Studiens syfte är att se hur könsfördelningen ser ut bland huvudkaraktärer och betydande bikaraktärer i de 20 mest populära skönlitterära böckerna som används i årskurs 4-6. Detta för att se vilka typer av karaktärer som eleverna får möta genom skönlitteraturen, samt i vilken utsträckning eleverna får möta olika typer av karaktärer. Den könsfördelning som visar sig i analysen används sedan för att kunna diskutera vad detta eventuellt kan göra för elevernas syn på kön. Metoden består av en analys av skönlitterära böcker för barn. Urvalet gjordes genom att se vilka böcker som 150 lärare använder i sin undervisning genom högläsning och klassuppsättningar, då det är de böcker alla elever i ett klassrum får ta del av och eventuellt diskutera. De 20 mest populära böckerna användes sedan i analysen. Analysen bestod av att titta på vilket kön huvudkaraktärerna och de mest betydande bikaraktärerna har i boken, vilket sedan sammanställdes i en tabell. Resultatet visade att runt 70% av huvudkaraktärerna som presenterades i böckerna var män, och över 60% av de mest betydande bikaraktärerna var män. Oavsett om man tittar på alla 20 böckerna eller de mer moderna av dessa, visar resultatet alltid på att 70% av huvudkaraktärerna är män. Studiens slutsats beskriver hur överrepresentationen av manliga viktiga karaktärer kan påverka elevernas syn på kön, och hur lärare och föräldrar behöver en förståelse för hur mångfald bland huvudkaraktärer är viktigt för elevernas identitetsskapande och deras syn på kön och makt. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-03</p>

No description available.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur genus framställs hos karaktärerna i två historiska romaner som används i årskurs 4-6. Mer specifikt undersöker studien hur centrala karaktärer i romanerna Drakskeppet (1997) och Nattkorpen (2021) skildras utifrån ett genusperspektiv. I studien har en kvalitativ analys genomförts som undersökt vilka könsstereotypa respektive normbrytande egenskaper som centrala karaktärer ur de båda romanerna besitter. Utifrån analysen har karaktärerna sedan i resultatet kategoriserats som könsstereotypa eller normbrytande karaktärer. Resultatet visar att sju av tolv karaktärer som analyserats kan betraktas som normbrytande, medan fem av tolv analyserade karaktärer följaktligen är könsstereotypt skildrade. I resultatet framgår också att Drakskeppet innehåller fler könsstereotypa skildringar än Nattkorpen. Med utgångspunkt i analys och resultat har studien i resultatdiskussionen kunnat jämföra hur genus framställs i de båda romanerna och belysa aspekter kring hur miljön i romanerna påverkar hur genus framställs. Resultatet har också utmynnat i en diskussion kring hur romanerna påverkar elevers uppfattning om genus och hur de i undervisningssituationer kan användas för att utveckla eleverna uppfattning om genus och få elever att ifrågasätta traditionella genusmönster. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-03</p>

No description available.

This essay explores the feminist message in Kate Chopin’s short story “The Story of an Hour” and Charlotte Perkins Gilman’s “An Extinct Angel” and “The Yellow Wallpaper”. The relationship between space and gender will be examined in connection with theoretical conceptions of female consciousness. The study makes use of feminist theory and is particularly inspired by Virginia Woolf’s conception of the gender-space relationship, along with later feminist critics’ works on gender consciousness. It is argued that the authors, through these short stories, describe the contemporary female experience and propose the claiming of space as the solution to end female repression. The study ultimately shows that these stories convey the authors’ appeal for the awakening of the feminist consciousness - an appeal to kill ‘the angel in the house’.

Heart of Darkness does raise several issues when used in a teaching context. For instance, the novella depicts the Congolese as primitive, animalistic, ignorant, and superstitious. Thus, it perpetuates racist tropes about Africans that unfortunately still exist today. In an era marked by heightened awareness of racial and social inequality, the language in Heart of Darkness becomes extremely offensive because it subjects the racialized reader to language that is hard to digest. However, this essay attempts to illustrate how a critical reading of Heart of Darkness shows that the novella is far too complex to be reduced to the epitome of racist discourse, namely because it illustrates the inherent ambivalence that characterizes the Victorian, imperialist, colonizing West. Taught the right way, Heart of Darkness has the potential to provide students with the knowledge necessary to comprehend that race is a social construct that is developed, generated, and replicated discursively through various ideologies with the express intention of defending the unequal treatment of people and groups

Utilisant le modèle de niveaux de propositions proposé par Rune Ingo, les structures syntaxiques d'un extrait de deux romans français, Madame Bovary de Gustave Flaubert et Thérèse Raquin d'Émile Zola, sont analysées et comparées. Puis, les structures syntaxiques de deux traductions suédoises de chacun des romans sont analysées et comparées avec leurs textes d'origine respective. Les conservations et les changements de niveau de proposition dans les traductions différentes sont quantitiés et comparés afin d'examiner dans quelle mesure la différence de la structure syntaxique entre texte source et traduction peut s'expliquer d'un côté par le caractère du texte source et de l'autre côté par le style du traducteur. En outre, une étude du changement du sujet dans les traductions est executée. Les analyses montrent que les différentes structures syntaxiques dans les deux textes d'origine provoquent des différences systématiques dans leurs traductions suédoises. Les versions suédoises de Thérèse Raquin sont au niveau syntaxique plus fidèles à leur texte d'origine que les deux traductions de l'œuvre de Flaubert. Pourtant, la fidélité syntaxique de la traduction au texte d'origine reste en grande partie une fonction de style du traducteur. Les résultats montrent qu'il y a un écart syntaxique plus grand entre les deux traductions de Madame Bovary que entre celles de Thérèse Raquin. / Using the model of clause levels proposed by Rune Ingo, the syntactic structure of excerpts of two French novels, Madame Bovary by Gustave Flaubert and Thérèse Raquin by Émile Zola, are analysed and compared. The syntactic structure of two Swedish translations of each of the novels are analysed and compared with their respective source texts. The conservations and alterations of clause level in the different translations are quantified and compared in order to examine to which extent the difference in syntactic structure between source text and translation can be explained on one hand by character of the source text and on the other hand by the style of the translator. In addition, a study of changes of subject in the translations is executed. The analysis shows that the different syntactic structures in the two source texts provoke systematic differences in the Swedish translations. The Swedish versions of Thérèse Raquin are in a syntactic perspective closer to their source text than the translations of Flaubert's novel. However, the syntactic fidelity of the translation to the source text remains to a large extent a direct function of the translator's style. The results show that there is a bigger syntactic difference between the two translations of Madame Bovary than between those of Thérèse Raquin.

I kursplanen för svenska står att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. Syftet med min empiriska studie är att undersöka hur lärare med hjälp av en skönlitterär text i sin undervisning kan stödja elevers förmåga att läsa och förstå skönlitteratur. Den metod som jag har använt i denna studie är kvalitativ metod. Jag har använt semistrukturerade intervjuer och intervjuat undervisande lärare samt fyra elever. Jag har gjort tre lektionsobservationer för att uppnå syftet med min studie. Resultatet visar att när läraren väljer en skönlitterär text till sin undervisning använder hon sin erfarenhet som lärare i svenska och gör didaktiska val samt tar hänsyn till sin elevgrupps förutsättningar och erfarenheter. Vid litteratursamtalen i undervisningen hörs både elevernas och lärarens röst. Eleverna kan diskutera och resonera kring texten samt göra tolkningar utifrån sin förmåga. Studien visar att lärare med hjälp av en utmanade och krävande skönlitterär text i sin undervisning kan stödja elevers utveckling av sin förmåga att läsa och förstå skönlitteratur.

No description available.

No description available.