No description available.

Dikter om betydelsen av att vara barn till en mor och en far som överlevde Förintelsen och hur en stark judisk kulturell identitet och uppväxt och en stark närhet till Israel präglar mig och min syn på min plats i Sverige och i världen. Ett försök att så rakt och osminkat som möjligt ge uttryck för detta. Dessutom några dikter av annan, mer vardaglit karaktär mot sutet.

In Marguerite Duras’ autobiographical novel L’Amant there are several written photographs, through which the story is told. This essay examines the function of these photographs – both actual and non-taken, as well as the idea of the photo – in L’Amant. The essay shows how the photograph is used as a means to authenticate the story, as well as to put that same authenticity into question. Reality is destabilized by setting the objectivity of the photograph against the uncertainty of memory and sense of self. Furthermore, by fragmenting linear storytelling common in the written medium, the novel subverts the idea of reality and, in turn, the genre of autobiography.

Uppsatsens syfte är att genom undersökningar av relevanta verk som rör sig kring gammal nordisk folktro kring varelsen myling och jämförelser med den moderna ungdomsskräckromanen Jag väntar under mossan (2013) av Amanda Hellberg kunna utröna samband och skillnader mellan användandet av folktrons varelser i gamla berättelser kontra den moderna ungdomsromanen. För att fördjupa just bakgrunden till den bestämda moderna ungdomsskräckromanen har även ett antal verk som behandlar just skräck och/eller ungdomslitteratur valts ut som referensmaterial.  Under arbetets gång har det dels noterats att varelsen myling trots sin antagonistiska roll i folksagor, i utvald roman frångår mallen som antagonist, vilket är ett intressant och även i dag vanligt förekommande fenomen i ungdomsromanens behandling av gamla tiders monster och antagonister. Detta till trots har inte själva mytbildningen kring mylingen skrivits om, utan i stället utökats och fördjupats till ett mer personligt plan.

I denna studie undersöktes boksamtalets former och funktioner i mellanstadiet årskurs 4–6. Studiens syfte var att ta reda på boksamtalets syfte, organisering och effekter. Studien baserades på sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt en pilotintervju. I resultatet fastslogs fem olika teman kopplat till forskningsfrågorna. Dessa teman är: Boksamtalets syfte, Progressionen från lärarledda till elevledda boksamtal, Planerade frågor styr boksamtalet, Läsförståelsestrategier skapar läsförståelse och Boksamtal skapar kunskap- och personlighetsutveckling. Majoriteten av lärarna ansåg att främsta syftet med boksamtal var att öka elevers läsförståelse med hjälp av läsförståelsestrategier. Lärares organisering av boksamtal baseras på förplanerade frågor med mål att boksamtalen utvecklas från lärarledda till elevledda. Effekter lärarna säger sig uppleva hos eleverna vid användning av boksamtal är ökad läslust, förbättrad resonemang-, kommunikation- och läsförståelseförmåga samtidigt som eleverna utvecklas personlighets-, kunskaps- och minnesmässigt. Slutsatsen dras att boksamtalets syfte bör fokuseras på att öka elevers läslust snarare än läsförståelsestrategier för att skapa en god grund för främjandet av elevers läsutveckling. Slutsatsen dras även att boksamtalen bör vara lärarledda kopplat det sociokulturella perspektivet. Sistnämnda slutsatsen är att boksamtal skapar ovannämnda effekter som lärare säger sig uppleva vilket skapar en god grund för elevers nuvarande skolgång och framtida yrkesliv.

Sammanfattning Inledningsvis kommer detta arbete att förtydliga vad läromedel är, som sedan följs upp av en bakgrundförklaring av genus, läroplanen och läroboken. Syftet med detta examensarbete var att få djupare förståelse om hur genusperspektivet uttrycker sig i läromedlet Livet i Bokstavslandet (Stark, 2015; Stark, Wedsberg & Örn, 2016; Stark, Wedsberg & Örn, 2017). Till detta gjordes en textanalys av både bilder och text i läseböckerna för årskurserna 1–3 med kvalitativa inslag. De teorier som arbetet grundar sig på är Hirdmans genusteori och Connells syn på maskulinitet. Även Fagrells (2000) sätt att kategorisera kön och Nikolajevas (2017) perspektiv på genus i barnlitteraturen lyfts i denna del av arbetet. Tidigare forskning som har gjorts inom samma forskningsområde kommer också att presenteras under senare del av arbetet där jag tar stöd av Eilards (2008) avhandling och skriver om könsrollerna och jämställdhet i läroböckerna. Begränsningar har gjorts då urvalet har varit att undersöka just läseböckerna. Vid textanalysen har jag utgått från hermeneutik som är den vetenskapsteori som handlar om att det är tolkningen och förklaringen av texten som är centrala delar i en analys. I resultatet av analysen framkommer det att det förekommer könsstereotyper och normbrytande beskrivningar i läseböckerna.

Pippi Långstrump är en välkänd karaktär som har förgyllt många generationer med sin karismatiska personlighet. Böckerna om Pippi Långstrump har skapat en hel del reaktioner, Framförallt har böckerna skapat kritik kring rasismen kopplat till kolonialismens ideologi. I denna uppsats analyseras Pippi i Söderhavet (Lindgren,1946) utifrån ett raskritiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att belysa hur rasismen gestaltas i boken samt undersöka enskilda yttranden i massmedia om Pippi Långstrump kopplat till rasism. I uppsatsen undersöks även karaktärerna i boken ur ett vithetskritiskt perspektiv. Metoden är närläsning av Pippi i Söderhavet (Lindgren,1946) med fokus på hur karaktärerna beskrivs i förhållande till rasismen samt hur de enskilda yttrandena i media uppfattar Astrid Lindgrens berättande om Pippi Långstrump. Uppsatsen innehåller även en jämförande analys av boken och de utvalda artiklarna. Analysens slutsatser om Pippi i Söderhavet (Lindgren,1946) landar i att det finns passager som ärrasistiska och är kopplade till kolonialismen. Pippi i Söderhavet (Lindgren,1946) använder sig av kolonialismens ideologi genom att undersåtar är svarta och makthavarna är vita.

Så säger en av romangestalterna i Sven Delblancs Samuelsvit ochger därmed uttryck – ett av många – åt något som skulle kunna benämnas ’vanmaktens makt’. Vanmaktens makt har också blivit titeln på denna undersökning av sekulariseringstematiken i Delblancs Samuelsvit och Änkan. – Hur framställs och bearbetas sekulariseringen i dessa texter? – Vilka bilder ger de av sekulariseringsprocessen och dess följder,av ett sekulariserat samhälle och en sekulariserad människa? Dessa frågor, bland andra, diskuterar Helene Blomqvist i denna studie.Delblancs fem romaner bearbetar två livsfrågor som tycks bli på ett särskilt sätt aktualiserade genom sekulariseringen: frågan omontologin och frågan om etiken. Det handlar å ena sidan om ett teoretiskt spörsmål – om hur man kan uppfatta tillvarons grundläggande beskaffenhet – och å andra sidan om ett praktiskt – hurman bäst skall leva sitt liv i denna värld. Såväl Samuelsviten som Änkan gör upp räkningen med en gammal monistisk allsmäktig-Gud-ontologi. Teodicéproblemet visar sig vara trons stötesten: föreställningenom en allsmäktig och allgod gud kan inte fås att rimma med allt det destruktiva i tillvaron, ondskans framfart,eget och andras lidande. Romanerna gestaltar alla ett sökande efter en mer hållbar ontologisk och etisk grund. Hur skulle ett sådant alternativ kunna se ut? Detta är frågor som är helt centrala för Delblancs romaner och således också för denna undersökning. / <p>Distrubution: Genom författaren</p>

Skönlitteratur är mycket omdiskuterat i dagens samhälle, och i juli 2016 pågick en debatt om huruvida skönlitterär läsning är nödvändig i skolan för att höja de svenska Pisa-resultaten. Den här uppsatsen ämnar att ta reda på varför skönlitteratur är så omdiskuterat, genom att göra en litteratursociologisk analys av argumenten för och emot skönlitterär läsning i skolan. I uppsatsens undersökningsdel går jag igenom de olika argumenten, analyserar dessa och i viss mån jämför dem med varandra. Denna typ av analys har tydliggjort att kopplingen mellan åsikter om skönlitterär läsning och samhälle är stark, och att det i många fall är svårt att utröna vad det är som egentligen diskuteras: vikten av att läsa skönlitterärt eller vikten av att skapa ett stabilt samhälle.

Syftet med uppsatsen är att utifrån en jämförelse av fem verk av fyra författare - Karl Ove Knausgård, Lars Norén, Maja Lundgren och Carina Rydberg se huruvida mottagandet skiljer sig åt ur genussynpunkt mellan dessa författares verk som är av liknande karaktär. Detta utförs med hjälp av Yvonne Hirdmans genusteorier och delvis av Ebba Witt-Brattströms teorier om könsanalog läsning. Intresset för detta uppkom utav att Maja Lundgren i synnerhet fick utstå mycket kritik beträffande sin roman "Myggor och tigrar" samtidigt som Lars Norén mestadels hyllades som en stor författare, trots verkens likhet beträffande den utlämnande aspekten.