Travet står inför en demografisk förändring av sin publik och aktiva och marknaden kring travet kommer i framtiden se annorlunda ut. Det ställer krav på facktidningen Travronden som måste förbättra sin förståelse över marknaden och vad kunderna efterfrågar. Känner de inte till vad sina nuvarande kunder har för intressen är det svårt att framställa en produkt så att tidningen kan behålla sina gamla kunder samtidigt som de rekryterar nya sådana. Syftet med uppsatsen är att lära känna Travrondens läsare och upptäcka eventuella gap som kan finnas mellan ledning, medarbetare och läsarnas syn på Travrondens viktigaste utbud på hemsidan. Arbetet ska även genomföras med en förhoppning om att det ska skapa en förståelse över det val läsarna gör mellan tidning och hemsidan och där hitta nya kunder. Forskningsfrågorna är tre till antalet och lyder som följer; Vilka är läsarna av Travrondens hemsida och vilka behov har de? Går det att identifiera gap mellan ledningen, journalisterna och läsarnas åsikter? Hur behöver Travronden eventuellt förändras för att bli bättre på att tillgodose läsarnas behov och därmed höja kundnöjdheten? För att uppnå det mål som syftet skapar har tre kvantitativa undersökningar genomförts. Av dessa är två stycken interna och innefattar ledningsgruppen och journalisterna, den tredje var en nätundersökning på Travrondens hemsida. De tre gruppernas svar har sedan jämförts och analyserats. De flesta besökarna är män och kring 46 år och med störst intresse av att läsa om nyheter från tränarstallen samt internationella nyheter. Läsarna närde även viss förhoppning om att läsa fler reportage i tidningen och flera förslag till teman har insamlats. Totalt uppfattades två gap, mellan ledning och läsare samt inom produktframförande hos journalisterna, dock relativt små gap som kan förhindras genom förbättrad intern marknadsföring och förståelse över sina roller som deltidsmarknadsförare.

Inom detaljhandeln är konkurrensen mellan aktörer hög och det är inte längre tillräckligt för fast fashion företag att erbjuda modeprodukter snabbt och billigt för att vara framgångsrikt. Begreppet fast fashion har tilldelats företag som fokuserar på att snabbt erbjuda allmänheten billiga alternativ till modeprodukter. Service är en konkurrensfaktor som blivit mer aktuellt även inom fast fashion företag. Resultatet av god service, både under och efter köpet, är nöjda och lojala kunder. För att ett företag ska bli framgångsrikt behöver de erbjuda god service vilket främst kan göras genom säljaren som är den personliga kontakten med kunden. Är textila materialkunskaper en del av kundens förväntade servicekvalitet bör det också vara en viktig del för företaget att arbeta med för att kunna leverera rätt service till rätt kund. Syftet med arbetet var att undersöka och analysera hur textila materialkunskaper hos butikspersonalen i fast fashion företag möter kundernas servicebehov. För att uppfylla syftet har en kvantitativ metod använts bestående av tre enkätundersökningar riktade till tre olika respondentgrupper. Forskningsfrågorna som låg till grund för arbetet var om textila materialkunskaper hos butikspersonalen är en del av kundens förväntade servicekvalitet samt hur butiksledningen ser på behovet av textila materialkunskaper hos butikspersonalen hos fast fashion företag. Den teoretiska modellen som använts genomgående i arbetet är gapmodellen som använts för att identifiera olika gap mellan företag och kund gällande servicekvaliteten. Slutsatsen är att ett antal gap har identifierats kring textila materialkunskaper som en del av servicekvaliteten inom fast fashion företag.

<p>Den största affär man gör i livet är troligtvis en fastighetsaffär. Det finns ofta ett stort urval av både mäklare och byråer. Vill man nå en stor framgång som mäklare fordras att man levererar en tjänst som säljarna anser är bättre än konkurrenternas. Mäklarnas lön grundar sig enbart på säljarens provision och för att överleva inom branschen är det därför av största vikt att veta vad kunderna vill ha. Mäklarna måste därför ta reda på vad säljarna väljer efter för kriterier.</p><p><em> </em></p><p><em>Syftet</em> med uppsatsen är att ta reda på vad säljaren av ett småhus tycker är viktiga kriterier vid valet av fastighetsmäklare, men även vad mäklarna själva tror är viktiga kriterier när säljarna väljer. Samt om dessa två parters uppfattningar stämmer överens? Finns det några skillnader i deras uppfattningar av tjänsten? Vad kan mäklaren då göra åt detta?</p><p><em> </em></p><p><em>Metoden </em>som vi har valt i vår undersökning utgår ifrån en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat fem stycken mäklare och 25 stycken säljare. Mäklarna har vi besökt och intervjuat på plats och säljarna har intervjuats per telefon. Mäklarna har valts från både liten och mellanstor stad.<em></em></p><p><em> </em></p><p><em>Teorin </em>som vi använt oss av<strong> </strong>bygger på tjänste- och relationsmarknadsföring då det inte finns någon litteratur om kunders köpbeteende i fastighetsmäklarföretag. Teoriavsnittets första kapitel handlar allmänt om köpprocessen hos kunder. Detta följs av de teorier vi använt oss av i vår analys.</p><p><em> </em></p><p><em>Slutsatsen </em>i vår undersökning visar på att mäklare och säljare är relativt överens om vilka kriterier som anses viktiga. Kriterier som väger extra tungt är förtroende, första mötet och Word of mouth. Ett gap har uppstått mellan vad kunden förväntar sig och vad den får när man har en missnöjd kund. Detta problem kan avhjälpas med en så kallad gapmodell.</p>

Den största affär man gör i livet är troligtvis en fastighetsaffär. Det finns ofta ett stort urval av både mäklare och byråer. Vill man nå en stor framgång som mäklare fordras att man levererar en tjänst som säljarna anser är bättre än konkurrenternas. Mäklarnas lön grundar sig enbart på säljarens provision och för att överleva inom branschen är det därför av största vikt att veta vad kunderna vill ha. Mäklarna måste därför ta reda på vad säljarna väljer efter för kriterier.   Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad säljaren av ett småhus tycker är viktiga kriterier vid valet av fastighetsmäklare, men även vad mäklarna själva tror är viktiga kriterier när säljarna väljer. Samt om dessa två parters uppfattningar stämmer överens? Finns det några skillnader i deras uppfattningar av tjänsten? Vad kan mäklaren då göra åt detta?   Metoden som vi har valt i vår undersökning utgår ifrån en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat fem stycken mäklare och 25 stycken säljare. Mäklarna har vi besökt och intervjuat på plats och säljarna har intervjuats per telefon. Mäklarna har valts från både liten och mellanstor stad.   Teorin som vi använt oss av bygger på tjänste- och relationsmarknadsföring då det inte finns någon litteratur om kunders köpbeteende i fastighetsmäklarföretag. Teoriavsnittets första kapitel handlar allmänt om köpprocessen hos kunder. Detta följs av de teorier vi använt oss av i vår analys.   Slutsatsen i vår undersökning visar på att mäklare och säljare är relativt överens om vilka kriterier som anses viktiga. Kriterier som väger extra tungt är förtroende, första mötet och Word of mouth. Ett gap har uppstått mellan vad kunden förväntar sig och vad den får när man har en missnöjd kund. Detta problem kan avhjälpas med en så kallad gapmodell.

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kunden anser påverkar och avgör valet av researrangör samt jämföra detta med researrangörernas egen syn. En avgränsning har gjorts till två researrangörer, Ving och Fritidsresor samt till privatturism. Studiens disposition består av ett inledande kapitel i form av introduktion där bakgrund, syfte och frågeställningar presenteras följt av en avgränsning. Vidare presenteras studiens teoretiska grund som följs av det metodologiska tillvägagångssättet. Det fjärde kapitlet består av den insamlade empirin och uppsatsen avslutas med analys och slutsatser som baseras på de ovannämnda kapitlen. Studien undersöks utifrån fyra teorier vilka belyser konsumentbeteende, köpprocess, kundtillfredsställelse och eventuella gap mellan kundernas samt företagens uppfattning. Dessa teorier ligger till grund för studiens diskussion och slutsats. Det teoretiska materialet baseras på vetenskapliga artiklar och litteratur inom ämnet. En metodtriangulering har tillämpats i studien där kvantitativ och kvalitativ metod i form av enkätundersökningar och intervjuer utgör grunden för det material som presenteras i empirin. Då studien analyserar och jämför researrangörernas syn med kundens syn har en komparativ design tillämpats. Resultaten från undersökningen presenterar både likheter och skillnader mellan kundernas respektive företagens syn på faktorer som påverkar valet av researrangör. Likheterna har resulterat i synen på hemsidans betydelse, direktflyg samt marknadsföring i form av omdömen från nära och kära. Skillnaderna som kunde urskiljas var främst synen på sociala medier. Undersökningen visar att kunderna anser att service/tillgänglighet/kontakt är den mest centrala och avgörande faktorn när beslut av en researrangör görs.