Högläsning är en viktig del av elevernas språkutveckling. Däremot finns det en stor andel lärare som väljer bort högläsningen i undervisningen eftersom de inte hinner med det i vardagen. Syftet med vår studie är att undersöka hur olika lärare tillämpar högläsning i undervisningen i årskurserna F-3. Syftet är också att undersöka sambandet mellan högläsning och språkutveckling hos eleverna. För att undersöka detta kommer vi utgå från tre frågeställningar: Hur utformas högläsningen? Vilken betydelse har de texter som används? Vilken roll spelar högläsning i lärares arbete med elevernas språkutveckling?  Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har utfört sex intervjuer med olika informanter på sex olika skolor. De flesta informanterna i vår studie högläser varje dag för sina elever. Resultatet visar att informanterna väljer högläsningsböcker som är åldersanpassade och som intresserar eleverna. Informanternas arbete med högläsning består oftast av ett samtal under eller efter högläsningen. svåra ord uppmärksammas samtidigt som innehållet i högläsningen  diskuteras. Det sociokulturella perspektiven kommer till uttryck när eleverna diskuterar med varandra om innehållet i de olika texterna. Tidigare forskning och våra informanter påpekar att högläsning bidrar till språkutveckling och utvecklar elevernas ordförråd. Även fonologisk medvetenhet utvecklas och högläsning bekantar eleverna med språket som används i olika texter och texters uppbyggnad.

This essay aims to explore the identities of a selection of female characters in Earl Lovelace’s novel Salt. My research questions are the following: How are the selected characters’ hybrid identities constructed? What role do different circumstances play in the formation of the characters’ identities? How do polyphony, mimicry and the carnivalesque affect their identities? Although the examined women are assumed to conform to similar gender norms, I argue that there is no common female role in Salt. This is demonstrated by the characters’ hybrid identities, which combine divergent characteristics. The method used in the analysis is close reading formulated by Greenham. My analysis reveals that the concept of carnivalesque influences the identities of all the examined characters. It results in a performative, creative power that makes the women discover and redefine their selves. However, it occurs in different ways for each character. Moreover, the characters’ identities are highly polyphonic and complex, with contrastive traits completing each other. To a lesser extent, the analysed women’s identities show traits of postcolonial mimicry, which may be seen as a repetitive and imitative attitude.

Denna studie syftar till att undersöka hur klass och genus skildras i samtidsromanerna Björnstad av Fredrik Backman och Störst av allt av Malin Persson Giolito. Studien ämnar även att se vilka teoretiska föreställningar om makt, vad beträffar klass och genus, som kan identifieras i romanerna. Utifrån dessa perspektiv har en kvalitativ och textnära analys gjorts. Genom ett urval av karaktärer och passage fokuserar analysen på att ta fram de mest intressanta aspekterna inom klass och genus. Studien koncentrerar sig på karaktärernas egenskaper och framställning i relation till genus och klass samt hur dessa relaterar till makt och maktordning. Analysen framhäver aspekter i hur romanernas karaktärer uppvisar stereotypa beteenden och om eventuella avvikelser framkommer samt vilka paralleller som kan dras mellan klass och genus till makt. Teorierna som används i studien är formulerade av Judith Butler, Michel Foucault och Pierre Bourdieu. Dessa tre teorier beskriver hur romanerna relaterar till samhälleliga normstrukturer och till maktordning. Den slutsats som framhävs i diskussionen är att Foucaults maktteori kan appliceras i olika sammanhang i romanerna där karaktärerna utmanar maktordning genom vrede, sorg och maktlöshet.

No description available.

What happens to man’s place when non-human nature – man’s environment – is under threat? Norwegian author Maja Lunde explores this in the four novels that make up the “climate quartet,” Bienes historie (2015), Blå (2017), Przewalskis hest (2019) and Drømmen om et tre (2022), in which she discusses various climate issues. This master’s thesis investigates how Lunde establishes the significance of place and the meaning of nature as a place in her climate quartet, with an emphasis on the dystopian portrayal of place and the relationship between the human and the non-human. The analysis employs a thematic close reading approach, using ecocriticism as a general theoretical framework. In particular, the works of scholars Ursula K. Heise, Doreen Massey, and Antonia Mehnert on the meaning of place contribute to this study’s analytical framework, which includes concepts such as sense of place, de- and reterritorialization, riskscape, non-places, the global and the local. The study also draws on Sigmund Freud’s and Martin Heidegger’s concepts of the Uncanny. The thesis shows that in Lunde’s climate fiction, place is a prominent actor because it threatens the characters' existence and can be perceived as a catalyst for the stories’ events. The characters’ identity as nomads who traverse the world as a global riskscape is a key theme. The fictional world is characterized by emptiness, which can be perceived as a result of deterritorialization. The emptiness in some places leads to the concept of the Uncanny in both the dystopian future perspective, where the climate-changed world is depicted as an uncanny place, and in the past and present perspectives, where nature is often depicted as an uncanny quasi-object. The characters’ awareness of nature as an ambivalence is particularly significant. The analysis of Lunde’s use of place and the meaning of nature as a place provides a nuanced exploration of the complex relationship between humans and their environment.

Denna studie tar sitt avstamp i Skolverkets mål om en undervisning i hållbarhet, miljö och natur i syfte att undersöka hur dessa teman kan behandlas didaktiskt i skolämnet svenska i Sverige. Två frågeställningar prövas där den ena utforskar hur det litterära verket Utvandrarna av Vilhelm Moberg kan förstås ur ett ekokritiskt perspektiv, och den andra kastar ljus på begreppet ekolitteracitet och dess didaktiska möjligheter. Undersökningen visar att ekokritiska läsningar av fiktiva texter kan vara ett konstruktivt förfarande i syfte att öka medvetenhet hos elever om ekologiska frågor och därmed uppnå ökad ekolitteracitet. Studien visar också att ett intermedialt perspektiv där olika texttyper och medier analyseras och diskuteras kan fungera väl när det gäller att utveckla ekolitteracitet.

Studien syftar till att undersöka hur hållbarhetsperspektiv kan inkluderas i svenskämnet på gymnasiet, enligt riktlinjer från skolverket. En ekokritisk läsning av Maja Lundes roman Binas historia utifrån Timothy Mortons teorier om mörk ekologi och hyperobjekt är tänkt att svara mot syftet. Den ekokritiska litteraturanalysen ses ur ett didaktiskt perspektiv och frågor om vilken didaktisk relevans analysen har diskuteras avslutningsvis. Materialet läses mot bakgrund av Timothy Mortons teorier om hyperobjekt och mörk ekologi. Ett hyperobjekt kan inte upplevas i sin helhet av en människa på grund av dennas begränsade livslängd och oförmåga att uppleva flera lager av tid samtidigt. Begreppet viskositet används för att förklara hyperobjektets tröghet och hur vi redan befinner oss i dess trögflytande massa, vilken illustreras av en honungsburk som en fluga desperat försöker ta sig upp ur. Romanens tre olika berättelser utspelas under olika tider och karaktärerna upplever därmed olika aspekter av hyperobjektet bidöd. De tidigare generationerna hoppar glatt ner i honungsburken och lämnar åt kommande generationer att upptäcka hur den trögflytande honungen inte låter dem ta sig upp ur burken. Begreppet agrilogistik förklaras som drivkraften bakom neolitiska revolutionen och vidare utveckling inom jordbruk och teknologi. Drivkraften liknas vid en rytm som ingen kan sluta dansa till. Analysen visar hur karaktärerna i boken inte kan undvika att delta i vad som leder till bidöd, vilket med hjälp av teorin om agrilogistik kan förklaras som att de inte kan sluta dansa till den svåridentifierbara rytmen av utveckling.

För den som undervisar i litteratur i dagens skola kan det vara en stor utmaning att välja vilka texter eleverna ska arbeta med, med tanke på alla skönlitterära verk som finns att ta del av. Till lärarens hjälp finns det flera olika läromedel som denne kan använda sig av, b.la. litteraturantologier. Det finns en mängd antologier med olika urval av verk från både manliga och kvinnliga författare och med olika ursprung, skrivna i olika tider. Denna studie gör en komparativ analys av fyra litteraturantologier avsedda för svenskundervisningen på gymnasienivå. Syftet med studien är att ta reda på vilka likheter och skillnader som finns mellan antologiernas innehåll. Dessutom genomförs en liknande analys på de till texterna hörande samtals- och diskussionsfrågor som finns med i antologierna. I resultatet framgår att b.la. att det finns stora likheter i vilka verk man har valt att ha med i antologierna, och att man har valt författare med liknande ursprung. Det finns även skillnader mellan antologierna – t.ex. har någon antologi inte lika stor representation av verk som någon annan, och tidsintervallen mellan första och sista verket i en antologi är kortare än i en annan antologi. De samtals- och diskussionsfrågor som finns kopplade till de antologiserade texterna är utformade så att antingen eleven ska söka svaret i texten, ska svara med stöd från texten eller ska dela sina personliga erfarenheter gällande vad de tyckte om texten.

This essay analyzes the role and power of edible meat in the Swedish translations of Pow! by Mo Yan and The Vegetarian by Han Kang. The focus is on the main characters and their relation to meat-eating, their choices of eating or not eating meat, and the way meat influences their lives. Through the characters' habits of eating the analysis also explores their animality to further investigate power-dynamics. The result shows that both main characters in the novels suffer under the influence that meat has over them. They both decide to stop eating meat in order to regain control over their lives, by changing their eating habits they are able to become different from what they used to be. In Pow! Xiaotong is able to learn how to better control his animalistic desire. In The Vegetarian Yeong-hye's attempts to reform life and gain freedom are never enough, and she ends up trying to starve herself to death as a last way out.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur den magiska realismen påverkar verkligheten i Haruki Murakamis roman 1Q84. I romanen framträder en ny verklighet där vedertagna idéer om tid, rum, identitet sätts på prov, vilket är vanligt inom just magisk realism. Metoden för analysen är en närläsning av 1Q84 och utgår från Franz Rohs nästan hundra år gamla definition av magisk realism och även Wendy B. Faris teoretiska kriterier för magisk realism. Roh hävdade att magisk realism sätter verkligheten i ett nytt ljus och ska inbjuda till att upptäcka livets mysterier som gömmer sig bakom verkligheten. Faris har tagit fram fem kriterier för den magiska realismen och det som denna uppsats framförallt fokuserat på är hur två världar möts och ifrågasättandet av idéer.   I analysen diskuteras hur de två månar som finns i romanens nya verklighet dels kan ses som en illustration av den magiska realismen, dels som en symbol för en ny tidsålder. Med hjälp av vardagliga ting sätter romanen verkligheten i nytt ljus, precis som Roh menade att magisk realism ska göra. Även förvrängningar och förstärkningar av ting leder till att gränserna för det sannolika förskjuts. Ifrågasättanden av begreppen tid, rum och identitet lyfts särskilt fram i analysen och det är tydligt att romanen använder drag som är typiska för den magiska realismen och på detta sätt utmanar gränserna för det möjliga. Slutsatsen blir att med hjälp av berättartekniken magisk realism sätter 1Q84 verkligheten i ett nytt ljus och inbjuder både karaktärer och läsare till en inre reflektion.