In this thesis, we have studied the phenomena of value co-creation in IoT ecosystem, while considering the potential impacts of GDPR on IT value co-creation in the IoT ecosystem. IT firms’ ability to create value is an important aspect of their existence and growth in which case they pursuit different and several means to accomplish this task. IT firms that operate within the IoT ecosystem are categorised as Enablers, Engagers, and Enhancers who interact, work together to provide the technology and services needed to both market the IoT and to deploy it for their own business operations. These actors usually deem it necessary to create value through a co-creation process with customers in order to create well needed, tailored and up-to-date IoT solutions. In such case, customers’ data play a significant role in the development process. Through computer analysis, these data can reveal insightful information that can lead to the creation of relevant and appropriate IT solutions. However, the EU new and upcoming General Data Protection Regulation stand to have some impacts on this creative process, by regulating data practices in technological activities, thereby, creating several concerns among the IT community.

För att förbättra säkerhetsarbetet och för att skapa harmonisering inom EU vad gäller skydd av personuppgifter antogs i april år 2016 en ny EU-förordning om dataskydd, General Data Protection Regulation (GDPR), även benämnd Dataskyddsförordningen. Förordningen börjar gälla som lag i Sverige först den 25 maj år 2018. Införandet av förordningen kommer innebära att Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter samt Personuppgiftslagen (1998:204) (PUL) upphör att gälla. Det huvudsakliga syftet med Dataskyddsförordningen är att ytterligare harmonisera och effektivisera skyddet av personuppgifter för att förbättra den inre marknadens funktion samt att öka den enskildas kontroll över sina personuppgifter. Dataskyddsförordningen är direkt tillämplig som lag i samtliga medlemsländer och kommer efter ikraftträdande utgöra grunden för generell personuppgiftsbehandling inom hela EU.  Det har under de senaste åren blivit allt mer vanligt att företag, organisationer, kommuner och myndigheter använder sig av molntjänster. Molntjänster är intressanta ur ett juridiskt perspektiv eftersom de mest uppmärksammade juridiska frågeställningarna angående molntjänster är frågor hänförliga till hantering av personuppgifter och säkerhet.   I uppsatsen redogörs för införandet av Dataskyddsförordningen (GDPR) utifrån perspektivet företags, organisationer, kommuners och myndigheters användande av molntjänster. I uppsatsen beskrivs även molntjänsters funktioner och egenskaper. Dataskyddsförordningen är nyligen antagen och utgör ännu inte svensk lag, förordningen baseras däremot i stora delar på Dataskyddsdirektivets innehåll och struktur. Dataskyddsdirektivet och PUL studeras därför i uppsatsen för att få en förståelse för bestämmelserna i Dataskyddsförordningen. Molntjänster finns i flera olika tekniska lösningar och är även gränsöverskridande, vilket innebär att användande av molntjänster i vissa fall innebär att personuppgifter överförs till ett tredje land. Uppsatsen behandlar därmed tillämpliga bestämmelser avseende överföringar av personuppgifter till tredje land. Uppsatsen avslutas med en analys och en slutsats. I slutsatsen konstateras att förordningen ger ett förstärkt skydd för den registrerade vid hantering av personuppgifter i molntjänster samt att förordningens utökade territoriella tillämpningsområde innebär att förordningen är bättre anpassad till molntjänstanvändande. Vidare konstateras i slutsatsen att rättsläget för överföringar av personuppgifter till USA med stöd av Privacy Shield-överenskommelsen för närvarande är osäkert.

On May 25th 2018 a new general data protection regulation called GDPR took effect. The regulation contains rules regarding usage, storage and handling of data from individuals resident within The European Union. The new regulation caused big headlines regarding the impact GDPR would have on the affected enterprises and organizations. One aspect that hasn’t been mentioned considerably is how GDPR has and will affect the system development process. The difficulty with implementing GDPR has shown to have its origin in the fact that the regulation is fairly new which means that it’s still ambiguous and difficult to apply. That means that there has been room for different takes on GDPR and its rules which has contributed to various opinions on how GDPR should be implemented. The purpose of this thesis was to study how the implementation of GDPR has affected the system development process among enterprises and organizations. The method that has been used in the thesis is a qualitative interview study of two enterprises. The acquired data have been collected mainly from four interviewing persons, two from each enterprise. The data collected from the interviews has been analyzed with the method grounded theory. The conclusion of the thesis is that the system development process has been affected by the implementation of GDPR. The regulation is however not believed to affect the enterprises to the extent that any extensive restructuring has been necessary. Based on the result from the interviews it is rather believable that GDPR actually had a positive effect among the enterprises. The thesis also resulted in a model which illustrates the system development process and the aspects of GDPR considered to have a substantial effect.

No description available.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om införandet av GDPR i förskolan i förhållande till uppdraget att dokumentera barns lärande och utveckling med hjälp av fotografering utifrån pedagogers perspektiv, genom att studera vilka möjligheter och begränsningar det kan förstås som att det finns med att dokumentera barns lärande med fotografier efter införandet av GDPR-lagen. Pedagogers uppdrag med dokumentation är mångfacetterat, således har foton blivit en vanligt förekommande metod för att dokumentera barns lärande och utveckling. Vi har identifierat en kunskapslucka gällande införandet av GDPR-lagen i förskolan, då tidigare forskning på digitalisering och pedagogisk dokumentation gjorts innan lagen om GDPR trädde i kraft. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och empirin har samlats in med hjälp av samtalsintervjuer, där respondenterna fått ett förberedelsematerial tilldelat sig innan intervjun, innehållande texter och fotografier. Datainsamlingsmetoden kan genom samtal med pedagoger om GDPR i förskolan, pedagogisk dokumentation och respekt till barns integritet, leda till en ny förståelse därmed kan det förstås som att en hermeneutisk spiral bildats. För att belysa komplexiteten i problematiken som studeras här har hermeneutiken kombinerats med ramfaktorteori som använts vid analys av resultatet. Resultatet visar våra tolkningar av hur sex pedagoger reflekterar över möjligheter och begränsningar som finns med pedagogisk dokumentation där kameror används med hänsyn till barns integritet samt på vilka sätt lagen om GDPR har införts och vi har identifierat olika ramfaktorer såsom resurser, tid, pedagogers förhållningssätt samt decentralisering. En återkommande reflektion från respondenterna är om hur bilder tas i förskolan och vår tolkning är att pedagogerna är eniga om att de bästa bilderna ur ett GDPR perspektiv men även sett till barnens integritet är de bilder som är tagna på det så kallade `görandet´.

The diploma thesis deals with the issue of building security awareness at grammar schools. The thesis can be divided into three main parts. The introductory part introduces the theoretical definition of basic concepts in the area of information security and a brief description of the legislative requirements to be followed in solving the work. The second part analyzes the current situation of selected grammar school, including risk analysis, HOS 8 analysis and SWOT analysis. In the practical part, the proposal to introduce a security awareness program adapted to the grammar school.

This diploma thesis is focused on the development of informational environment safety awareness at primary schools. The thesis consists of three main parts. The introduction explains the basic safety terms and briefly describe the legislative essentials necessary for this proposal. The second part consists of the analysis of the current situation at the school chosen for this research, including SLEPT analysis, Porter´s analysis, 7S analysis, and SWOT analysis. The practical part introduces the proposal of implementation of the program which is tailored to the requirements and needs of the primary school. The final part evaluates the pros and cons of the implemented solution.

The subject of this diploma thesis is a statistical analysis of security audits. The theoretical part describes key terms in the field of cyber and information security, basic background for this area and important regulations. The next part focuses on the description of security audit, its course, necessary conditions and content. The last part is devoted to statistical analysis of obtained samples. We analyse samples from several points of view, compare and look for features and information that could be helpful to the auditor’s assessment.

The diploma thesis is focused on the creation of a helpdesk design for ESKO software. This ESKO software was developed by ISIT Slovakia s.r.o. The helpdesk will be represented by several software. Some are used to create diagrams and represent workflows, others for graphic editing. The helpdesk will be created based on the current needs of the company and then delivered to it as the final product. The main goal is to extend the functionality of an existing website and add to this website and the proposed helpdesk. The bonus will be a query library, which should work on the principle of an SQL database.

In a time when internet connection is a central part of our everyday lives and wherewe constantly communicate through digital aids, a possible threat has arisen. Surveillance by commercial companies tracks most of what we do on their websites and then stores that data so that, for example, in the future companies can market specific goods that the user has previously looked at. The data collected by a specific supplier is not always saved for that specific company’s use only. The data is also used as a commodity between different online suppliers, the trade itself turns over billions of Swedish kronor every year. The purpose of this study is to examine young adults aged 20-30 (also called digital natives) knowledge, opinions, and thoughts regarding surveillance on the internet for commercial purposes. The study wants to find out what knowledge they say they have, what opinions they have and whether they adapt to the phenomenon by, for example, using VPN services or the like. Previous research in the field has shown that young people do not possess a deep knowledge of the subject and that they rarely adapt to any great extent to the phenomenon. The theoretical framework addresses both the user's and the supplier's perspective. The framework introduces surveillance and integrity from a theoretical perspective, but also addresses the power the supplier has and the financial conditions for the supplier. The results of the study show that, like previous studies in the same field, digital natives do not possess a deep knowledge of the subject and that they rarely adapt. Opinions differ however, where some say they do not care, and some believe that the surveillance has gone too far. In the ensuing discussion, we turn back and forth on the participants' reasoning and try to create a comprehensive picture of why the participants think the way they do.