Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner skapar stora påfrestningar i vården på samhälls-,organisations och individnivå. Vårdpersonalens tillämpning och följsamhet tillbefintliga evidensbaserade riktlinjer är det mest effektiva sättet att förbygga VRI. För attsjuksköterskor skall kunna bedriva ett preventivt arbete och möjliggöra en patientsäkervård är det av vikt att undersöka de faktorer som påverkar följsamheten till dessariktlinjer.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan leda till attsjuksköterskor inte följer evidensbaserade riktlinjer för att förebygga vårdrelateradeinfektioner. Vidare har syftet varit att granska artiklarna avseende dess datainsamlingsmetod.Metod: En deskriptiv litteraturstudie med fjorton artiklar som underlag. Artiklarna haräven granskats utifrån dess datainsamlingsmetodHuvudresultat: Flera olika faktorer samverkar till varför sjuksköterskor inte följerevidensbaserade riktlinjer, där både inre och yttrefaktorer ingår. Tydligt framkommer attsjuksköterskor saknar kunskap och praktiska färdigheter. Sjuksköterskansföreställningar om den egna kapaciteten och den faktiska tillämpningen av riktlinjernaöverensstämmer med verkligheten. Vidare framkom att sjuksköterskornasföreställningar om konsekvenser, där sjuksköterskan har en tendens att minimeraomfattningen av de konsekvenser, som deras handlande eller underlåtelse av handlande,kan medföra.Slutsats: Sjuksköterskor saknar kunskap kring evidensbaserade riktlinjer för attförebygga vårdrelaterade infektioner. Dock finns det flera faktorer som kan förklaravarför inte riktlinjerna efterföljs. / Background: Healthcare associated infections creates great strains in healthcare at asocietal-, organizational- and individual level. Healthcare workers implementation andadherence to existing evidence-based guidelines is the most effective way to preventnosocomial infections. For nurses to conduct preventive work and enabling a safe carefor patients, it is important to examine the cause of deficiencies in adherence to theseguidelines.Aim: The aim of this survey was to describe factors that can explain why nurses do notfollow evidence-based guidelines for preventing healthcare-associated infections.Furthermore, the aim has been to examine the articles regarding the data collection method.Method: A descriptive literature survey based on fourteen articles. Articles have beenexamined in terms of the data collection method.Main result: Several different factors contribute to why nurses do not follow evidence-based guidelines, where both internal and external factors interact. It’s clearly revealedthat nurses lack knowledge and practical skills. Nurses' beliefs about their own capacityand actual application of the guidelines correspond poorly with reality. It has alsoemerged that according to the nurses' beliefs about consequences, the nurse has atendency to minimize the extent of the consequences of their act or omission of action. Conclusion: Nurses lack knowledge about evidence-based guidelines for preventinghealthcare-associated infections. However, there are several factors that could explainwhy the guidelines are not applied.

Syfte: Att kartlägga förutsättningarna för gravida kvinnor att använda dusch och bad som smärtlindring på Sveriges förlossningsavdelningar. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes med telefonintervjuer utifrån ett frågeformulär. Deltagare: Alla 48 Sveriges förlossningsavdelningar deltog i studien. Respondenter var chef för förlossningsavdelning alternativt barnmorska som arbetar på förlossningsavdelning. Resultat: Förutsättningarna för att nyttja dusch och bad som smärtlindring varierar i Sverige. Många undantag finns för vem som får bada. Dusch och bad används tämligen frekvent. Infor­mation om denna smärtlindringsmetod ges mestadels muntligt. Detta har ändå inträffat senaste året. Riktlinjer för dusch och bad som smärtlindring finns på färre än hälften av för­lossnings­avdelningarna och enbart fem av dessa riktlinjer har referenser till forskning. Ingen förlossnings­avdelning bedriver vård med vattenförlossningar men detta har ändå skett på tio för­lossnings­avdelningar senaste året. Ingen avdelning har riktlinjer för hur vattenförlossning ska handläggas. Slutsats: Möjligheterna till dusch och bad som smärtlindring är mycket olika i landet. Eftersom vården ska vara lika oavsett hemort bör detta ses över. Riktlinjer bör utarbetas för ett gemensamt arbetssätt baserad på aktuell forskning. / Objective: To chart the possibilities for hydrotherapy, i.e. bathing or showering, during labour in Swedish labour wards. Design: Descriptive, cross-sectional interview study involving short phone interviews based on an interview schedule. Participants: All 48 labour wards in Sweden participated. Head of labour ward or midwife working in labour ward was interviewed. Findings: The possibilities for hydrotherapy varied. Many women are for various reasons not allowed to bathe. Hydrotherapy is relatively commonly used in Sweden. Information about hydrotherapy is mostly given verbally. Less than half of the labour wards have guidelines for hydrotherapy, only five have references to current research. Water births are not allowed but have despite this occurred in ten labour wards during the last twelve months. None of the labour wards have guidelines for management of water birth. Key conclusions and implications for practice: The Swedish government has decided that all individuals should receive equal care. There is much to be done to nationally achieve equal possibilities for hydrotherapy during childbirth. Guidelines based on current research for handling hydrotherapy and water birth are needed.

Patienter med svårläkta bensår förekommer ofta i slutenvården och primärvården där sjuksköterskor och distriktssköterskor ansvarar för omvårdnaden. Svårläkta bensår orsakar stort lidande för patienten och innebär en stor kostnad. Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra sjuksköterskors och distriktssköterskors kunskaper om rutiner, riktlinjer och omvårdnad av svårläkta bensår i slutenvården och primärvården. En enkät med frågor gällande kunskap om svårläkta bensår delades ut till 80 sjuksköterskor och distriktssköterskor och 55 enkäter besvarades. Resultatet visade att det fanns vissa brister i kunskapen om svårläkta bensår. Kompressionsbehandling användes profylaktiskt på enheterna för att undvika sårrecidiv, men färre än hälften visste vilken effekt kompressionsbehandlingen syftade till. Pumpstövel var något som sällan användes. Ankeltrycksmätning utfördes inte ofta preventivt eller för att utesluta arteriell insufficiens. Riktlinjer gällande dokumentation av sårbedömning och sårbehandling uppgavs av deltagarna fanns, men riktlinjer gällande själva bedömningen och behandlingen av svårläkta bensår var enligt resultatet inte lika vanligt förekommande. Många skattade att de inte hade tillräckliga kunskaper för att bedöma och behandla arteriella sår, venösa sår och blandsår. De testade kunskaperna visade att inom områdena omläggningsfrekvens, sårmiljö, venösa bensår, protein och zink var kunskaperna goda.  Jämförelsen mellan primärvården och slutenvården visade en signifikant skillnad där de som var verksamma i primärvården hade bättre kunskaper gällande sårmiljö, arteriella bensår, venösa bensår och ankeltrycksmätning. Slutsatsen som drogs av jämförelsen som gjordes mellan primärvården och slutenvården visade på en signifikant skillnad i testade och skattade kunskaper till fördel för sjuksköterskorna och distriktssköterskorna i primärvården som hade bättre kunskaper gällande sårmiljö, arteriella bensår, venösa bensår och ankeltrycksmätning.

Intensive care delirium prevention is currently a practice improvement goal of the Society of Critical Care Medicine. Delirium increases morbidity, mortality, time mechanically ventilated, length of stay, and health care spending. The Clinical Practice Guidelines for the Management of Pain, Agitation, and Delirium in Adult Patients in the Intensive Care Unit (PAD guidelines) were revised and published in 2013. The ICU Delirium and Cognitive Impairment Study Group at Vanderbilt University have developed the ABCDEF Bundle protocol as a way of operationalizing the 2013 PAD guidelines. Implementation of the ABCDEF Bundle protocol has been shown to decrease occurrence and duration of delirium while improving morbidity and mortality therefore decreasing length of stay. The purpose of this project is to develop an implementation and evaluation plan of the ABCDEF Bundle for a community hospital's TSICU in Arizona. The Squire guidelines for quality improvement reporting are followed for this project. Implementation and evaluation of the ABCDEF bundle are explained in detail.

The thesis seeks to study through a qualitative text analysis how strategic policy concepts from three different policy documents concerning the use of the European Regional Development Fund can be said to align with two theoretical concepts from the field of regional development. Furthermore this paper aims to analyse how the theoretical- and policy-concepts are operationalized in the project that received funding in accordance with the policy concepts in one of the policy documents.

Bakgrund: För att upprätthålla patienters säkerhet under en operation finns det rekommenderade riktlinjer att arbeta efter och stödja sig emot för operationssjuksköterskan. WHO har arbetat fram en checklista som används under operation för att höja patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskans uppfattningar om och behov av riktlinjer och dess påverkan på patientsäkerheten i operationssalen.  Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper. Innehållsanalys användes för att bearbeta texterna på ett induktivt sätt.  Resultat: Åtta subkategorier och tre kategorier framkom efter analysförfarandet. Kategorierna som bildades blev: Att sakna riktlinjer i det dagliga arbetet; Att känna sig säker i sitt arbete; Riktlinjers betydelse för patientsäkerhet. Operationssjuksköterskorna ansåg att riktlinjer är viktiga men tyckte samtidigt att erfarenhet och ärvd kunskap var viktigast i det dagliga arbetet. Många upplevde att deras yrkeserfarenhet gjorde att de kände sig trygga. De tyckte att riktlinjer måste finnas så att de rent juridiskt har något att luta sig emot om något skulle gå fel i samband med en operation. De tyckte vidare att oerfarna operationssjuksköterskor förmodligen har ett större behov av lättillgängliga och tydliga riktlinjer. Checklistan som framtagits av WHO är ett bra dokument att följa men är inte starkt nog i sig själv som riktlinje. Diskussion: Den erfarne operationssjuksköterskan känner främst trygghet med att lita på sig själv och det invanda arbetssättet. Men det utesluter inte behovet av att arbeta efter riktlinjer. Slutsats: Den oerfarne operationssjuksköterskan har förmodligen ett större behov och känner stöd i att arbeta efter riktlinjer. I kombination med att arbeta efter riktlinjer, lita på sig egen arbetsmetod och sig själv samt inneha erfarenhet främjas patientsäkerheten på bästa sätt.

This study aims to investigate associations in two areas in Stockholm County with diverse socio-economic conditions. The study intends to examine the impact these differences have on what role the bureaucrats and politicians in the two areas think that the associations should have. Bureaucrats are those who design guidelines for associations and that is why they have an important role in the conditions of the associations. A comparison between the two areas has been made to see if the requirement in the guidelines for the areas are different according to where the members live. The two areas that have been used to compare the guidelines of associations are Danderyd municipal and the district Spånga-Tensta. These two areas have economic and social resource differences. The study is based on qualitative approach in which interviews with bureaucrats and local politicians from each area were used to obtain a deeper understanding of what impact socio-economic conditions have on the associations. There are major differences in the range of associations between these two areas, this may be because of the different demands that the bureaucrats and politicians have on the associations. Guidelines for associations show clear differences in the role that the bureaucrats and politicians believe that the associations will play in the area. / Denna studie syftar till att undersöka förutsättningarna för föreningslivet i två områden i Stockholms län med skilda socioekonomiska förhållanden. Studien ämnar till att undersöka vilken inverkan dessa skillnader har på hur byråkraterna och politikerna i de båda områdena ställer sig till föreningslivets roll i respektive område. Byråkraterna är de som utformar riktlinjerna för föreningsbidrag, därför har de en viktig roll i föreningslivets förutsättningar. För att se om det ställs olika krav på föreningsmedlemmar beroende på vilket område de bor i har en jämförelse gjorts mellan riktlinjerna för respektive område. De två områden som har använts för att jämföra riktlinjerna för föreningsbidrag är Danderyds kommun och stadsdelen Spånga-Tensta. Dessa två områden skiljer sig gällande ekonomiska och sociala resurser. Studien är baserad på kvalitativ metod där intervjuer med byråkrater och lokalpolitiker från respektive område har använts för att få en djupare förståelse för vilken inverkan de socioekonomiska förhållandena har på föreningslivet. Det råder stora skillnader i utbudet av föreningar mellan dessa två områden, detta kan bero på att de krav som ställs på föreningarna skiljer sig åt. Riktlinjerna för föreningsbidrag visar tydliga skillnader i den roll som byråkraterna och politikerna anser att föreningarna ska fylla för området.

The aim of this study was to examine what knowledge social workers express about home visits in child welfare investigations and how they know what to do. Sixteen social workers who work with social investigations concerning children were asked to discuss the topic home visit in three focus group interviews in three different municipalities in southern Sweden. The social workers in our focus group interviews mainly discussed the purpose of the home visit, what social workers do during home visits and furthermore their opinions about guidelines and policy documents regarding the home visit.  To get an understanding of what type of knowledge is the basis for social workers use of the home visit, we used Polanyi's concept of 'tacit knowing' as well as the Aristotelian theory of knowledge containing three forms of knowledge, that is, episteme, techne and fronesis. We found that the displaying of ‘tacit knowing’ was a consistent feature in all groups, as they had difficulty expressing their knowledge use. This may be considered as an effect of their knowledge being deeply incorporated into them as social workers. Our observations also indicate that the social workers mostly use the form of knowledge fronesis which is aimed at the common sense and the practical wisdom. Evidence for this was found in how respondents frequently described how they observe the interpersonal interaction, and that they sense the home's atmosphere to get a picture of the child's situation.

Sammanfattning Bakgrund: Att följa de basala hygienrutinerna är den viktigaste åtgärden för att förhindra uppkomst av vårdrelaterade infektioner (VRI). Vårdpersonal måste arbeta för att förbättra och upprätthålla följsamheten för att minska risken att sprida VRI eftersom det ger onödigt lidande för patienten. Det leder till förlängda vårdtider, ökade samhällskostnader samt bidrar till en förhöjd mortalitet. Syftet: Syftet med studien var att undersöka om och hur väl de basala hygienrutinerna följs vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. För att undersöka om det fanns någon skillnad mellan avdelningarna valdes en avdelning som deltagit i projektet ”vårdrelaterade infektioner ska stoppas- VRISS” på sjukhuset samt en avdelning som valt att avstå deltagande. Metod: En kvantitativ jämförande observationsstudie valdes som metod där vårdpersonal observerades utifrån en mall angående de basala hygienrutinerna. Totalt observerades 15 vårdpersonal från respektive avdelning. Data analyserades med Chi2- test och deskriptiv statistik Resultat: Studien visade en bättre följsamhet vid avdelningen där undervisning och pågående förbättringsarbete bedrivs inom vårdhygien, än vid avdelningen som inte deltagit i VRISS- projektet. Båda avdelningarna hade god följsamhet till klädreglerna. Båda avdelningarna hade en låg följsamhet vid desinfektion av händer före användandet av handskar. Slutsats: Trots skillnader mellan avdelningarna krävs mer omfattande studier för att slutsatser kring VRISS- projektets betydelse ska kunna dras. Detta eftersom denna studie är relativt liten och endast omfattar två avdelningar på sjukhuset. / Abstract Background: Compliance to basic hygiene guidelines is the most important way to prevent health care- associated infections (HAIs). The healthcare staff must work to improve and maintain compliance to reduce the risk of spreading HAI since it causes unnecessary suffering to patients. It leads to prolonged hospitalization, increased mortality and costs for society. Aim: The aim of the study was to investigate if and how well the basic hygiene guidelines are followed at Akademiska University Hospital in Uppsala, Sweden. To see whether there were any differences between care units, one unit that had participated in a project called “nosocominal infections shall be stopped- VRISS” was chosen and one unit that had chosen not to participate in the project. Method: A quantitative comparative observational study approach were chosen where healthcare staff  were observed based on a template regarding basic hygiene guidelines. Altogether 15 healthcare staffs were observed on respective care unit. Data were analyzed with Chi2- test and descriptive statistic. Results: The study showed a better compliance at the unit where education and improvement work with healthcare hygiene had been done, than at the unit that had not participated in the VRISS- project. Both care units had good compliance regarding dress code. At both care units the disinfection of hands before using gloves had poor compliance. Conclusion: Even though there are differences between the care units, further research must be done in order to draw conclusions about the impact of the VRISS-project, since this study is comparatively small and only include two care units at the hospital.

No description available.