Studien syftar till att undersöka socialarbetares erfarenheter av att använda vård- och genom-förandeplaner i socialtjänstens missbruksvård. Fokus ligger på socialarbetares upplevelser av vård- och genomförandeplaner som arbetsverktyg, klientens delaktighet, samt samverkan mellan aktörer i samband med planering. Kvalitativa intervjuer av åtta socialarbetare har ge-nomförts. Resultatet visar att socialarbetarna har olika inställning till planerna, samt erfaren-het av en rad möjligheter och utmaningar med arbetsverktyget, delaktighet och samverkan; vilket tyder på en komplexitet. Om och på vilket sätt socialarbetarna hanterar intentionerna om vård- och genomförandeplaner och sitt handlingsutrymme som gräsrotsbyråkrat, kan kopplas till huruvida de finner planerna vara meningsfulla, hanterbara och begripliga. En rad handlingsförslag ges till socialarbetare, chefer, dataprogramskonstruktörer, politiker, lagstif-tare och forskare, inklusive förslag på vidare forskning.

Syftet med uppsatsen är att bvelysa handläggning och dokumentation av ansökningar om särskilt boende enligt LSS och genomförandeplaner för insatsen samt att se hur dessa dokument avspeglar personernas livssituation. Elva utredningar om ansökan om särskilt boende enligt LSS och fem genomförandeplaner har undersökts i en kommun i Sverige. Datamaterialet är från åren 2007 till 2011. Materialet har studerats med kvalitativ innehållsanalys som analysmetod. Studien visade att utredningarna har blivit mer utförliga med tiden. I de senare fanns mer omfattande beskrivningar om personerna. Anledningen till ansökan var att man nyligen insjuknat, skulle flytta från föräldrahemmet eller att en tidigare insats inte hade fungerat. Samtliga i studien saknade lönearbete, däremot hade majoriteten behållning av någon form av daglig verksamhet. Många i studien hade haft en svår livssituation under barndomen och i vuxen ålder. Den målsättning som de flesta hade var att på olika sätt nå ökad självständighet i livet. Vissa personer som varit isolerade eller haft en inaktiv fritid fick efter att de fått särskilt boende en mer aktiv och social fritid. Med insatsen särskilt boende enlig LSS gick det att se att personerna fick ett bättre stöd som var bättre anpassat efter deras behov. Stödet ges dock inom en organisatorisk ram som delvis styr den enskildas vardag.

<p>The aim of the thesis was to explore the attitudes toward social documentation held by care personnel, as well as factors that could have an impact on the process of social documentation. The study is based on a survey encompassing 100 respondents working as care personnel at six different eldercare units at Kungsholmen in Stockholm. The data was analyzed by quantitative methods, using a statistical software package (SPSS).</p><p> </p><p>The main questions in the study are whether the respondents know how, what and why they should document, what obstacles they experience and what they would need in order to document more or better, as well as whether there are factors that influence their attitudes and knowledge regarding documentation.</p><p> </p><p>The key results show that more time is the most common need, and lack of time the most common obstacle to social documentation reported by the respondents. Furthermore, the results show that those who report that they are satisfied with their working conditions are most likely to also report that they know how and why social documentation should be conducted. These results suggest that it is urgent for organizations to create good working conditions in order to increase motivation for social documentation.</p><p> </p><p>The results are analyzed using organizational theories. Additionally, we discuss the experiences reported by the personnel from a historical perspective</p><p> </p>

The aim of the thesis was to explore the attitudes toward social documentation held by care personnel, as well as factors that could have an impact on the process of social documentation. The study is based on a survey encompassing 100 respondents working as care personnel at six different eldercare units at Kungsholmen in Stockholm. The data was analyzed by quantitative methods, using a statistical software package (SPSS).   The main questions in the study are whether the respondents know how, what and why they should document, what obstacles they experience and what they would need in order to document more or better, as well as whether there are factors that influence their attitudes and knowledge regarding documentation.   The key results show that more time is the most common need, and lack of time the most common obstacle to social documentation reported by the respondents. Furthermore, the results show that those who report that they are satisfied with their working conditions are most likely to also report that they know how and why social documentation should be conducted. These results suggest that it is urgent for organizations to create good working conditions in order to increase motivation for social documentation.   The results are analyzed using organizational theories. Additionally, we discuss the experiences reported by the personnel from a historical perspective

The study presented here is about how to make the special needs user who has a profound intellectual disability and additional disabilities more involved in their implementation plan. Based on a life story interview the study aims at analyzing perceptions of procedures to enhance special needs users’ influence. The method used in this study was a qualitative research approach as an overall approach in order to use a narrative method where life history is the method. The focus has been to study a part of an individual life history - a specific domain in the life of the interviewee’s working career. The results demonstrate that the staff needs to have the knowledge of how to observe, what to observe and how to highlight the impact of consciousness in the interaction between involved participants. The result also shows that staff attitudes affect special needs user’s participation in the implementation plan. It is shown in the results that it is of importance that staff has the knowledge regarding observation as a method and an approach that provides the special needs user with opportunities to experience meaningfulness and to find everyday life comprehensible and manageable.

<p>The overall purpose with this study was to examine the influence elderly people have over their granted home help. Specifically, the aim was to examine in what extent the image of the elderly as a <em>unique individual</em> emerges in the plans where the home help is described [“genomförandeplaner”]. A plan which is personally designed is used as an indicator of personal influence. A text analysis inspired by Michel Foucault’s discourse concept, was carried out and the study adopts the concepts <em>standardization</em> and <em>categorization</em> as well as the theory of “Sense of coherence”. The result showed that the content of the plans mainly lacks a personal imprint, which is to be understood as a form of standardization. Furthermore, the analysis reveals that the content that is excluded and included creates an image of the elderly as someone who is not a unique individual. This study highlights the value of establishing more salutogenic infused plans. Also other studies, emphasize that elderly in need of care wants to be able to predict and influence the help they receive, which in turn is a condition for the elderly to achieve a Sense of coherence.</p>

The overall purpose with this study was to examine the influence elderly people have over their granted home help. Specifically, the aim was to examine in what extent the image of the elderly as a unique individual emerges in the plans where the home help is described [“genomförandeplaner”]. A plan which is personally designed is used as an indicator of personal influence. A text analysis inspired by Michel Foucault’s discourse concept, was carried out and the study adopts the concepts standardization and categorization as well as the theory of “Sense of coherence”. The result showed that the content of the plans mainly lacks a personal imprint, which is to be understood as a form of standardization. Furthermore, the analysis reveals that the content that is excluded and included creates an image of the elderly as someone who is not a unique individual. This study highlights the value of establishing more salutogenic infused plans. Also other studies, emphasize that elderly in need of care wants to be able to predict and influence the help they receive, which in turn is a condition for the elderly to achieve a Sense of coherence.

The care of older people today strives to focus on a person-centered care, aimed to perform individual care filled with wellbeing and respect. To do so the Swedish municipalities are using individual plans to describe how care actions should be performed in line with law descriptions on elderly individuals.This study is a qualitative study using semi-structured interviews aiming to describe and understand how staff working in close contact with elderly individuals establish and use individual plans. This also include difficulties that the staff may experience. The results found that the interviewed staff saw great importance of filling out these plans due to the formal structure linking the plans to law descriptions. The study also explain difficulties with this as they try to make the individual plans work as a living document that is person-centered for the elderly, as well as being a modell for documentation and the work that the staff are assigned. Furthermore, the results also include examples of how the informants show great interest of caring for the elderly and how they also share what could be described as a normative view on the matter.

Denna studie undersöker vilka motivationella utmaningar chefer upplever i det dagliga arbetet med personalgruppen inom Hem för vård eller boende (HVB) samt chefens roll i att motivera personalgruppen i arbetet med att uppnå verksamhetens mål. Studien är kvalitativ och datainsamlingen har gjorts genom halvstrukturerade forskningsintervjuer. Informanterna bestod av fem personer på ledningsnivå inom olika HVB verksamheter, vars titlar var verksamhetschef, enhetschef och föreståndare. Analysen har gjorts genom tematisk analys och baseras på målvägsteorin (path-goal theory) samt begreppen motivation och ledarskap. Huvudteman som identifierades vid analysarbetet var kommunikation och personalkompetens och resultatet visar på utmaningar som otydlighet kring arbetsuppgifter och mål samt för högt satta mål, vilket kan resultera i minskad motivation i det dagliga arbetet. Studien visar på att det är chefens uppgift att skapa en god arbetsmiljö och struktur i verksamheten, vilket möjliggör en samsyn inom personalgruppen. Chefens motivationsstrategier handlar bland annat om att tydliggöra mål och uppdrag, skapa forum för öppen dialog, ge feedback och stöttning samt att erbjuda utbildning för att möjliggöra personalutveckling. Slutsatser som går att dra av denna studie är att det är viktigt att hitta en balans inom ledarskapet gällande att ge direktiv kring arbetsuppgifter men samtidigt ge personalgruppen handlingsutrymme i beslutfattandet. Personalens delaktighet i upprättandet av genomförandeplanen är viktig för att de ska känna tillfredsställelse när målen uppnås. Detta för att motivationen höjs när de upplever att deras arbete har betydelse för klienterna, vilket ökar chansen att behandlingen resulterar i att dessa integreras i samhälleliga gemenskaper, vilket är ett av socialpedagogikens mål.

Syfte: Undersöka vilka möjligheter som finns, för projekteringsledaren, att optimera tidplaneringen i projekteringsskedet och på så sätt dra större fördel av att arbeta med BIM.   Frågeställningar: Hur ser det planerade och faktiska aktivitetsflödet, eventuellt även informationsflödet, ut i några av WSP Managements redan utförda BIM-projekt? Vilka åsikter har olika roller i projekten om detta? Vilka problemområden upplever projekteringsledare att det finns i projekteringsskedet i ett BIM-projekt? Finns tendenser till flaskhalsar i vissa projekteringsfaser? Vilka tankar finns i branschen när det gäller möjligheten att tidplanera bättre i projekteringsskedet för att kunna dra större fördel av BIM? Går det att förena tidplanering av projekteringsskedet i BIM-projekt med andra redan inarbetade metoder?   Metod: Insamlandet av fakta till detta examensarbete har skett genom  en induktiv litteraturstudie samt intervjuer av kvalitativt slag.   Slutsatser: De resultat som framkommit under examensarbetets gång tyder på att optimerad tidplanering av projekteringsskedet i ett BIM-projekt gör att det går att dra större fördel av att arbeta med BIM.   Flera av de problem och flaskhalsar som nämns i intervjuerna visar att dessa kan förhindras med bättre tidplanering. Framförallt är det förarbetet, där nytta, mål och BIM-användning identifieras som framhävs som viktigt. Andra förutsättningar som nämns är högre engagemang från projekteringsledaren, att denne bör komma in i ett tidigt skede i projektet och bör samarbeta med någon som har stor kunskap och erfarenhet av BIM.   Tidplanen för projekteringsskedet i ett BIM-projekt skiljer sig från dagens tidplan på så sätt att det är informationsleveranserna som kommer styra hur de olika aktiviteterna planeras istället för de handlingar som skapas idag. Samma metoder och program som används idag kan användas för tidplanering av ett BIM-projekt. Behovet av att bryta ner projektet i mindre delar för att studera relationen mellan de olika aktiviteterna och på så sätt skapa en fungerade tidplan kvarstår. / Purpose: Explore the possibilities to optimize the scheduling in the design phase to obtain greater benefits from working with BIM.   Problems: What is the planned and actual work flow, possibly including the information flow, in some of WSP Management’s conducted BIM-projects? What are the opinions about this, from the different roles in the projects? Which problem areas are the managers of the design phase experiencing in the design phase of a BIM-project? Are there signs of bottlenecks in some of the stages? What are the thoughts in the industry regarding the possibility to improve the time scheduling of the design phase in order obtain greater benefits from working with BIM. Is it possible to use already established methods for the time scheduling of BIM-projects?   Methods: The collection of data for this thesis has been done through an inductive literature review and qualitative interviews.   Conclusions: The results from this thesis indicate that optimizing of scheduling leads to greater benefits from working with BIM.   Several of the problems and bottle necks that are mentioned in the interviews shows that they could be prevented with better time scheduling. Above all it's the initial work, where the BIM goals and Uses are identified, that are mentioned as important. Other conditions mentioned are higher commitment from the design manager, that this person should come in at an early stage in the project and collaborate with someone who has extensive knowledge and experience of BIM.   The schedule for the design phase in a BIM-project will be distinguished from today’s schedule in the way that the information delivery will control how the various activities are planned, instead of documents. The same  methods and programs that are used today can be used for the scheduling of a BIM-project. The need for a break-down structure in order to study the relationship between the various activities still exists in order to make a functioning time schedule.