Gaturummet utgör några av städernas viktigaste delar. Det är offentliga platser som ska vara öppna och välkomnande för alla. Trots detta ekar våra gaturum i stadskärnorna ofta tomma. Många av dem är inget annat än tråkiga transportsträckor. Denna studie undersöker och utvärderar hur ett gaturum i en stadskärna fungerar och upplevs. Föremål för studien är ett gaturum på Köpmangatan i Sandvikens kommun. Gaturummet ska inom en snar framtid renoveras och därför behövs en grundlig analys av vad som kan förbättras inför renoveringen. Syftet med studien är att undersöka hur ett gaturum bäst utformas för att få möjligheten till att bli en lyckad samlingsplats. Målet är att ge rekommendationer på åtgärder som kan förbättra utformningen av gaturummet. Flera av metoderna som använts i denna studie är baserade på tillvägagångssätt skapade av Jan Gehl. En rumslig analys har utförts på plats i gaturummet samt observationer av hur människor använder platsen. Intervjuer har utförts med personer i gaturummet för att ta reda på vad dessa tycker om platsen. Till sist har en kompletterande intervju gjorts med en samhällsstrateg på Gävle kommun med omfattande erfarenhet av Gehl’s metoder. Utifrån den rumsliga analysen och observationerna av hur människor använder gaturummet på Köpmangatan kan det konstateras att platsen har brister. Det saknas sittplatser och möjlighet för människor att roa sig i gaturummet. Intervjuerna med människor på plats visar att platsen upplevs som tom och tråkig. Ett flertal åtgärder kan göras på Köpmangatan för att gaturummet ska få möjlighet att bli en omtyckt och levande samlingsplats.

No description available.

Barns lek sker 80% av tiden utanför lekparken och med förtätningen av städerna minskar barnens förutbestämda lekytor ännu mer. Sedan barnkonventionen blev svensk lag 2020 har diskussionen ökatkring hur vi skapar barnvänliga miljöer och vad artiklarna innebär för utformningen av staden.Barnkonventionen medför att barnets bästa ska beaktas i alla beslut som direkt eller indirekt rör barn. För planprocessen innebär det att barnets bästa ska synliggöras i alla delarna, från Start-PM till Laga kraft. En metod som tagits fram för att hjälpa beslutsfattare att beakta barnets bästa är barnkonsekvensanalys(BKA). Vilken effekt BKA har på projekten varierar och det verkar saknas en utvärdering av hur det blev i slutändan. Studien syftar därmed till att undersöka vad barnets bästa innebär för utformningen av ett gaturum och om BKA som metod synliggöra det i planprocessen.Studien består av dels en litteraturstudie som bland annat sätter upp ett ramverk kring barnvänlig miljö,belyser barns utvecklingsstadier och förmågor, Hart´s delaktighetsstege och gaturummets uppdelning ochbetydelse i staden. Därefter genomförs en intervjustudie i syfte att skapa större förståelse för ramverkets betydelse för gaturummet, men också för att fördjupa kunskapen kring om hur man arbetar med BKA. Sedan gör studien en innehållsanalys av strategidokument från Stockholms stad, för att titta på hur staden arbetar för att uppnå barnkonventionens artiklar, samt för få en insikt kring vad stadens ambition är för att bli en barnvänlig stad. Sist genomfördes en fallstudie över planområdet Norra Djurgårdsstaden (NDS)Gasverket Västra med syfte att se om barnets bästa synliggjordes i planprocessen med hjälp av metoden BKA. Litteraturstudien fann tre huvudord som tillsammans ansågs beskriva barnvänlig miljö översiktligt och därmed bidrar till en hälsosam utveckling hos barnen. Dessa tre ord är attraktivitet, självständighet och delaktighet. Intervjustudien resulterade inte i en exakt beskrivning av vad dessa ord mer specifikt innebär för utformningen av ett gaturum, förutom att flera aspekter framkom som viktiga att beakta. Intervjustudien visade huvudsakligen på att det är innebörden av dem orden för en specifik miljö, som vi kan fråga barnen om. Däremot framkom det att säkerhet och trygghet är de första funktionskraven som måste säkerställas i gaturummet innan några andra värden kan få plats på riktigt. I övrigt resulterade studien i en diskussion kring syftet med gaturummet för barnen och vilka roller den kan anta i staden, beroende på vad vi vill åstadkomma. Stockholms stad visade på stora ambitioner och implementering av barnkonventionen i mer eller mindre samtliga strategier. Det som saknades var en tydlighet i vad prioritering av gång och cykel (G/C) innebär, dåfallstudiens åtgärdsförslag mer visade på likvärdiga förutsättningar som för bilar. Kring BKA visade studien att metoden skapar förutsättningar för att synliggöra barnets bästa, men att det är kunskapen hos utförare, intresset hos mottagen, stadens ambition, projekts storlek och budgeten som avgör hur väl man lyckas synliggöra barnets bästa i planprocessen. Ur ett barnrättsperspektiv behöver även beslut om markanvändningen utgå från vad som är lämpligast för barnen, för att sätta grunden för att skapa barnvänliga miljöer.

The streets are one of the most commonly used spaces of a city and most people would probably say that they know what a street is. However, at a second glance, streets could be quite complex spaces hosting sometimes co-existing and sometimes contradicting uses. To start with, there is both an inherent relation between staying and moving as well as between space and network in the concept of streets. Relations that is reflected in the global goals for sustainable development and that can´t be treated separated from each other if the streets are going to work as both a network of transportation, public spaces and as individual spaces. This study aims to investigate these inherent relations in the concept of streets between space and networks, staying and moving to describe the inherent complexity in the concept of streets these relations causes. Through the reasearh survey of this essay it is discovered that different parts of important litterature about urban planing treats this complexity in the concept of streets differently. This essay is therefore carried out through a observational study where different streets in Gothenburg, Sweden is observed. Thereafter the streets are described and analyzed in the light of the inherent complexity in the concept streets to examine if differents streets treats this complexity differently.

Runt om Växjö återfinns många köpcentra som ständigt utökar vilket kan bli ett hot mot centrum. Växjö city domineras ur shoppinghänseende, av en enda gata, Storgatan. För att få ett mer konkurrenskraftigt centrum och dessutom ett mer spännande gatunät skulle en breddning av centrum därför vara positivt. Närmast tillhands för en vidgning är den parallella gågatan Sandgärdsgatan, vilken i dagsläget känns mer som en bakgata. Vårt projekt gick således ut på att ta fram förslag på hur man skulle kunna göra Sandgärdsgatan till en mer attraktiv gågata. Undersökningar har gjorts i form av litteraturstudier, intervju- och enkätundersökningar samt besök i olika stadsmiljöer. Förslagen vi tagit fram innefattar allt ifrån ombyggnationer och allmänna upprustningar till torghandel och affischering. De största åtgärdsförslagen har vi förutom i text valt att visualisera med olika ritningar medan mindre förslag endast nämns i text. / In the outskirts of Växjö many shoppingmalls are vastly expanding which in time could pose a threat to the city centre. Växjö city is, in shoppingaspects dominated by one main street, Storgatan. To achieve a more competitive central part of the city and complex street network, a widening of the center would be preferred. Closest at hand for a widening of the city centre is the paralell pedestrian street Sandgärdsgatan, which today is thought of as a backstreet. Our project is to propose examples on how to turn Sandgärdsgatan into a more attractive pedestrian street. Research have been carried out in the form of literaturestudies, interviews and polls aswell as fieldtrips to various urban environments. The proposals we have created include everything from remodelling and general restorations to street markets and placarding. The main proposals aside from being presented in text are also visualised in drawings whilst smaller changes are only mentioned in text.

<p>Runt om Växjö återfinns många köpcentra som ständigt utökar vilket kan bli ett hot mot centrum. Växjö city domineras ur shoppinghänseende, av en enda gata, Storgatan. För att få ett mer konkurrenskraftigt centrum och dessutom ett mer spännande gatunät skulle en breddning av centrum därför vara positivt. Närmast tillhands för en vidgning är den parallella gågatan Sandgärdsgatan, vilken i dagsläget känns mer som en bakgata. Vårt projekt gick således ut på att ta fram förslag på hur man skulle kunna göra Sandgärdsgatan till en mer attraktiv gågata. Undersökningar har gjorts i form av litteraturstudier, intervju- och enkätundersökningar samt besök i olika stadsmiljöer. Förslagen vi tagit fram innefattar allt ifrån ombyggnationer och allmänna upprustningar till torghandel och affischering. De största åtgärdsförslagen har vi förutom i text valt att visualisera med olika ritningar medan mindre förslag endast nämns i text.</p> / <p>In the outskirts of Växjö many shoppingmalls are vastly expanding which in time could pose a threat to the city centre. Växjö city is, in shoppingaspects dominated by one main street, Storgatan. To achieve a more competitive central part of the city and complex street network, a widening of the center would be preferred. Closest at hand for a widening of the city centre is the paralell pedestrian street Sandgärdsgatan, which today is thought of as a backstreet. Our project is to propose examples on how to turn Sandgärdsgatan into a more attractive pedestrian street. Research have been carried out in the form of literaturestudies, interviews and polls aswell as fieldtrips to various urban environments. The proposals we have created include everything from remodelling and general restorations to street markets and placarding. The main proposals aside from being presented in text are also visualised in drawings whilst smaller changes are only mentioned in text.</p>

Gaturummet är en viktigt mötesplats för både större och mindre händelser. I takt med den ökande mängden biltrafik i planeringen och modernismen har gaturummet som mötesplats fått mindre plats i stadsplaneringen. De sociala värdena är en viktig faktor för barns uppväxt och påverkar deras fysiska och mentala hälsa. Vad en stad ska tillföra till invånarna har förändrats under årens gång och barns möjlighet till lek i det offentliga rummet har förändrats. Det är också en central del i uppsatsen där stadsmiljön påverkar barns möjlighet till spontanlek. Barnperspektivet har blivit mer centralt inom planeringen i samband med att barnkonventionen blev svensk lag i januari 2020 (Regeringskansliet 2020). Lagen har medfört att det finns regleringar för barns rättigheter i planeringen och det är inte längre endast rekommendationer. Barnperspektivet behöver ta hänsyn till barnens rörelsefrihet och möjliggöra för en trygg och lekfull miljö. Genom en kombination av kvalitativa intervjuer och kvalitativ innehållsanalys kommer uppsatsen beröra olika delar av planeringsprocessen. Detta för att få en bild av hur Bollebygd kommun och Uppsala kommun vill planera centrummiljön och vad deras vision är för barn i stadsplaneringen. Uppsatsens syfte har varit att studera hur gaturummets utformning kan skapa sociala arenor. Uppsatsen har ett fokus på hur utformningen kan främja spontanlek i det offentliga rummet och hur barnperspektivet tas i beaktning i planeringen. Utifrån en socialkonstruktivistisk ansats kommer uppsatsen att besvara tre frågeställningar för att uppnå syftet med uppsatsen. Hur planerar Bollebygd kommun och Uppsala kommun för spontanlek? Hur praktiserar Bollebygd kommun och Uppsala kommun barnperspektivet i planeringen? Hur kan den urbana miljön påverka sundare livsstilsvanor för barn? Resultatet visade att det är svårt att planera för spontanlek i gaturummet, främst på grund av trygghetsaspekten. Vårdnadshavare begränsar barnens rörelsefrihet för att skydda mot trafikfaror och det är svårt att i planeringen eliminera den rädslan. Uppsala kommun hade ettiiexempel på en ”sommargata” som var avstängd för biltrafik. När biltrafiken begränsades började fler människor vistas där och det blev en ökad rörelse och barnen sprang mer fritt än innan. Sociala värden är viktiga att främja för att skapa livliga gaturum och att initierar till lek är positivt för barnens hälsa. Gaturummet är en social arena för lek och kreativitet och det krävs inte mycket för att göra det möjligt. För att planera för spontanlek är det av stor betydelse att förstå hur den uppstår för att kunna främja introduktionen till lek. Barnperspektivet fungerar som en grund för att uppnå en hållbar stad. Staden blir tillgänglig för de flesta genom att ta hänsyn till barnen i staden. Kommunerna har kommit olika långt med barnperspektivet i planeringen och studiens resultat visar att det är svårt att motivera barnperspektivet i planeringen. Det är dock problematiskt att hävda barnperspektivet och ibland handlar det snarare om projektledarens preferenser än utrymmet barnperspektivet får i planeringen.

En stadskärnas närhet till naturliga vattenmassor tillför staden särskilt utmärkande egenskaper. Vattenkontakten utgör en direkt övergång från byggd miljö till naturlandskap mitt i staden. Däremot har hamnområden, vägar och parkeringar fått övertag på vattenfronten i många svenska kuststäder - vilket innebär att städerna går miste om offentliga stadsmiljöer med höga skönhetsvärden. Dessa områden är därmed särskilt intressanta för stadsutveckling som främjar människors användning. I det här arbetet undersöks hur den fysiska miljön intill en vattenfront kan utformas för att främja människors användning av det offentliga rummet. Genom en fallstudie av Trossö vattenfront i Karlskrona samt användning av metoderna platsanalys och kvalitativ textanalys, tas strategier fram för arbetets gestaltningsförslag. I arbetet presenteras sex olika gestaltningsförslag för ökad användning av offentliga rum intill Trossö vattenfront. Av studiens resultat framgår att det i huvudsak finns fyra huvudmål som behöver uppfyllas för att främja användningen av offentliga rum intill en vattenfront: det behövs en blandning av funktioner och aktiviteter, mötesplatser som passar alla, tillvaratagande av vattenkontakten samt god fotgängarvänlighet.

Norrköping är en stad vars historia har haft en stor inverkan på stadens utveckling. Mest framträdande är dess storhetstid som en industristad. När en av stadens mest attraktiva områden blir tillgängliga genom omlokalisering av den inre hamnens aktiviteter, ser jag en möjlighet att fördjupa stadens karaktär som en industristad, genom att förankra ett nytt lager av stadens historia. Den norra delen av Inre hamnen kommer att vara en delvis nybyggd stadsdel i anknytning till innerstaden, men med en genomträngande karaktär av den tidigare hamnen. Spår av den tidigare industriverksamheten kommer att synas i både byggnader och gaturum. Utvalda byggnader kommer att bevaras och ett noggrant arbete med byggprocessen, kommer att bli en två av de viktigaste verktygen i processen för att fördjupa stadens karaktär. Detta historiska lager är det andra planerade bevarandet av ett arkitektoniskt lager i stadens historia, och det är en inbjudan till att ytterligare lager läggs till i framtiden. Allt i syfte att bibehålla stadens karaktär och ta med den med stolthet in i framtiden. / Norrköping is a city with a history which has had a strong impact on the city’s development. Most prominent is its heydays as an industrial city. When one of the city's most attractive areas becomes available through the relocation of the inner harbour activities, I see the opportunity to deepen the city’s character as an industrial city, by adding a new layer of historical impact. The North part of the Inner harbour will be a partly newly built neighbourhood related to the inner city but with a penetrating character of the former harbour. Traces of the past industrial activity will be visible in both the buildings and the street rooms. Specific buildings will be kept and a careful work with the building process, will be a two of the important tools in the process to deepen the city’s character. This historical layer is the second architectural layer planned in the city’s history, and it’s an invitation for further layers to be added in the future. All with the intention to maintain the city’s character and bring it with pride into the future.

I städer runt om i världen omvandlas körfält och parkeringsplatser till ytor för gående och rekreation. Bilens och vägtrafikens dominans ifrågasätts och människan till fots tillåts ta plats. Gående fyller en avgörande roll i den levande och hållbara staden. För att skapa rum för gående krävs dock en utformning som lockar till vistelse och rekreation genom trivsamma miljöer. Vid omvandlingen av trafikmiljöer till trivsamma vistelsemiljöer behöver trafiknätet i staden anpassas till en mer bilfri livsstil och trafikens utmaningar behöver lösas på andra sätt. Varje plats har sina egna förutsättningar vilket påverkar resultatet.  Götgatan på Södermalm i Stockholm är en huvudgata och ett viktigt stråk mellan norr och söder. Gatan har en lång historia och har förändrats flera gånger. Dagens gata har stora flöden av gående men samtidigt tar bilarna en stor plats i gaturummet. Denna rapport syftar till att undersöka i vilket utsträckning gatan kan göras mer trivsam för gående genom att ta bort biltrafiken från gatan. Kriterier för trivsamma gaturum och bilfri trafikplanering har studerats och lett fram till insikten att ytorna behöver omgestaltats för att skapa den miljö som krävs. Platsinventering av södra Götgatan och intervju med en tjänsteman från Stockholms stad ger underlag för att bedöma vad som är möjligt att göra på platsen.  Analysen visar att en fullskalig gågata från Folkungagatan till Ringvägen är svår att genomföra utan att negativa effekter kommer drabba resten av stadsdelen. Gatans bredd och längd gör det svårt att motivera en gågata. Slutsatsen är att mindre omfattade åtgärder kan tillföra de värden som behövs och att säsongsmässiga gågator kan vara ett alternativ som inte i för stor utsträckning påverkar tillgängligheten negativt. / In cities around the world, lanes and parking lots are being converted into areas for walking and recreation. The dominance of the car and road traffic is questioned and life on foot is allowed to take over. Walking has crucial role in the vibrant and sustainable city. To create space for pedestrians, however, a design is required that attracts visit and recreation through pleasant environments. When transforming traffic environments into pleasant living environments, the traffic network in the city needs to be adapted to a more car-free lifestyle and the challenges of traffic need to be solved in other ways. Each place has its own conditions, which affects the result. Götgatan on Södermalm in Stockholm is a main street and an important link between north and south. The street has a long history and has changed several times. Today's street has large flows of pedestrians, but at the same time the cars take up a large part in the street space. This report aims to investigate the extent to which the street can be made more pleasant for pedestrians by removing car traffic. Criteria for pleasant street spaces and car-free traffic planning have been studied and led to the realization that the surfaces need to be redesigned for the purpose. Site inventory of southern Götgatan and an interview with an official from the city of Stockholm provide a basis for assessing what is possible to do on the location. The analysis shows that a full-scale pedestrian street from Folkungagatan to Ringvägen is difficult to implement without negative effects distressing the rest of the district. The width and length of the street make it difficult to motivate a pedestrian street. The conclusion is that less extensive measures can add the values needed and that seasonal pedestrian streets can be an alternative that does not have too much negative effect on accessibility.