In Sweden, children residing in the country without a permit has had access to schooling since 2013. Yet, only a few people have taken the time to do research on the topic and evaluate the policy change that gave these children right to attend elementary and upper secondary school. This essay adopts an administrative politics-perspective to evaluate their schooling based on a goal-fulfilment criterion. The goals are then used as a reference with which to compare the real policy effects. To gather information about the policy effects, six interviews were performed with centrally given actors within Uppsala municipality, Sweden. The first goal of reference in this thesis is presented in Swedish school law and government bill; all children shall have access to basic schooling. The second goal of reference is that these children’s education should be equivalent to that of other children in the country. This means that they have should have access to the school resources necessary for them to fully participate in their education. Generally, one can see that the achievement of these goals is questionable in Uppsala municipality. This result can also be generalised to a nation-level, with the help of the Swedish School Inspectorate, and thus demonstrating that the issues with the goal fulfilment in Uppsala municipality is strongly dependent on the lack of effective nationally stipulated measures and strategies.

Barn spenderar mycket tid i skolan. Det finns gott om forskning om trygghet och otrygghet i skolan, men de flesta studier fokuserar på klassrumssituationen, relationer mellan barnen eller med lärarna. I den här studien flyttar jag ut fokuset till skolgården, genom att göra en studie om skolgårdens gömda platser på Höjaskolan i Malmö I min studie visar jag att dessa platser kan användas för att bryta mot skolans regler och att detta kan skapa otrygghet för barnen. Samtidigt fungerar platserna som barnens egna platser och kan också vara spännande. Här kan man testa gränser, bryta mot skolans regler, vara för sig själv eller umgås med sina vänner. För att undersöka platser där barn gömmer sig på för att bryta regler har jag gjort en workshop med mellanstadieelever om trygga och otrygga platser på skolgården. Jag har även gjort en deltagande observation genom att hänga med högstadieeleverna på rasten. Jag har även använt mig av mina egna erfarenheter av att ha jobbat i förskoleklassen på Höjaskolan. För att genomföra min studie, använder jag Jeremy Tills begrepp hard space och slack space. Med hjälp av dessa begrepp kan jag se vilka karaktäristiska drag dessa gömda platser har. Jag har kommit fram till tre olika typer av platser där barn bryter regler; stationära, rörliga och skiftande platser som är både stationära och rörliga. Jag beskriver också vilka elever som attraheras av dessa gömda platser och vilka aktiviteter platserna stöttar. / Children spend a lot of time in schools. There is plenty of research on safe and unsafe in the school, but most studies focus on the classroom situation, relationships between the children and the teachers. In this study, I move the focus to the schoolyard, by doing and that may create unsafety for the children. Meanwhile these sites works as children’s own sites and can also be exciting. Here can children test the limits, breaking the school rules, be alone or socialize with their friends. To study sites where children are hiding in order to break the rules, I have done a workshop with middle school students on safe and unsafe sites in the schoolyard. I have also done a participant observation by hanging with high school students at the brakes. I have also used some of my own experience of having worked in the preschool class on Höjaskolan. To carry out my study, I use Jeremy Till concepts hard space and slack space. Using these concepts, I can see the characteristic features of these hidden sites. I will present three different types of sites; stationary, mobile and shifting sites that are both stationary and mobile. I also write about which students are attracted to these sites and what activities they support.

Software systems can be represented as directed graphs where components are nodes and dependencies between components are edges. Improvement in system complexity and reduction of interference between development teams can be achieved by applying hidden structure analysis. However, since systems can contain thousands of dependencies, a concrete method for selecting which dependencies that are most beneficial to remove is needed. In this thesis two solutions to this problem are introduced; dominator- and cluster analysis. Dominator analysis examines the cost/gain ratio of detaching individual components from a cyclic group. Cluster analysis finds the most beneficial subgroups to split in a cyclic group. The aim of the methods is to reduce the size of cyclic groups, which are sets of co- dependent components. As a result, the system architecture will be less prone to propagating errors, caused by modifications of components. Both techniques derive from graph theory and data science but have not been applied to the area of hidden structures before. A subsystem at Ericsson is used as a testing environment. Specific dependencies in the structure which might impede the development process have been discovered. The outcome of the thesis is four to-be scenarios of the system, displaying the effect of removing these dependencies. The to-be scenarios show that the architecture can be significantly improved by removing few direct dependencies. / Mjukvarusystem kan representeras som riktade grafer där komponenter är noder och beroenden mellan komponenter är kanter. Förbättrad systemkomplexitet och minskad mängd störningar mellan utvecklingsteam kan åstadkommas genom att applicera teorin om gömda beroende. Eftersom system kan innehålla tusentals beroenden behövs en konkret metod för att hitta beroenden i systemet som är fördelaktiga att ta bort. I den här avhandlingen presenteras två lösningar till problemet; dominator- och klusteranalys. Dominatoranalys undersöker kostnad/vinst ration av att ta bort individuella komponenter i systemet från en cyklisk grupp. Klusteranalys hittar de mest lönsamma delgrupperna att klyva isär i en cyklisk grupp. Metodernas mål är att minska storleken på cykliska grupper. Cykliska grupper är uppsättningar av komponenter som är beroende av varandra. Som resultat blir systemarkitekturen mindre benägen till propagering av fel, orsakade av modifiering av komponenter. Båda metoderna härstammar från grafteori och datavetenskap men har inte applicerats på området kring gömda strukturer tidigare. Ett subsystem på Ericsson användes som testmiljö. Specifika beroenden i strukturen som kan vara hämmande för utvecklingsprocessen har identifierats. Resultatet av avhandlingen är fyra potentiella framtidsscenarion av systemet som visualiserar effekten av att ta bort de funna beroendena. Framtidsscenariona visar att arkitekturen kan förbättras markant genom att avlägsna ett fåtal direkta beroenden.