Syftet med denna analys är att undersöka de genretypiska dragen inom quest-fantasy genren och hur det framkommer som satir i The Dark Lord of Derkholm av Diana Wynne Jones. Hur används romanens handling och karaktärer för att kritisera och kommentera på klicher inom genren? Detta arbete är en genrestudie som görs genom en närläsning av verket och komparativ analys mellan The Dark Lord of Derkholm och Tough guide to fantasyland som också är skrivet av Diana Wynne Jones. Respektive verk delar samma berättelsevärld och ger olika perspektiv på hur en fantasyvärld och äventyr förväntas se ut. Resultatet visar att läsarens bekantskap med fantasygenren och läsarens genreförväntan påverkar hur väl de satiriska elementen känns igen i verket men att romanen skrivits för att kunna läsas även utanför ett satiriskt perspektiv. Författaren prioriterar att bygga upp en genuin berättelsevärld som kan stå på egna ben utöver att bara vara ämnat för att kritisera genren den var skriven för. De centrala teman som undersöks är: Genretypiska troper inom quest-fantasy genren, genreförväntan och satir.

Syftet med denna studie är att undersöka om avsaknaden av fiktiva manliga sexualbrottsoffer i ett lärosätes litteraturlistor påverkar samhällets och mäns syn på sexuellt våld och våldtäkt. Enligt svensk forskning finns ett stort mörkertal gällande män som har utsatts för sexualbrott, eftersom att män har svårt för att identifiera sina upplevelser av sexuellt våld och att se sig själva som våldsutsatta. Vilket är en av anledningarna till att de inte anmäler sexualbrott i samma utsträckning som kvinnor. Ytterligare ett syfte är att ta reda på om skönlitteratur kan bidra till att bilda opinion och belysa ämnen som är relativt tabubelagda. Förutom det manliga våldtäktsoffret, vill jag uppmärksamma manlig depression och självmord. Forskning visar på att det finns en koppling mellan att ha blivit utsatt för sexualbrott och suicidförsök. Utsatta personer ligger även i riskzonen för att utveckla PTSD, depression, självskadebeteenden och riskbruk av alkohol. Kan skönlitterartur hjälpa manliga sexualbrottsoffer att identifiera vad de varit med om söka adekvat hjälp för att undvika psykisk ohälsa och förhindra självmord?

Syftet med denna litteraturstudie har varit att sammanställa forskning om hur lärare kan arbeta med högläsning i svenskundervisning (eller motsvarande ämnen i engelskspråkiga kontexter) för elever mellan 12 och 18 år, samt vilka möjligheter och utmaningar högläsningen bidrar till för denna åldersgrupp. För att kunna besvara mitt syfte har jag använt dessa två följande forskningsfrågor: Hur kan svensklärare (eller motsvarande lärare i engelskspråkiga kontexter) arbeta med högläsning för elever mellan 12 och 18 år? Vilka möjligheter och utmaningar bidrar högläsningen till för denna åldersgrupp? Resultaten visar att högläsning bidrar med flera möjligheter för denna åldersgrupp men även utmaningar. Majoriteten av möjligheterna handlar om det sociala lärandet samt förbättrad läsförståelse och läsflyt. De avgörande faktorerna för att uppnå dessa goda möjligheter visade sig vara lärarens gestaltning och den sociala kontexten. Utmaningarna innefattar svårigheter bland elever i ett mångkulturellt klassrum och även kritik som menar att högläsningens gemensamma lärande i grupp kan riskera bli ytligt och ofokuserat. Andra utmaningar behandlar elevers klagomål om lärarens högläsningshastighet. Fler studier som behandlar den valda åldersgruppen behövs för att bekräfta resultatens reliabilitet.

No description available.

Abstract I uppsatsen Hästen och hans pojke: Nya perspektiv på hästboksgenren genom en studie av B. Wahlströms Djurböcker för ungdom, diskuteras hästboksgenren och hur den har beskrivits och definierats. I dag kategoriseras hästböcker ofta som flickböcker och det finns en uppfattning om att flickor gärna läser hästböcker medan pojkar undviker dem. Böcker med manliga protagonister har ofta förbisetts i forskningen eller inte setts som tillhörande genren. Syftet med uppsatsen är att bemöta och problematisera den nuvarande genrebeskrivningen av hästböcker. Genom att undersöka böcker om och med hästar där protagonisterna i huvudsak är män och pojkar, och diskutera dessa böckers marknadsföring, mottagande och vanligt förekommande teman, nyanseras beskrivningen av hästboksgenren. Genom analys av utvalda böcker ur B. Wahlströms bokförlags serie Djurböcker för Ungdom diskuteras hur dessa böcker med företrädelsevis manliga protagonister förhåller sig till den gängse definitionen av hästböcker med kvinnor och flickor i huvudrollen. Med utgångspunkt i frågor kring genredefinitioner, konventioner och genus problematiseras hästboksgenren och uppsatsen föreslår en bredare användning av begreppet än den vedertagna. Böckerna i serien Djurböcker för Ungdom är oftast äventyrsberättelser mycket äventyrliga och saknar några av de utmärkande karaktäristiska dragen som den mer traditionella hästboken har. Dock innehåller de flera av de teman som beskrivs vara definierande för hästboken såsom pedagogisk ansats, fokus på relationen mellan häst och människa, och betoning av vikten av att behandla hästen väl. Uppsatsen slutsats är att den smala genredefinitionen som traditionellt används om hästböcker utgår mer från genus än de teman som framträder i böckerna. I stället har hästböcker med manliga protagonister ofta definierats som exempelvis äventyrsböcker och inte som hästböcker.

No description available.

In this essay I investigate how gender roles gets protrayed in the famous, swedishauthor Elsa Beskow’s picture books about the three aunts, Aunt Green, Aunt Brownand Aunt Lavender. The focus is on the main charcters which are the three aunts,Uncle Blue, Peter and Lotta and especially the picture book The adventures of Peterand Lotta. The central point of this essay were to analyze how Beskow display stereotypicalgender roles in both the verbal and visual story of her picture books about the threeaunts. Using gender, children’s literature and picture book theories I couldinvestigate Beskows works and identify a lot of typical gender roles in thecharacters clothes and characteristics. However, she also includes features, such asthe clothes, which are typical for the time being. Beskow does go against the flow,for example when she includes Lotta, a girl, in a masculine narrative. The conclusion of this essay is that Elsa Beskow should be perceived as a modernauthor for her time because she illustrate women who are allowed to be feminineand still be a part of the masculine narratives. She illustrate women who isn’t dependent on men and men who are allowed to have feminine characteristics.

This essay discusses the complex of problems relating to gender roles in correlationto the chosen novel The summer I turned Pretty written by Jenny Han. The essaycompares examples from the book based on different perspectives such asfemininity in comparison to masculinity, and how it consequently impacts theprotagonist in her actions and thoughts. Which also impacts her approach to therespective characters in the book. As a result of this the essay also discusses theimportance of looking at intersectionality in addition to the feminist perspective toinclude a wider perspective of social structures. Additionally, the result of theanalysis consists of an explanation that focuses on the feminine approach the bookexploits. It discusses how our view on femininity are focused on the male gaze andretails the details of the patriarchal structures we live after in the contemporarysociety. Due to this it also impacts the literary themes and trends such as thefeminine figure subjecting herself to the male gaze. Due to these themes and trendsthe essay demonstrates how women are obliged to follow the patriarchy andultimately shows how it can be highlighted in the chosen book.

Syftet med den vetenskapliga undersökningen är att ta reda på den plats och relevans som bilderboken har i svenskämnets litteraturstudier i gymnasieskolan. Anses bilderboken enbart ha en distinkt plats hos gruppen av yngre läsare, eller kan det finnas potentialer att integrera den för andra, äldre läsare? Huvudsakligen studeras förhållandet mellan bild och text i två skönlitterära bilderböcker, Bläckfisken (2017) och Sesam sesam (2017), som båda är författade av författaren Gro Dahle. Som analysverktyg användes Maria Nikolajevas (2000) schematiska skiss av samspelen mellan bild och text i bilderböcker samt Katarina Rejmans (2013) litteraturdidaktiska verktyg "den litteraturdidaktiska trappan". Resultaten av undersökningen påvisade att samspelen mellan bild och text i Bläckfisken och Sesam sesam är flytande och varierar, där Bläckfisken tenderade att visa upp ett förstärkande och kompletterande samband medan Sesam sesam förhöll sig mer symmetriskt och kontrapunktiskt. Narrativen i bilderna och texten hade tendenser att förstärka brister eller luckor hos varandra, men även vara motstridiga och kontrapunktiska. Verken har en tydlig prägel av kontroversiella ämnen, där den litteraturdidaktiska kan användas som didaktiskt verktyg för läraren när det gäller integrering av bilderboken i litteraturundervisningen i svenskämnet på gymnasial nivå. Undersökningar visar även på att bilderboken inte explicit nämna som ett medel lärarna inte ska använda i undervisningen, utifrån Skolverkets styrdokument. Således kan bilderboken, med dess komplexa narrativ och dubbla tilltal, användas i svenskundervisningen på gymnasial nivå. Det krävs enbart ett engagemang, intresse och rätt didaktiska kunskaper eller verktyg för att implementera detta i undervisningen.

Syftet med studien var att fördjupa förståelsen för hur skolledare, lärare och bibliotekarier arbetar för att skapa och främja en läskultur i skolan. Forskningsfrågorna fokuserade på skolledare, lärare och skolbibliotekariens uppfattning om varför elever bör läsa skönlitteratur, skolpersonalens roll i att hantera läskulturen och de utmaningar som läsfrämjande står inför. Undersökningen genomfördes i form av observation och semistrukturerade intervjuer med fem informanter (tre lågstadielärare, en biträdande rektor och en skolbibliotekarie) på en skola. Data analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultaten av studien visar att skolan arbetar med medvetna strategier för att skapa en god läskultur genom att planera in lästid i lektionsplaneringen, ge eleverna möjlighet att välja sina egna böcker, diskutera och reflektera över de lästa texterna, använda olika lässtrategier och metoder för att stödja deras läsinlärning. Forskning stödjer också dessa åtgärder som effektiva för att öka elevernas intresse för läsning och förbättra deras läsförmåga. Skolans bibliotekarie arbetar också aktivt med att skapa en strukturerad och välplanerad biblioteksmiljö samt specifika aktiviteter för att öka elevernas intresse för att läsa. Studien visar dock att det finns brister i direkt samarbete mellan skolbibliotekarien, biträdande rektor och lärare på den aktuella skolan, elevernas engagemang i läsning och en tydlig struktur för hur läsning ska integreras i undervisningen. Trots utmaningar visar studien att skolan har potential att skapa en positiv och välkomnande läsmiljö som uppmuntrar eleverna att läsa mer och utforska olika typer av skönlitteratur.