This essay aims to investigate representation and diversity in novels used in the English teaching inupper secondary school, and whether teachers take representation into account when choosing whatnovels to work with. A web survey was used to ask 71 teachers of English open questions regardingwhat novels they use in their teaching and why. The results demonstrate that the majority of the usednovels depict normative protagonists and settings, although there is some diversity and representationof different genders, races, ages, abilities and settings. It is also shown in the results that the majorityof the responding teachers do not think about representation when choosing what novels to workwith, while some respondents do indicate that they take aspects of representation into account. Theresults are discussed by drawing on ideas about representation, diversity and an intersectional genderpedagogy from Rudine Sims Bishop and Nina Lykke. / Denna uppsats syftar till att undersöka representation och mångfald i romaner som används iengelskundervisning i gymnasiet, samt om lärare har representation i åtanke när de väljer vilkaromaner de skall arbeta med. En webbenkät användes för att fråga 71 engelsklärare öppna frågorangående vilka romaner de arbetar med och varför. Resultatet visar att en majoritet av användaromaner skildrar normativa protagonister och miljöer, även att det finns viss mångfald ochrepresentation av olika kön, etniska tillhörigheter, åldrar, funktionsvariationer och miljöer. Det visarsig även i resultatet att majoriteten av responderande lärare inte har representation i åtanke när deväljer vilka romaner de skall arbeta med, medan några respondenter indikerar att de tar hänsyn tillaspekter av representation. Resultaten diskuteras med hjälp av idéer om representation, diversitet ochintersektionell genuspedagogik från Rudine Sims Bishop och Nina Lykke.

The aim of this thesis is to argue that using the novel The Way of Kings by Brandon Sanderson to explore the concepts of gender roles, with masculinity and its hegemonic aspect at the forefront, through the fields of gender studies and gender pedagogy, will provide grounds for meaningful classroom discussions and activities in the Swedish upper secondary school by drawing parallels between the fictional society presented in the novel and our own.  Three main traits of hegemonic masculinity are analyzed and applied to the characters Kaladin, Dalinar and Jasnah, namely physical assertiveness, egocentric individualism, and domination. The novel’s potential for use within the Swedish upper secondary school, specifically in the course English 7, is analyzed. The domination trait of hegemonic masculinity was found noticeably absent in the three protagonists, while this trait could be found amongst the novel’s antagonists. Potential was found in using the novel to lessen the effects of the boy crisis in the Swedish school system.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar av och kunskaper kring att arbeta med genus och drama samt att belysa vilka eventuella utmaningar de möter i arbetet. Studien präglas av kvalitativ metod och utgår ur ett socialkonstruktionistisk perspektiv. Vår ambition var att samla in pedagogernas erfarenheter och uppfattningar i relation till hur normkritisk pedagogik och genusfrågor synliggörs i barns dramalek därför har vi använt intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att samtliga intervjuade pedagoger uppfattar och använder drama som en pedagogisk kontext för att undersöka jämställdhet tillsammans med barn på ett lekfullt sätt. Detta, i sin tur, belyser dramas kraft som ett normbrytande pedagogiskt verktyg. Resultatet visade även hur pedagogernas förhållningssätt i relation till normer och stereotyper påverkar och utformar sättet barn upplever normer och stereotyper samt hur dramapedagogik bidrar till barns normkritiskt tänkande. Till sist, tydliggjordes hur viktigt pedagogernas medvetandegörande och närvaro är för att styra lärandet utifrån barns behov, medan olika utmaningar som uppstår bör lösas genom en god kollegial och föräldrasamverkan. / The purpose of the study was to investigate educators' perceptions of and knowledge about working with gender and drama and to shed light on the possible challenges they face in their work. The study is characterized by a qualitative method and is based on a social constructionist perspective. Our ambition was to collect the educators' experiences and perceptions in relation to how norm-critical pedagogy and gender issues are made visible in children's drama play, which is why we have used interviews as a data collection method. The results showed that all interviewed educators perceive and use drama as a pedagogical context to investigate gender equality with children in a playful way. This, in turn, highlights the power of drama as a norm-breaking pedagogical tool. The results also showed how the educators' attitudes in relation to norms and stereotypes affect and shape the way children experience norms and stereotypes and how drama pedagogy contributes to children's norm-critical thinking. Finally, it was clarified how important the educators' awareness and presence is to guide learning based on children's needs, while various challenges that arise should be solved through good collegial and parent collaboration.