1 |
Entwicklung und Erprobung einer Niederdruck-Gießeinrichtung für Eisen-Kohlenstoff-Legierungen und Untersuchungen zur gesteuerten FormfüllungLippek, Peter 09 July 2009 (has links) (PDF)
Das Niederdruckgießen ist ein innovatives Gießverfahren. Es ermöglicht die gesteuerte Formfüllung entgegen der Schwerkraft. Die Entwicklung einer Niederdruck-Gießeinrichtung für Eisen-Kohlenstoff-Legierungen und die Anwendung der gesteuerten Formfüllung sind die Ziele der Arbeit. Ausgehend von den Niederdruck-Gießeinrichtungen für Aluminium werden Werkstoffe getestet, die sich als Material für das Steigrohr eignen. Für das Verfahren wird eine Niederdruck-Gießeinrichtung im Labormaßstab entwickelt. Diese umfasst den Druckbehälter, das Steigrohr, die Heizung und die Druckluftsteuerung. Für eine industrielle Anlage werden die Konstruktionsunterlagen erarbeitet. Mit der Laboranlage wird der Nachweis erbracht, dass das Verfahren prinzipiell für Eisen-Kohlenstoff-Legierungen anwendbar ist. Die Problematik der gesteuerten Formfüllung wird an einem Beispiel gezeigt. Mit einer Tabellenkalkulation wird eine einfache Berechnungsgrundlage für die gesteuerte Formfüllung vorgestellt. Diese wird mit einem Simulationsprogramm und durch Versuche bestätigt.
|
2 |
Översättning av sväljtestet GUSS : För att upptäcka dysfagi efter strokeMohamed Said, Rim, Salem, Dina January 2020 (has links)
Sammanfattning Bakgrund Vid bedömning av dysfagi kan testet The Gugging Swallowing Screen (GUSS) användas. Detta test undersöker den direkta och indirekta sväljfunktionen. Screeningstestet GUSS möjliggör bedömning av sväljfunktionen vid de olika konsistenserna: trögflytande, flytande och fast föda. För att kunna använda GUSS i en svensk vårdkontext behöver dock materialet översättas och anpassas till en svensk vårdkontext. Syftet Syftet med studien var att översätta sväljtestet The Gugging and Swallowing Screen (GUSS) för användning i svensk vårdkontext och studera skillnaderna mellan originalversionen och bakåtöversättningen. Skillnaderna mellan originalversionen och bakåtöversättningen studerades för att kunna undersöka hur väl dessa versioner stämmer överens med varandra. Den svenska översättningen kan sedan användas av olika professioner inom strokevården. Metod I denna studie användes en framåt-bakåtöversättningsmetod, vilket bestod av fyra steg. De tre första stegen omfattade översättning av screeningmaterialet GUSS: 1) framåtöversättning, 2) kommentarer från expertpanel och 3) en bakåtöversättning. Det fjärde steget innebar en pilottestning av GUSS. Det fjärde steget har dock inte genomförts på grund av den rådande COVID-19 pandemin. Deltagarna i översättningsproceduren bestod av en av författarna, en av handledarna, en expertpanel bestående av individer inom olika vårdprofessioner, samt en bakåt-översättare med engelska som modersmål. Både en kvantitativ och kvalitativ analys gjordes för att jämföra originalversionen och bakåt- översättningen. Resultat Analysen av resultatet visade att 45 betydelseskiljande enheter (items) identifierades mellan originalversionen och bakåtöversättningen. Vidare visade den kvantitativa analysen att även om den större andelen items skattades som måttligt jämförbara, var tolkningen av dessa items mycket lika mellan originalversionen och bakåtöversättningen. Den kvalitativa innehållsanalysen av betydelseskiljande enheter visade på att det både förekom kulturella, konceptuella och övriga skillnader. Slutsats Metoden som användes i den studien har möjliggjort en adekvat översättning från originalversionen till den svenska slutversionen. Den slutgiltiga svenska versionen av screeningtestet GUSS har anpassats till en svensk vårdkontext. Vidare studier behöver pilottesta den svenska versionen, för eventuell revidering innan en omfattande validering kan genomföras och testet kan implementeras i en svensk strokevårdkontext.
|
3 |
Analysis of Hybrid Electric Autonomous Tactical Support SystemTweedy, Phillip 15 November 2011 (has links)
The modern day expeditionary warfighter faces extraordinary challenges in the battle field and being a beast of burden should not be one of them. Currently the dismounted warfighter is impeded with carrying over 100lbs of tactical gear and supplies for multiday missions in remote territory. Expeditionary forces are also facing an energy and logistical crisis getting water, fuel, and batteries to the tip of the spear. Finding ways to enable self-sufficiency and reducing resupply tethers for small unit operations is a high priority for the armed forces. The Hybrid Electric Autonomous Tactical Support System directly and efficiently tackles both problems head on by synergizing efforts to lighten the load and self sustaining base power by combining the capabilities of the Ground Unmanned Support Surrogate (GUSS) and the Experimental Forward Operating Base projects. Hybridization of the drivetrain of the GUSS vehicle will provide the reliable power for onboard autonomous systems and also enable silent operation modes. The hybrid onboard generator can efficiently provide generous amounts of exportable DC and AC power on demand and is an ideally sized backup/primary power system for small unit bases and forward command posts. The vehicle's onboard energy storage and generator system can also be linked with renewable energy sources to demonstrate the tactical smart mini grid concept. This thesis develops the power requirements for an autonomous system, GUSS mission derived hybrid electric drivetrain specifications, and Marine Corps small echelon bases for the development of the multifunction Hybrid Electric Autonomous Tactical Support System. / Master of Science
|
4 |
Zhodnocení využití GUSS testu u pacientů s poruchou polykání po cévní mozkové příhodě / Assessing the use GUSS test in patients with dysphagia after strokeŠmídová, Michaela January 2017 (has links)
(v AJ) Nursing care for patients with dysphagia after stroke is nowadays a very serious problem. This disease is particularly dangerous for patients because of the risk of imminent aspiration pneumonia. In 2015, Czech Republic has developed a standard treatment plan for patients with dysphagia after stroke and following this plan a new screening method was put into practice, which would prevent aspiration pneumonia (Salt, 2015). This method is called THE GUGGING SWALLOWING SCREEN - GUSS test. After a positive GUSS test result a standardized nursing care should follow, which would involve the whole medical team (doctors, health nurses, speech therapists, physiotherapists and orderly). The aim of this work is to verify whether the GUSS test and subsequently the determined process of the standard treatment together with the nursing care meets and the needs of the nurses. Another objective is to verify whether the nurses would want to add, innovate or make necessary updates based on the already acquired experiences. Furthermore, taking into consideration the frequent collaboration of nurses with the speech therapists, this study also aims to evaluate and asses the cooperation between nurses and the speech therapists. The work also evaluates the effectiveness of the use of GUSS test in providing nursing...
|
5 |
Potřeba nutriční intervence u pacientů po cévní mozkové příhodě / The need for nutritional intervention for patients after strokeŠišková, Ivana January 2017 (has links)
Need of nutritional intervention in patients after stroke Summary Aims: To identify how many patients after acute stroke have accurate oral intake of energy and proteins and how is this condition changed after one month of hospitalization. To evaluate the association between dysphagia and food intake. Methods: The evaluation was conducted by observations of food intake, eaten food records, calculating of energy and nutrients intake and comparing to needed energy (by Harris-Benedicts equation) and proteins. GUSS screening tool was used to evaluation of swallowing, ADL test for self-sufficiency assessment. Data included antropometrical indicators (weight, height, arm circumference) and nutritional screenings in Thomayer hospital in Prague. Results: Of the 35 patients, 54 % had adequate oral intake of energy and 23 % adequate intake of proteins in the first week after stroke. Adequate oral intake of energy was indicated in 66 % of patients and adequate intake of proteins in 11 % after one month of hospitalization. There were no significant improvements of oral energy intake (p=0,2891, α=0,05) or protein intake (p=0,1336, α=0,05) after one month of hospitalization. 84,4 % of patients suffered from dysphagia in first week after stroke and 60,6 % after one month of hospitalization. Correlation between inadequate...
|
6 |
Entwicklung und Erprobung einer Niederdruck-Gießeinrichtung für Eisen-Kohlenstoff-Legierungen und Untersuchungen zur gesteuerten FormfüllungLippek, Peter 23 March 2001 (has links)
Das Niederdruckgießen ist ein innovatives Gießverfahren. Es ermöglicht die gesteuerte Formfüllung entgegen der Schwerkraft. Die Entwicklung einer Niederdruck-Gießeinrichtung für Eisen-Kohlenstoff-Legierungen und die Anwendung der gesteuerten Formfüllung sind die Ziele der Arbeit. Ausgehend von den Niederdruck-Gießeinrichtungen für Aluminium werden Werkstoffe getestet, die sich als Material für das Steigrohr eignen. Für das Verfahren wird eine Niederdruck-Gießeinrichtung im Labormaßstab entwickelt. Diese umfasst den Druckbehälter, das Steigrohr, die Heizung und die Druckluftsteuerung. Für eine industrielle Anlage werden die Konstruktionsunterlagen erarbeitet. Mit der Laboranlage wird der Nachweis erbracht, dass das Verfahren prinzipiell für Eisen-Kohlenstoff-Legierungen anwendbar ist. Die Problematik der gesteuerten Formfüllung wird an einem Beispiel gezeigt. Mit einer Tabellenkalkulation wird eine einfache Berechnungsgrundlage für die gesteuerte Formfüllung vorgestellt. Diese wird mit einem Simulationsprogramm und durch Versuche bestätigt.
|
7 |
Översättning av sväljtestet GUSS-ICU : För att upptäcka sväljsvårigheter hos extuberade patienter på IVAGustafsson Nilsson, Lisa, Norén, Emma January 2020 (has links)
Bakgrund The Gugging Swallowing Screen - Intensive Care Unit (GUSS-ICU) är ett screeningtest med syfte att fånga upp indikationer på sväljsvårigheter efter långvarig intubering hos inneliggande patienter på intensivvårdsavdelningar (IVA). I dagsläget finns det inget svenskt översatt och validerat screeningtest för omvårdnadspersonalen att använda vid bedömning av sväljförmågan efter extubering på IVA. Syfte Syftet med studien var att översätta det internationella screeningtestet GUSS-ICU till svenska för användning i en svensk intensivvårdspopulation. Vidare syftade studien till att utföra en pilotstudie av den svenska versionen på extuberade patienter på IVA. Metod En framåt-bakåtöversättningsmetod användes vid översättningen av screeningtestet GUSS-ICU. Översättningsprocessen omfattade tre steg: framåtöversättning, granskning och kommentarer från en expertpanel och en bakåtöversättning. I översättningsprocessen deltog två logopedstudenter, två handledare, en expertgrupp och en översättare. Expertgruppen bestod av 10 deltagare med olika professioner inom hälso- och sjukvården. Fem inneliggande patienter från IVA planerades delta i en pilottestning av den svenska översättningsversionen. En innehållsanalys genomfördes för att kunna jämföra samtliga översättningar. Syftet med jämförelsen var att identifiera skillnader i ord och satser samt kulturella och kontextuella skillnader. Resultat Studien resulterade i en svensk översättning (GUSS-IVA) av screeningtestet GUSS-ICU. Analysen visade på skillnader i val av ord, koncept och satser mellan de olika översättningarna. Flertalet skillnader var ej betydelseskiljande utan analyserades istället som resultat av skillnader i erfarenhet, kunskap och språkbruk. Översättningsmetoden bidrog till språklig, kontextuell och kulturell anpassning av översättningen. Slutsats Den svenska versionen av GUSS-ICU stämmer bra överens med originalversionen och enbart ett fåtal skillnader observerades mellan översättningarna. Skillnaderna mellan bakåtöversättningen och originalversionen var inte betydelseskiljande, vilket tyder på att den svenska versionen mäter det den avser att mäta. Framtida studier behöver pilottesta och validera den svenska versionen av GUSS-ICU, innan testet kan implementeras i en svensk intensivvårdspopulation. / Validering av screeningtest för sväljsvårigheter för användning inom svensk vårdkontext
|
8 |
Comparative study of microstructures and mechanical properties of in situ Ti–TiB composites produced by selective laser melting, powder metallurgy, and casting technologiesAttar, H., Bönisch, M., Calin, M., Zhang, L. C., Zhuravleva, K., Funk, A., Scudino, S., Yang, C., Eckert, J. 11 June 2020 (has links)
This study presents results of selective laser melting (SLM), powder metallurgy (PM), and casting technologies applied for producing Ti–TiB composites from Ti–TiB₂ powder. Diffraction patterns and microstructural investigations reveal that chemical reaction occurred between Ti and TiB₂ during all the three processes, leading to the formation of Ti–TiB composites. The ultimate compressive strength of SLM-processed and cast samples are 1421 and 1434 MPa, respectively, whereas the ultimate compressive strengths of PM-processed 25%, 29%, and 36% porous samples are 510, 414, and 310 MPa, respectively. The Young’s moduli of porous composite samples are 70, 45, and 23 GPa for 25%, 29%, and 36% porosity levels, respectively, and are lower than those of SLM-processed (145 GPa) and cast (142 GPa) samples. Fracture analysis of the SLM-processed and cast samples shows shear fracture and microcracks across the samples, whereas failure of porous samples occurs due to porosities and weak bonds among particles.
|
Page generated in 0.0361 seconds