önskvärda i förslaget. Tillsammans med designprinciperna utformas ett förslag som syftar till att förbättra sinnesupplevelsen i Tullparken och därigenom bidra till besökarnas känsla av välbefinnande och trivsel.

Mötet mellan staden och vattnet spelar en stor roll i klimatanpassningen av städer. Vi står inför ettförändrat klimat med högre havsnivåer och mer frekventa nederbörd. Detta ställer krav på att vårastäder klimatanpassas för att klara framtida förhållanden. Områden där denna anpassning ofta sker ärhamnomvandlingsområden, där nya stadsdelar behöver skyddas mot framtida vattennivåer. Ihamnomvandlingsområdens klimatanpassning är det av yttersta vikt att ett skydd mot översvämningbåde skyddar och tillför en god bebyggd miljö till staden. Syftet med arbetet är att undersöka hur skydd mot översvämningar kan utformas för att hanteraframtida vattennivåer. I arbetet undersöks vilka metoder inom klimatanpassning går att översätta tillett gestaltningsprogram för skydd mot översvämning och hur de kan appliceras vid gestaltning avhamnomvandlingsområden. Genom en kvalitativ textanalys och en platsanalys av de två städernaEnköping och Uddevalla har fyra strategier för klimatanpassning tagits fram i ett gestaltningsprogram,Adaptivitet, Multifunktionalitet, Skalbarhet och Anpassning till lokal kontext. Dessa strategiergenomsyras sedan av målet om en god bebyggd miljö. Strategierna redovisas sedan i tvågestaltningsförslag som visar på hur strategierna kan tillämpas vid gestaltning av hamnområden.Arbetets slutsats visar på att det inte finns några enskilda metoder för skydd mot översvämning sompassar alla platser. Det är genom övergripande och flexibla strategier för klimatanpassning som etteffektivt och attraktivt skydd mot översvämning kan utformas.

Samhället står inför en dubbel kris vad gäller både klimatförändringen och den accelererande förlusten av biologisk mångfald. Naturbaserade lösningar genom multifunktionella och kostnadseffektiva åtgärder som skyddar, utvecklar och skapar ekosystem beskrivs vara en del i hanteringen och som ett viktigt verktyg för att hantera krisen. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur naturbaserade lösningar kan appliceras i fysisk och översiktlig planering samt hur de kan användas för att hantera målkonflikter vad gäller klimatanpassning inom översiktlig planering. Litteraturstudien, som är den första delen av tre, undersöker tidigare forskning och teorier kring implementering av naturbaserade lösningar inom och utanför Sveriges gränser samt visar väg för examensarbetet fortsatta arbete. Den andra delen av examensarbetet består av dokumentstudier och innehållsanalyser av sex översiktsplaner inom Sverige. Dokumentstudien består av tre principiella typer av kvalitativa innehållsanalyser som beskriver, summerar och utvecklar textinnehåll kring hantering och implementering av naturbaserade lösningar inom aktuell översiktsplan. Den sista delen består av intervjuer med personer inom olika delar av planeringsprocessen och frågeställningar kring naturbaserade lösningars fördelar och nackdelar, hur de kan implementeras inom översiktlig planering och vad som krävs för att åstadkomma en implementering. Diskussion kring regionalplanering och styrning kring naturbaserade lösningar samt betydelsen av begreppet ”naturbaserade lösningar” inom fysisk planering synliggörs.   Ett sammanvägande resultat från samtliga delar av examensarbetet beskriver naturbaserade lösningar som ett paraplybegrepp och samlingsnamn för lösningar som ingår under dess definition och beskrivs inom klimatanpassningssammanhang som motsats till ”tekniska lösningar”. För att naturbaserade lösningar ska kunna appliceras inom fysisk planering krävs det först och främst kunskap och kunskapsspridning, både inom och runt omkring den kommunala organisationen. Det är viktigt att tidigt i översiktsplaneringsprocessen identifiera och skydda riskområden med hänsyn till naturbaserade lösningar för att minska åtgärder i miljön och verka för klimatanpassning. En definition och konkretisering av begreppet ”naturbaserade lösningar” inom översiktsplaner krävs för att skapa en förståelse för dess innebörd och komplexitet samt ge förutsättning för implementering i vidare planering. Målkonflikter kring markåtkomst och ställningstagande kring markanvändning uppmärksammas och beskrivs kunna lösas genom att tidigt i översiktsplanprocessen planera för och ta hänsyn till naturbaserade lösningar och naturens förutsättningar samt utgå från existerande miljö i stället för att i senare skede planera in klimatanpassningsåtgärder.   Examensarbetet avslutas med rekommendationer kring implementering av naturbaserade lösningar både inom och runtomkring den enskilde kommunen och beskriver förutsättningar som: kunskap, underlag, vision, ansvar, uppföljning och vidare planering samt regional styrning, mellankommunala samarbeten, övriga aktörer och incitament. Implementering av begreppet naturbaserade lösningar inom översiktlig planering och generellt inom samhället anses vara en del i omställningen mot framtiden och för hantering av ett förändrat klimat. / The world stands in front a double crisis both regarding the climate changes but also the accelerating loss of biodiversity. Nature-based solutions are described to be a part of the management and as an important tool to handle the crisis with their multifunctionality and cost-effectiveness that protects, develops, and creates ecosystems. The purpose of the master thesis is to examine how nature-based solutions can be implemented in physical and master planning and how they can be used to solve conflicts within work for climate adaption and other stances within master planning.    The literature review, which is the first part of three, examines previous research and theories within the subject of implementing of nature-based solution inside and outside of Sweden and shows direction for further work within the master thesis. The second part of the thesis consists of document-studies and analysis of contents for six master planning documents in Sweden. The document-studies consist of three principally types of qualitative content-analysis that describes, summarizes and elaborate content about management and implementation of nature-based solutions in the specific master plan. The third and last part consists of interviews with people within different parts of the planning process and questions about advantages and disadvantages of nature-based solutions, ways of implementing nature-based solutions in master planning and requirements for a successful implement. Discussions about regional planning and the importance of the concept “nature-based solutions” within physical planning is shown.  Weighing together all parts of the master thesis, result shown that nature-based solutions is described as an umbrella term and collective name for solutions under its definition and are in context of climate adaption described as a contrary to “technical solutions”. For implementing nature-based solutions in master planning knowledge and dissemination of knowledge is required, both within the organization of the municipality and around it. It is important in the planning process too early identify and protect areas of risk with interest of nature-based solutions. A definition of nature-based solution within the master plan are required to enable an understanding of its complexity and signification which creates a basis for implementation in further planning process. Conflicts of interest are shown as access of land and stances about land-use, the conflicts are described to be solved by early taking nature and its conditions in consideration. Instead of planning for climate adaption in the later stages it is advocated to plan after conditions in existing nature.  The master thesis is concluded with recommendations about implementing nature-based solutions both within and around the individual municipality and describes conditions such as: knowledge, planning documents, vision, responsibility, follow-up, further planning, and regional guiding, intermunicipal collaborations, other actors, and incentive.         The implementation of the context nature-based solutions within master planning and in general within society are considered as a part of readjustment for the future and as a way of managing a climate in change.

A major issue in current strategic planning is how local ambitions to achieve growth should be balanced against interlinked national and global targets for climate and environment. This competition between local and cross-boundary issues are of vital importance to highlight considering that all spatial planning is local in some regard. The Swedish spatial planning system allows for a great deal of self-determination among the local municipalities. Research indicates that the municipalities first and foremost gives consideration to local environmental issues in regards to their strategic planning. This creates a potential conflict between local and non-local interests leading to a deprioritization of national planning interests. Considering these issues the Swedish spatial planning system should be examined to identify its potential structual weaknesess. Towards this end the essay examines a case-study of expanding cross-border trade in the municipality of Strömstad using discourse analysis. Using this the essay maps how perspectives on cross-border trade among the participating actors has shaped the planning process. The esseay has a broad approach covering issues of politics, economics and environemnt to capture how these issues interlink and affect each other. The essay reveals that the planning process has been characterized by an informal co-operation between the municipality and the corporate interests that stands to gain from the expanded border trade. Private companies that do not stand to gain from the municipal planning strategy are excluded from the informal process. The informally participating companies finance part of the planning process and are expected to finance the investments in infrastructure which will be required to realize the planning strategy. This indicates that the process of strategic spatial planning has taken on some characteristics of the processes in Swedish planning usually reserved for developing detailed development plans for specific projects. The most commonly occuring perspective on the local cross-border trade is one of its use for the local area in generating growth and jobs. Issues of global environmental impact are portrayed to be of such wide consequence and affected to such a small relative degree by the strategic plan that it is not for the municipality to solve. The municipality portrays this conflict of local and national interests in its strategic plan but does not alter the proposition to lessen these. The county administration, participating to secure state interests, is initially sceptical of the proposition but relinquishes much of its criticisms despite no alteration of the proposed plan. Cross-border state actors in Norway are given little opportunity to participate in the planning process. The perspectives reveal a great risk that national sustainability policies are left unimplemented because of municipal self-interest.

Ett förändrat klimat kan komma att utsätta samhället för en rad olika påfrestningar, vilket förväntas ställa ökade krav på den fysiska planeringen av samhället. Detta examensarbete innefattar en studie vars syfte är att ta reda på hur tjänstemän som arbetar med fysisk planering på kommunal nivå upplever ansvarsförhållandet, liksom det praktiska arbetet med att anpassa samhällelig bebyggelse till ett förändrat klimat. Studien syftar också till att ge svar på den mer övergripande frågan om huruvida fysisk planering är ett lämpligt verktyg att använda för att anpassa samhällelig bebyggelse till de situationer som kan tänkas uppträda i ett förändrat klimat. Studiens genomförande grundas på kvalitativa intervjuer med tjänstemän som arbetar med fysisk planering i Helsingborgs stad, Kristianstads kommun, Landskrona kommun och Vellinge kommun samt en dokumentstudie av ovanstående kommuners översiktsplaner. Resultaten från studien visar bland annat att fysisk planering är ett lämpligt verktyg att använda för att anpassa samhällelig bebyggelse till ett förändrat klimat om klimathänsyn integreras i planeringen. För att arbetet med att integrera klimathänsyn ska underlättas föreslås det att man på statsmaktsnivå bland annat preciserar ansvarsfördelningen mellan kommunerna och de övrigt berörda myndigheterna, reder ut ansvarsförhållandet vad gäller kommunernas juridiska och ekonomiska ansvar samt utser en myndighet på central nivå som utarbetar riktlinjer för hur anpassningen till ett förändrat klimat ska ske. / A changing climate will affect and bring many consequences to society. The purpose of this thesis is to examine and evaluate how employees and officials in municipal planning organisations view climate change, understand their ideas about how municipal planning can continue in light of the emerging reality of climate change, and the division of responsibilities between the local and the national level. The aim of this study is also to find out if the present system of spatial planning work will be able to meet the challenges to adapt the municipalities and their infrastructure to unforeseen situations that may occur due to climate change. The study is based on qualitative interviews made with officials working with spatial planning in four different communities: Helsingborg, Kristianstad, Landskrona and Vellinge. Furthermore a study of each community’s spatial planning in relation to climate change issues was conducted. The result of this study shows that spatial planning could be a suitable instrument to use for adjusting the municipal planning process with regard to climate change, provided that climate concerns are integrated in the planning process. To simplify integration of climate issues we suggest that the Swedish national authorities should address and clarify the assignment of responsibilities between local authorities and other concerned authorities when it comes to climate change. It is also important that the responsibilities between the local authorities from both a legal and a financial point of view be investigated further. We suggest the need for the creation of a new government agency, which could responsible for coordinating all the above work so that municipalities could more effectively work on the issues of climate change in the spatial planning process.

I takt med att klimatförändringarna intensifieras har det uppkommit flertalet olika målsättningar både på nationell och internationell nivå för att forma och förenkla arbetet mot klimatförändringarna. En del av detta arbete är genom att utforma fastigheter för att minska exploateringen av naturen samt för att öka möjligheter till att göra hållbara val. Dock går det att ställa sig frågan om denna typ av utformning på fastigheter förändrar de boendes hållbara beteenden och attityder. Forskning visar att män och kvinnor gör olika avtryck på miljön, där kvinnan oftast utför hållbara beteenden i större utsträckning till skillnad från män. Syftet med denna studie var att undersöka hur den fysiska utformningen kan påverka människors hållbara beteenden, samt hur attityd- och beteendeskillnader ser ut mellan de normativa könsrollerna gällande hållbarhet. Studiens resultat visar att den fysiska utformningen i de två undersökta bostadsrättsföreningarna har en central men inte avgörande roll. I Brf Viva kan det tolkas att det finns en korrelation mellan den fysiska utformningen och de boendes beteenden, detta till skillnad från i Brf Vesta där denna korrelation inte är lika tydlig. Resultatet visade även att det inte finns några markanta skillnader mellan de normativa könsrollernas beteende och attitydskillnader

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur stadsplaneringens politiska uppdrag eventuellt påverkas av privata konsulters deltagande i planeringsprocesser. På så sätt problematiseras tolkningsutrymmet samt det potentiella inflytandet över de vägval som den offentliga verksamheten gör. I grunden handlar det om att belysa ett eventuellt demokratiskt problem i en kontext som lovordar samverkan mellan offentlig och privat sektor. Målet är att identifiera om ansvarsutkrävandet kan säkerställas när aktörerna i dessa nätverk tar beslut i den offentliga verksamhetens sfär. Undersökningen belyser huvudsakligen en svensk planeringskontext på regional samt kommunal planeringsnivå. Därutöver ingår även exempel från Köpenhamn, Danmark. Fokus riktas mot frågan om social hållbarhet samt den offentliga aktörens hantering av allmänintresset i relation till social hållbarhet som fenomen. Undersökningen belyser hur social hållbarhet tar sig i uttryck i specifika planeringsprojekt samt hur relationen mellan konsult och kommun ser ut i dessa exempel. Det empiriska materialet består av intervjuer med representanter från konsultfirmor samt tjänstemän från kommuner eller regionkontor. Dessutom analyseras planeringsdokument samt slutrapporter i relation till de olika projekten. Det empiriska resultat antyder att social hållbarhet hanteras som en avpolitiserad fråga inom den fysiska planeringen. Potentiella motsättningar ser ut att ignoreras i ett sammanhang som strävar efter att lösa problem utan konflikt. Förekommande problemlösningar relateras framförallt till fysiska ingrepp i stadsmiljön där kommunikativa aspekter såsom medborgardeltagande och ökad samverkan är centrala. Alternativa förståelser och kunskapsfält ser ut att reduceras bort till förmån för vissa dominerande ideal. Resultatet indikerar vidare att konsulten får ett relativt stort handlingsutrymme i stadsutvecklingsprojekt med inriktning på social hållbarhet. Denna slutsats baseras framförallt på den offentliga aktörens förtroende för konsulten samt den ömsesidiga tolkningen att konsulten utför den offentliga aktörens uppdrag - som ett slags företrädare för den offentliga verksamheten. Allmänintresset försvaras i den mån att det politiska uppdraget utförs utan större konflikt. Konsulten levererar också utifrån den offentliga aktörens förväntningar. Däremot framkommer en odemokratisk aspekt där social hållbarhet inte ser ut att definieras utifrån en politisk grund. De aktuella stadsutvecklingsprojekten som sådana är förvisso politiskt förankrade, men tolkningsutrymmet för konsulten ser ut att vara relativt stort där den offentliga aktören söker stöd, expertis eller kunskap. Det demokratiska problemet i förekommande exempel handlar inte om konsultens förmåga eller oförmåga att tolka den politiska viljan. Problemet ligger snarare i att den offentliga aktören inte definierar social hållbarhet i relation till fysisk planering på en önskvärd politisk nivå. Det finns således ett behov av att den offentliga aktören stärker sitt självförtroende i hanteringen av ett ämne som förtjänar att tillskrivas en politisk betydelse. Så länge den offentliga aktören inte definierar vad social hållbarhet är enligt den politiska viljan kan allmänintresset bli svårt att försvara.