Detta examensarbete syftar till att, med hjälp av lärarintervjuer, undersöka hur lärare resonerar vid valet av litterära texter som läses i ett heterogent klassrum. Examensarbetet ämnar därtill till att, med hjälp av elevintervjuer, undersöka elevers upplevelser av lärares litterära textval. Metoden består av sex intervjuer varar fyra är med lärare och två med elever. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader lärare emellan i de resonemang som förs vid valet av litterära texter som ska läsas i ett heterogent klassrum. Vidare visar resultatet att litteraturvalen baseras på en progression svenskkurserna emellan, samt att lärarna utgår från elevernasallmänna och litterära repertoarer. Samtliga lärare uppger igenkänning som en viktig aspekt som styr deras litterära textval. Resultatet visar dock att två lärare ibland tenderar att rutinisera dessa. Därtill visar resultatet att en majoritet av lärarna anser sina personliga preferenser påverka deras litterära textval. Vad gäller elevernas upplevelser av lärares litterära textval visar resultatet att kollision kan uppstå när textens och elevens allmänna repertoarer inte överensstämmer. Vidare visar resultatet att trots frånvaron av identifikation med textens tema, kan eleven uppskatta den vilket innebär att kollision inte nödvändigtvis uppstår.Sammanfattningsvis visar studiens resultat att lärarna ser på sina litteraturval som komplexa och att det finns många faktorer som ligger till grund för valen.

No description available.

No description available.

The vaccine issue is on the agenda and is widely discussed in the public debate. The reason is the ongoing corona pandemic which has led some people to refuse vaccination while others have been patiently waiting for their turn to receive their vaccination dose and it is clear that the topic divides the population into three different groups; pro- vaccine, anti-vaccine and those who have doubts about the issue. In SVT's Dokument inifrån: Vaccinkrigarna the journalists behind the documentary invites the viewer through infiltration into the anti-vaccine movement that works agianst vaccine by highlighting its disadvantages and possible harms. But how are the problems of vaccines portrayed in the documentary and how do the journalists present themselves? That is what this study aims to investigate by anchoring a rhetorical narrative analysis in a narratological approach. The theoretical starting point that forms the basis for the analysis work of the documentary in this study is Bill Nichols – Dokumentärfilmen som genre och Bengt Nermans Massmedieretorik, and previous research by Magnus Danielson Den granskande makten, Piotr Urniaz Redigering och skuld and Jesper Strömbäcks study on the need for investigative journalism. Methodological concepts, based on theoretical starting points, that are pertain to the study are observation and tracing.By using a rhetorical narratological analysis method and support from previous research and the selected theoretical starting points, the study has clearly shown the position of the documentary and the journalists behind it in the matter of vaccines. The problem of stopping vaccination is clearly highlighted and backed up by experts and healthcare professionals, something that gives the recipient an obvious idea that the purpose of the documentary is to encourage vaccination. It is also clear that the journalists and other participants who are in favor of vaccines stand for the good, those who want to get the viewers and all the inhabitants of society to do what they think is right; continue to vaccinate. While the participants in the resistance movement the journalists infiltrate are pointed out as the ignorant and evil, those whom the World Health Organization WHO classifies as one of the greatest threats to global health.Keywords: vaccine, documentary, journalists, vaccine resistance movement, experts

No description available.

Denna studie undersöker (1) sex yrkesverksamma gymnasielärare i ämnet svenskas mål med skönlitteraturundervisningen, (2) samma lärares strategier för skönlitteraturundervisningen samt (3) vilken roll subjektiv kontra objektiv läsning spelar i deras skönlitteraturundervisning. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex informanter från fem olika gymnasieskolor i Mellansverige. Resultatet visar att studiens tillfrågade lärare upplever skönlitteraturundervisningen som en utmaning, både på grund av elevernas motstånd och rådande distansundervisning. Detta påverkar både deras mål, som uttrycks som läsupplevelse och akademisk utveckling, och deras strategier, vilka är att göra litteraturläsningen mer ”tillgänglig”, att arbeta med intresseväckande verk och använda sig av litteratursamtal. Av resultatet framkommer också att lärarna arbetar olika mycket med subjektiv kontra objektiv läsning, och att vilken av de båda som klassas som mer avancerad varierar. Skönlitteraturläsning anses dock vara en grund till att fostra goda samhällsmedborgare, och mer stöd i hur skönlitteraturundervisning kan och bör bedrivas anses nödvändigt för både lärarnas och elevernas skull.

Undersökningens syfte är att studera hur litteraturhistoriska läromedel i svenska för gymnasiet legitimerar de litterära verk och författarskap de omfattar, samt även vilken litteratursyn de legitimerar. En brukstextanalytisk metod tillämpas för att studera läromedlens innehållsliga mönster, dess teman och propositioner. Utifrån denna analys framställdes ett antal kategorier av legitimeringar. Vidare anläggs ett teoretiskt perspektiv baserat på tidigare forskning. Legitimeringarna i läromedlen bedöms vara i linje med de legitimeringsformer som tidigare identifierats i svenskläromedel. Legitimeringarna bedöms motsvara de kriterier för svenskundervisningens centrala innehåll som redovisas i Lgy11. Den litteratursyn som identifieras i läromedlen relateras till tidigare forskning om litteratursyn i läromedel samt läroplaner och motsvarar på flera sätt tidigare legitimeringar av litteraturläsning.

Vår studie handlar om att jämföra klassiska folksagor och Disneys klassiker med en komparativ metod där vi jämför versionernas olikheter och likheter. Vi har inriktat oss på sagornas protagonister som i alla versioner är prinsessor. Utifrån detta har vi valt att redogöra våra frågeställningar ut ett genusperspektiv. Resultatet av studien visar hur Disneys versioner anpassat sig till målgruppen och förskönat versioner med bl.a. färgrika bilder som förtydligat handlingen och gjort dem mer barnvänliga. Studien redovisar hur folksagornas främlingsfientlighet och skoningslösa handlingar avdramatiserats i Disneys adaptioner.

No description available.

No description available.