Digitaliseringen av det litterära samhället har medfört många nya möjligheter för skapandet och delandet av litteratur. Det jag ämnar undersöka i min uppsats är ett exempel på den digitala litteratur som faller utanför den etablerade bokmarknaden, mer specifikt det skräcklitterära kollaborativa projektet SCP Foundation. SCP Foundation presenteras som ett slags digitalt arkiv där läsaren får ta del av tusentals fiktiva dokument som beskriver anomala objekt på ett ytterst torrt och kliniskt språk. I detta arkiv kan läsaren bland annat ta del av dokumentet som hanterar SCP-055, ett objekt som karakteriseras av omöjligheten att komma ihåg vad det exakt är för något. Min uppsats utgår från objektet SCP-055 och med hjälp av Abigail De Kosniks teori kring digital fiktion och Eugine Thackers teori kring skräckfiktion så ämnar jag undersöka hur SCP-055 relaterar till en diskurs kring digital lagring av information och den moderna rädslan kring överflödig information. Vidare kopplar jag denna diskurs till konceptet övernaturlig skräck, och argumenterar för att SCP-055 genom dess mottagande av läsaren avslöjar en destruktiv relation till det okända. Min uppsats hanterar dels det dokument som berör SCP-055, men även ett smalt urval andra berättelser och även kommentarsfälten på SCP Wiki, för att föra en diskussion kring hur objektet påverkas av SCP Wikis kollaborativa format, där varje läsare blir en möjlig medförfattare. Jag argumenterar för att SCP-055 dels pekar på en fruktan inför den oändliga information som finns att tillgå digitalt och även hur dess kollaborativa format möjliggör att SCP Wikis gemenskap fortsätter att låta objektet vara okänt.

Science fiction is a genre about extrapolating contemporary knowledge of the society we live in, in order to build imaginary, future societies in order to understand the consequences and evolution of our knowledge. In this work, I explore the predictive aspects of science fiction by making a comparative analysis between Frank Herbert's Dune and Isaac Asimov's Foundation. The questions I have chosen to explore are: How are the novels are influenced by the life experiences of the authors?How does the novels reflect the time period in which they were written?How does prediction function as a plot device in the novels?As a theoretical basis for my work I have used the academic journal Science Fiction Studies, as well as individual articles, academic books and author biographies that touch upon the subject.My approach has been to apply a traditional literary critique to the authors and the novels in order to understand the relationship between the authors and their novels.Asimov, a professor in chemistry, reflects in his fictional writing a deep faith in the sciences and their ability to navigate problematic futures with pinpoint accuracy, whereas Herbert makes known his distaste for authority figures. Asimov's predictive psychohistory leads the novel's psychohistorians to a better, more utopian society, whereas the prescience of Paul Atreides leads mankind to violence and ruin. Herbert's writing functions almost like a polemic against Asimov's idea that scientists would function as flawless leaders in society, and that prediction of the future would lead inevitably to a more prosperous society. From my analysis I have concluded that both the authors and the time period in which they wrote their respective novels played a significant role in shaping the futures depicted in each novel. Far from being novel predictions of potential futures, the future societies of Herbert and Asimov's novels reflect their own ideology and the time periods in which the novels were written.

No description available.

This essay explores the connection between rhythm and imagery in three poems by Tomas Tranströmer. The poems are: “Ostinato”, “Alkaiskt” and “Preludium”. In the essay, an analysis of rhythm is combined with an analysis of imagery. The rhythmic analysis focuses on concepts like “verse”, “phrase” and “stressed” and “unstressed” syllables. The analysis of imagery focuses on such concepts as “simile”, “metaphor” and “symbol”. The essay uses these concepts to explore the connections between rhythm and imagery in the poems. The result of the research is that there are several ways in which rhythm and imagery interact in the three poems. They interact, for example, through a correspondence between rhythmic repetition and imagery of endless movement. The study ends by recommending that future analysis of Tranströmer's poetry should pay closer attention to the way that rhythm is used in his poems and the way it effects their meaning.

Puzzle, the donkey in the lion’s skin, an analysis of the literary donkey in C. S. Lewis’s The Last Battle. This paper intends to examine the portrayal of donkeys in western literature by a close reading of the donkey Puzzle in C. S. Lewis’s The Last Battle. The overall purpose is to examine how donkeys have historically been portrayed in litterature. How the view of the donkey as dumb has come to be shaped by earlier Greko-Roman literature as Aesop’s fables and how it is possible to see these prejudices in the depiction of Puzzle. The focus is to understand how the negative image of the donkey has emerged and is shaped by the purpose and function the donkey has had, and still has, for humans. This paper’s questions are: How is Puzzle portrayed in C. S. Lewis The Last Battle? Is Puzzle presented as inferior/lower class? Are there any characteristics of the fool in Puzzle? The analysis shows how the old prejudiced image of the donkey can be seen in the depiction of Puzzle. This is obvious from how Puzzle is portrayed in relation to other character’s, especially how he is posed as opposite to the unicorn Jewel. But it is also visible in how Puzzle himself uses these prejudices in his defense by claiming that he is too stupid to understand; A defense often used by the fool. I argue that Puzzle bears the traits of the fool even if he remains a donkey in the end.

Quatre questions vont se poser pour notre étude de Fifi Brindacier : que vaut la nouvelle version de 1995 et qu'apporte-t-elle de nouveau par rapport aux premières versions ? En quoi diffèrent les versions de 1951 et de 1962 par rapport à l'original ? Quel succès pour Pippi Långstrump en Suède et en Europe ? L'insuccès du livre en France et les choix de la traductrice sont-ils liés au contexte socio-historique et littéraire français d'après la seconde guerre mondiale?

This paper explores the Xenogenesis trilogy written by Octavia Bulter and how it presents Otherness as a concept.  It provides several examples of otherness and additionally presents ideas of how it can be seen as something to be celebrated.

No description available.

Den här studien är en analys av hur den ryske författaren Lev Tolstoj, genom kanonisering och uppkomsten av vissa mönster av texter, bilder och representationer, reduceras till tecken, symbol och ikon, samt hur denna symbol och ikon behandlas i två filmadaptioner - Leo Tolstoj (Lev Tolstoj 1985) respektive The Last Station (2009). Den teoretiska utgångspunkten är i huvudsak Jurij Lotmans kultursemiotiska teori och i synnerhet hans definitioner av termerna tecken, symbol och ikon. Uppsatsen visar, utifrån denna semiotiska teori, hur adaptionerna väljer att representera en viss bild av Tolstoj som en reduktiv strategi för att kunna skapa ett narrativ som måste infoga och välja bland en komplex uppsättning av bilder och självbilder, representationer och självrepresentationer. Resultaten av analysen visar hur bilden av Lev Tolstoj i Lev Tolstoj fokuserar på bilden av författaren som å ena sidan starjets, som en vis äldre man, som människor uppsöker, och å andra sidan som författare. Hans verk ges följaktligen stort utrymme och det refereras ofta till hans verk, och då i synnerhet till den senare produktionen av filosofiskt och religiöst material. Vad gäller de ikoniska elementen är det bilden av den gamle mannen i de enkla bondekläderna från de sista åren av hans liv som dominerar. Överlag är filmen tydligt centrerad just runt Tolstoj och dessa aspekter och bilder av honom. I stark kontrast står däremot The Last Station som över huvud inte utgår från författaren utan betraktar honom utifrån övriga figurer. Även om de ikoniska elementen här i stort överlappar med den ryska adaptionen är det en betydligt förenklad version av Tolstoj som förekommer - det stora geniet. Den förenklade bilden möjliggör ett fokus på personen Tolstoj, hans privata sidor, förhållandet till människorna runtomkring, utan att behöva i detalj diskutera hans texter eller deras innehåll. Slutligen visar studien på fördelen med att röra sig bort från ett ensidigt och snävt perspektiv på adaption som ett förhållande mellan två texter från två olika semiotiska system, det vill säga från två olika medier. I stället använder studien ett semiotiskt metaspråk för att diskutera adaption och visar på möjliga sätt att diskutera hur texter och bilder tar en viss former då de traderas mellan och inom semiotiska system, hur de omvandlas och omförhandlas, från då till nu och vidare i nya texter.

Studiens syfte är att undersöka hur ett antal svensklärare i årskurs 4–6 ser på sin undervisning i läsförståelse och läsförståelsestrategier. Vi undersöker hur de planerar och genomför denna undervisning, om undervisningen i läsförståelse med läsförståelsestrategier som metod upplevs bidra till att öka elevernas läsförståelse och om eleverna ges möjligheten till att fördjupa sin läsförståelseförmåga i förhållande till tidigare skolår. Resultatet bygger på intervjuer med tre lärare som undervisar i svenska i årskurs 4–6 och visar på att lärarna anser det viktigt att undervisa i läsförståelse, men att detta i hög grad sker implicit. Lärarna ansåg att bristen på undervisningstid vara en utmaning för undervisning i läsförståelse. Det går även att utläsa en osäkerhet hos lärarna när det gäller undervisning i läsförståelsestrategier och begreppsanvändning i sammanhanget. Som tidigare forskning visat kan det finnas en risk för att eleverna inte får ett språk för att kunna samtala om sin kunskapsutveckling i läsförståelse, om lärarna inte aktivt undervisar i läsförståelsebegrepp, vilket i sin tur kan bidra till försämrade läsförståelsekunskaper.