Ämnet för denna studie var flyktingfamiljer som har levt gömda i Sverige för att undgå ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Studiens syfte var att försöka öka kunskapen om och förståelsen för gömda flyktingfamiljers situation under tiden familjerna lever gömda samt efteråt för familjer som erhållit uppehållstillstånd i Sverige. Den övergripande problemställningen var: Hur kan man förstå och beskriva situationen för gömda och före detta gömda flyktingfamiljer? Fyra teman undersöktes. Dessa var gömda familjers praktiska livssituation, familjernas nätverk, upplevelser av makt och maktlöshet, samt hur livet som gömd kan ha påverkat flyktingarna. Studien följde kvalitativ metod. Intervjuer gjordes med två flyktingföräldrar som tidigare har levt gömda med sina familjer och med två personer som har erfarenhet av att arbeta med gömda flyktingfamiljer. Studiens resultat analyserades utifrån ett mångdimensionellt perspektiv med hjälp av generell systemteori, kristeori och maktteorier. Resultatet av studien visade att gömda flyktingfamiljers praktiska livssituation upplevs som svår. Av rädsla för att bli upptäckta undviker flyktingarna att ta kontakter med omgivningen. Familjerna upplevs vara helt eller delvis maktlösa inför att kunna förändra sin situation. Situationen som gömd flykting uppfattas ha påverkat familjemedlemmarnas fysiska och psykiska hälsa negativt och långsiktigt. Efter uppehålls-tillståndet upplevs känslor som utanförskap samt förändrade personlighetsdrag hos flyktingarna.

No description available.

Denna studie undersöker hur politiker inom regeringspartierna i den politiska debatten framställer och konstruerar människor utan uppehållstillstånd. Hur talas det kring människor utan uppehållstillstånd? För att få svar på mina frågor analyseras, med diskursteori som både metodologisk och teoretisk utgångspunkt, de politiska debatter som tar plats i riksdagens kammare. Uppsatsen redogör för och diskuterar den asyldiskurs som regeringspolitikerna försöker göra gällande i den politiska debatten. Analysen visar på att kriminaliseringen av papperslösa och gömda samt framställningen av Sverige som öppet och generöst utgör en utgångspunkt för diskursen.

Denna studies övergripande syfte är att studera hur personer som härbärgerar flyktingar  ser på relationen mellan individers handlingar och hela samhällets ansvar för  flyktingarna. För att uppnå syftet studeras tre mer konkreta frågeställningar; hur  människor som härbärgerar papperslösa finner legitimitet för sin handling, hur de tror  att andra människor i samhället ser på deras engagemang och vad de själva tycker om  människor som inte är engagerade i detta.  Studiens teoretiska utgångspunkt bygger på Jürgen Habermas arbete för att  begreppsligöra civil olydnad. I syfte att sätta in dessa i en förståelse hur informanterna  ser på sig själva i relation till samhället används också Georg Simmels teoretiska tankar  om samhället utifrån hans begrepp; kristallisering, dubbel kategorisering av människor  och församhälleligande (vergesellschaftung).  Som metod för att samla in studiens källmaterial används en tematiskt öppen intervju.  Kodning och analys genomförs med så kallad databaserad kodning, som sedan med  hjälp av identifierbara underteman (antingen förbestämda eller skapade av  informanterna) försöker bena ut en tankestruktur hos informanterna som kan besvara på  studiens frågor. Resultatet av studien visar att legitimeringen har två delar. En är att de bistår med akuta  åtgärder som exempelvis tak över huvudet för människor i nöd, den andra är att de vill  ändra "systemet" på längre sikt.  När det gäller den andra frågan, menar informanterna  att de i många fall beskrivs som hjältar av andra. Den sista frågan kan delas upp i två  delar. En del som gäller myndigheter, där informanterna har svårt att förstå hur de som  arbetar med dessa frågor kan rättfärdiga/legitimera sina handlingar. Samtidigt tror de  också att det går att förändra dem, genom att hjälpa dessa att tänka kritiskt. När det  gäller den andra delen, andra i samhället, är de övertygade om att fler i samhället skulle  bli aktiva om de faktiskt blev tillfrågade.

I dagens samhälle lever cirka 800 kvinnor gömda med anledning av en våldsam före detta partner. Studiens syfte är att undersöka våldsutsatta gömda kvinnors erfarenheter. För att besvara studiens syfte har vi med stöd använt oss av två teoretiska utgångspunkter som heter KASAM och radikalfeminism. Det empiriska materialet består av 40 berättelser där 15 av dessa har valts ut för djupare analys, berättelserna är skrivna av gömda kvinnor som är publicerade på en sida på internet. Vid analys och bearbetning av berättelserna har vi använt oss av en narrativ och tematisk analysmetod för att hitta specifika teman och försöka se helheten i berättelserna. Resultatet visar att många kvinnor som lever gömda har liknande erfarenheter och upplevelser exempelvis rädsla och besvikelse men även drömmar om en vardag. Studien visar på att leva som våldsutsatt gömd kvinna leder till en känsla av ofrivillig ensamhet och därmed bristande KASAM, som innebär känsla av sammanhang. Detta kan beskrivas som en form av patriarkalt förtryck där före detta partner fortsätter utöva makt över kvinnan trots att våldet upphört.

<p>Då en människa får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd kan denne av olika skäl tvingas till att leva gömd. En vanlig orsak till detta är skräcken för vad som skulle kunna hända vid ett återvändande till hemlandet. Därmed väljer den avvisade en livssituation utan tillgång till olika samhälleliga rättigheter framför att vända tillbaka. Frånvaron av stödinsatser innebär ofta materiella, fysiska och psykiska konsekvenser. Hur individen hanterar dessa beror till viss del på orsaken till flykten, men också på det stöd andra människor kan ge. För att få en djupare förståelse för den gömdes situation, utformades syftet att undersöka vilka faktorer som påverkar hur en flykting som lever gömd kan hantera samt skapa mening och innehåll i sin livssituation. Detta ledde till följande frågeställningar: 1) Vilka faktorer beskrivs som inflytelserika för flyktingens förmåga att hantera sin livssituation som gömd? 2) På vilket sätt inverkar dessa faktorer på flyktingens möjlighet att hantera sin vardag? 3) Hur beskrivs flyktingens stöd från det sociala nätverket och på vilket sätt bidrar detta stöd till att skapa en meningsfull tillvaro? 4) Finns det gemensamma mönster eller skildringar i respondenternas berättelser som kan vara betydelsefulla för skapandet av mening? I denna studie har en kvalitativ metod använts, innefattande semistrukturerade intervjuer med tre flyktingar som levt gömda. Intervjufrågor formulerades utifrån tolkningsramens teoretiska perspektiv om meningsskapande med grund i logoterapi, KASAM och socialt stöd. Dessa perspektiv kopplades samman varpå socialt stöd blev en viktig komponent inom logoterapin och KASAM. I resultatet framgår att praktiska omständigheter, socialt nätverk samt livsåskådning är av vikt för att en gömd flykting ska kunna skapa mening och innehåll i sitt liv. Avgörande visade sig det sociala stödet vara, främst i form av nära mellanmänskliga relationer. Detta då dessa kontakter kan erbjuda socialt, emotionellt och självstärkande stöd. För att kunna skapa mening krävs också utrymme för existentiella frågor, egna känslor samt en huvudsaklig sysselsättning. Dessa måste tillskrivas ett värde för att KASAM ska kunna uppnås.</p> / <p>When denied the right to a permanent residence permit, a refugee can, for various reasons, be forced to lead a life in hiding. A common reason for this is the fear of what awaits in the country of origin. As a result, the “denied” chooses to proceed into a life without access to any societal rights rather than return home. The lack of organized support in such a situation contributes to difficult material, physical as well as psychological consequences. The manner each individual has of handling these are highly dependent upon their reasons for fleeing, as well as the support they receive. To achieve a broader understanding of a life in hiding, the factors that influence the manner the affected refugee can handle, as well as create meaning and content in his/her situation, have been investigated. Subsequently, the following questions were asked: 1) which factors are described as significant in regards to the refugee’s ability to handle a life in hiding? 2) In which ways do these factors affect the refugee’s ability to handle his/her everyday life? 3) How is the support of the social network described, and in which ways can this support help create a meaningful existence? 4) Are there any patterns to be found in the narratives of the informants that can contribute to a meaningful existence? In this study, a qualitative method was used comprising semi-structured interviews with three refugees having lead lives in hiding. Interview questions were developed using the study’s theoretical framework, consisting of logotherapy, KASAM and social support. As these perspectives were combined, social support proved to be an important component in both logotherapy and KASAM. The study concluded that practical circumstances, a social network as well as the “outlook on life” were essential to enable the creation of meaning in the hidden individual’s life. Close relationships were demonstrated as the most vital aspect, as they offer emotional, social as well as self-strengthening support. In addition to this, personal feelings, existential questioning and a primary occupation are needed to create meaning. These must be valued as important to achieve KASAM.</p>

Då en människa får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd kan denne av olika skäl tvingas till att leva gömd. En vanlig orsak till detta är skräcken för vad som skulle kunna hända vid ett återvändande till hemlandet. Därmed väljer den avvisade en livssituation utan tillgång till olika samhälleliga rättigheter framför att vända tillbaka. Frånvaron av stödinsatser innebär ofta materiella, fysiska och psykiska konsekvenser. Hur individen hanterar dessa beror till viss del på orsaken till flykten, men också på det stöd andra människor kan ge. För att få en djupare förståelse för den gömdes situation, utformades syftet att undersöka vilka faktorer som påverkar hur en flykting som lever gömd kan hantera samt skapa mening och innehåll i sin livssituation. Detta ledde till följande frågeställningar: 1) Vilka faktorer beskrivs som inflytelserika för flyktingens förmåga att hantera sin livssituation som gömd? 2) På vilket sätt inverkar dessa faktorer på flyktingens möjlighet att hantera sin vardag? 3) Hur beskrivs flyktingens stöd från det sociala nätverket och på vilket sätt bidrar detta stöd till att skapa en meningsfull tillvaro? 4) Finns det gemensamma mönster eller skildringar i respondenternas berättelser som kan vara betydelsefulla för skapandet av mening? I denna studie har en kvalitativ metod använts, innefattande semistrukturerade intervjuer med tre flyktingar som levt gömda. Intervjufrågor formulerades utifrån tolkningsramens teoretiska perspektiv om meningsskapande med grund i logoterapi, KASAM och socialt stöd. Dessa perspektiv kopplades samman varpå socialt stöd blev en viktig komponent inom logoterapin och KASAM. I resultatet framgår att praktiska omständigheter, socialt nätverk samt livsåskådning är av vikt för att en gömd flykting ska kunna skapa mening och innehåll i sitt liv. Avgörande visade sig det sociala stödet vara, främst i form av nära mellanmänskliga relationer. Detta då dessa kontakter kan erbjuda socialt, emotionellt och självstärkande stöd. För att kunna skapa mening krävs också utrymme för existentiella frågor, egna känslor samt en huvudsaklig sysselsättning. Dessa måste tillskrivas ett värde för att KASAM ska kunna uppnås. / When denied the right to a permanent residence permit, a refugee can, for various reasons, be forced to lead a life in hiding. A common reason for this is the fear of what awaits in the country of origin. As a result, the “denied” chooses to proceed into a life without access to any societal rights rather than return home. The lack of organized support in such a situation contributes to difficult material, physical as well as psychological consequences. The manner each individual has of handling these are highly dependent upon their reasons for fleeing, as well as the support they receive. To achieve a broader understanding of a life in hiding, the factors that influence the manner the affected refugee can handle, as well as create meaning and content in his/her situation, have been investigated. Subsequently, the following questions were asked: 1) which factors are described as significant in regards to the refugee’s ability to handle a life in hiding? 2) In which ways do these factors affect the refugee’s ability to handle his/her everyday life? 3) How is the support of the social network described, and in which ways can this support help create a meaningful existence? 4) Are there any patterns to be found in the narratives of the informants that can contribute to a meaningful existence? In this study, a qualitative method was used comprising semi-structured interviews with three refugees having lead lives in hiding. Interview questions were developed using the study’s theoretical framework, consisting of logotherapy, KASAM and social support. As these perspectives were combined, social support proved to be an important component in both logotherapy and KASAM. The study concluded that practical circumstances, a social network as well as the “outlook on life” were essential to enable the creation of meaning in the hidden individual’s life. Close relationships were demonstrated as the most vital aspect, as they offer emotional, social as well as self-strengthening support. In addition to this, personal feelings, existential questioning and a primary occupation are needed to create meaning. These must be valued as important to achieve KASAM.

<p>The aim with this study was to increase the knowledge about as well as shed light on hidden refugees’ living conditions by compiling research about hidden refugees’ living conditions and complete this research by doing a field survey with people with different knowledge and experience of hidden refugees’ living conditions. The result was analyzed on the basis of Nussbaum’s list of ten human abilities and the convention of human rights. The study showed that hidden refugees' living conditions are experienced as very critical, and characterized by lack of human rights as well as means to utilize and develop their abilities. The conclusion of the study is that hidden refugees’ living conditions could not be considered humane and that there is a need for ethics when treating hidden refugees.</p>

The aim with this study was to increase the knowledge about as well as shed light on hidden refugees’ living conditions by compiling research about hidden refugees’ living conditions and complete this research by doing a field survey with people with different knowledge and experience of hidden refugees’ living conditions. The result was analyzed on the basis of Nussbaum’s list of ten human abilities and the convention of human rights. The study showed that hidden refugees' living conditions are experienced as very critical, and characterized by lack of human rights as well as means to utilize and develop their abilities. The conclusion of the study is that hidden refugees’ living conditions could not be considered humane and that there is a need for ethics when treating hidden refugees.

Syftet med studien är att belysa vilka svårigheter anhöriga vars närstående tvingas leva”gömd” möter samt vilka utvecklingsområden som finns för att stötta dessa anhöriga. Dettautifrån yrkesverksamma jourkvinnors perspektiv. Studien tillämpas med kvalitativmetodansats och semistrukturerade intervjuer har förts med tre yrkesverksamma jourkvinnorpå tre olika svenska kvinnojourer. Det insamlade datamaterialet har analyserats med tematiskanalys och de teman som identifierats är olika typer av stöd, stöd från samhället, stöd frånideella krafter, stöd som efterfrågas, svårigheter anhöriga kan möta, frustration/vanmaktsamt rädsla/oro. Studien visar att anhöriga upplever oro, frustration och vanmakt när derasnärstående tvingas leva gömd på grund av det eftervåld som den före detta partnern utsätterdem för samt att det finns en osäkerhet kring var man som anhörig kan söka sig, då det mestastödet riktas mot den som är våldsutsatt. / The purpose of this study is to highlight the difficulties that informal supporters are facedwith when domestic violence (DV) survivors have to live with protected personal data, aswell as the development area for supporting this group. The study emanates from theperspective of women’s shelter staff. The study is applied with a qualitative methodology andsemi-structured interviews have been conducted with three women’s shelter staff at threedifferent Swedish women’s shelters. The collected data has been analyzed with thematicanalysis and the themes identified are different types of support, support from society, supportfrom non-profit organizations, requested support, difficulties relatives may face, frustration/powerlessness and fear/anxiety. The study shows that informal supporters experience anxiety, frustration, and powerlessness when DV survivors are forced to live in hiding due to the subsequent violence that the ex-partner exposes them to. Another finding is uncertainty about where one as an informal supporter can turn to, as most support is directed towards the DV survivor.