Syftet med uppsatsen är att undersöka hur flickor och pojkar tillskrivs kön i barnböcker och läroböcker, men även att se hur de själva konstruerar kön. Ett delsyfte är att se om det finns någon skillnad i hur kön tillskrivs beroende på vilken ålder böckerna riktar sig till, och om det finns någon skillnad i hur barnen själva tillskriver sig kön beroende på ålder. Jag har valt att undersöka barnböcker och teckningar av sexåringar, läroböcker för årskurs 4 och 9, samt lucktest till elever i årskurs 4 och 9. De infallsvinklarna som jag valt att undersöka är: utrymme, handlingar, egenskaper och aktivitet. Resultatet visade att pojkarna får mer utrymme än flickorna i allt undersökningsmaterial, förutom teckningar. Utrymmet blir mer än utrymme eftersom den som ges mest också är den vars egenskaper förstärks. Det är även viktigt att undersöka hur flickor och pojkar upptar sitt utrymme. Teckningarna visar att flickor vid sex års ålder aktiverar sig med kläder, accessoarer, leker husliga lekar och har egenskaper som förstärker deras karaktär. Pojkar i sexårsåldern aktiverar sig med actionleksaker, bygga, spela och har egenskaper som förstärker agerande. Dessa saker skapar olika referensramar för vad barnen vill jobba med när de blir äldre. Genom att en flicka börjar aktivera sig med typiska pojklekar visar hon att pojkens lekar är något att eftersträva, men om en pojke leker med flickans lekar så kan det finnas en risk för att han nedvärderas. Det finns en tendens på att flickor rör sig inom fler områden än pojkar. Men ju äldre pojkarna blir desto mer rör de sig också inom fler områden. Detta gäller både handlingar, egenskaper och aktiviteter. Sammanfattningsvis är det viktigt att inte hålla isär flickan och pojken och se dem som varandras motsatser, eftersom man då inte bara begränsar flickans möjligheter i livet, utan också pojkens.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur kvinnor i medelåldern påverkas av kvinnoideal och hur detta påverkar deras sätt att se på sin egen identitet. Frågor kring sambandet att konsumerar varor till sig själv för att uppnå ett visst ideal. Metoden som jag använt mig av är en kvalitativ metod där empirin är insamlad genom sex intervjuer. Jag har huvudsakligen koncentrerat mig på hur informanterna uppfattar kvinnoideal, sin egen identitet, konsumtionen och reklamens påverkan. Teorier jag använt mig av är Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället, Anthony Giddens teori om modernitet och självidentitet och Yvonne Hirdmans teori om genus. Resultatet visade att kvinnorna på ett eller annat sätt omedvetet påverkades av dagens kvinnoideal, som idag ska vara ung och vacker. Min studie visade att anledning till att man påverkades var att kvinnorna inte ville åldras utseendemässigt. Att konsumera varor som bland annat hindrade rynkor var ett av det vanligaste sättet.

Syftet är att få en ökad förståelse för hur olika synsätt beträffande genus i Frivården kan förklaras utifrån skapandet av genus, kunskap och makt. Diskursen sätter gränser för vad som är möjligt och inte. Genom att göra en diskursanalys av fyra personutredningar inom Kriminalvården Frivården, har jag fått en ökad förståelse kring hur den rådande genusdiskursen kan fungera återskapande av stereotypa föreställningar kring genus och därmed verka begränsande beträffande våra livsvillkor.

Könsfördelningen i hushållssysslor har samband med den generella genusideologin i det aktuella landet. Syftet med studien är att undersöka om män och kvinnor som tar ut större delen av föräldraledigheten baserat på familjens ekonomiska situation, samt utför samma hushållssysslor bedöms olika. Hypotesen är att män i högre grad tillskrivs egenskapen duktighet än kvinnor när de utför samma hushållssysslor. En enkätundersökning med identiskt innehåll kring beskrivningen av en moders respektive en faders vardagssysslor presenterades och skattningar kring olika påståenden kring personens situation utfördes av deltagarna. Hypotesen bekräftades inte utan motsatt resultat har bekräftats, nämligen att mannen bl.a. i högre grad än kvinnan skattades som en bra förebild, samt att det i högre grad ansågs vara viktigt för barnen att fadern tar ut föräldraledigheten. Möjliga förklaringar till detta är att papparollen befinner sig i ett förändringsskede, där män som tar sitt föräldraansvar uppmuntras och anses vara bättre föredömen än bakåtsträvande kvinnor som sköter hushåll och barn istället för att slita sig loss från hemmets sfär.

I dagens samhälle är kostfrågor ett aktuellt ämne. Då hälsofrämjandet börjar redan i låg ålder är det viktigt att redan från början försöka påverka barn och ungas kostvanor. I arbetet gjordes en undersökning hos barn och unga i grundskolans senare del för att kartlägga deras kostvanor. Dessutom syftar studien till att belysa de skillnader som finns mellan pojkars och flickors kostvanor samt sambandet mellan barn och ungas kostvanor och hur de mår. Undersökningen genomfördes kvantitativt, det vill säga genom enkätundersökning. Populationen i undersökningen har överlag goda kostvanor. En tydlig signifikant skillnad som påvisades mellan pojkar och flickor var deras sallad/grönsaksintag. Flickor äter mer sallad/grönsaker än pojkar. En relation mellan kostvanor och välmående kan även presenteras i denna studie. Arbetets grund vilar på KASAM – känslan av sammanhang. Ett gott välmående är grundläggande för barn och ungas utveckling i skolan.

Syftet med undersökningen är att kartlägga skillnaderna gällandeaktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hälsa.Vidare finner vi det också intressant att se vad målpopulationen har för åsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehåll. Målpopulationen består av en åttondeklass med 32 elever i sydvästra Sverige.För att samla in de data vi behöver, använder vi oss av stegräknare och enkäter. Resultatet visar att pojkar har ett högre stegantal än flickorna under samtliga tre genomförda lektioner vad beträffar det aritmetiska medelvärdet. När det gäller målpopulationens syn på vilka aktiviteter som kategoriseras som manligt/kvinnligt, kvinnligt alternativt manligt, visar resultaten bland annat att bollspel av flickorna ses som en manlig/kvinnlig aktivitet. Resultatet från det tredje och sista lektionen vilken består av musik och rörelse, visar att mer än hälften av målpopulationen anser att detta är en manlig/kvinnlig aktivitet.

Denna studies syfte är att belysa hur kvinnligt och manligt framställs i nya bilderböcker som riktar sig till barn i förskoleåldern, om de förmedlar stereotypa genusmönster eller utmanar rådande ideal. Syftet är även att undersöka pedagogers i förskolans medvetenhet om genus och barnlitteratur. För att uppnå syftet har sex bilderböcker analyserats utifrån genusperspektiv, och intervjuer med sex förskollärare och lärare i förskolan har genomförts. I studien har det framkommit att de analyserade bilderböckerna både utmanar och befäster stereotypa könsmönster. Starka och aktiva tjejer finns det gott om, vilket även tidigare forskning styrker. Även identifikationsobjekt för lugnare pojkar har identifierats bland de analyserade böckerna, något som efterlystes i tidigare forskning. Genom intervjuerna framkom att förskollärarna och lärarna i förskolan tycker att de saknar kunskap om genus men har viljan att förändra sitt arbetssätt till ett mer genusmedvetet.

The essay deals with gender aspects on climate change adaption. The aspects consist of the fact that women in Sweden drive cars less than men, and that women in the developing world are more affected by natural disasters arising from global warming. This study was carried out in the municipality of Huddinge, a suburb to Stockholm, by interviewing one Agenda 21 coordinator, one planner and one student in genderstudies. I also attended a meeting in the Committee for built environment in the Huddinge Municipality, to ask the politicians questions and observe gender structures during the meeting. The results also consist of a search for gender-related words in the documents used in the essay. The results are analysed using ecofeminsim, a theory that connects woman subordination and environmental destruction. According to ecofeminists these issues are both caused by patriarchal structures formed in western society during the scientific revolution. Ecofemisnim is of interest for geography, as both these deals with theories connecting processes on global issues. To solve the climate change-problem, geography could play an important role in connecting natural science with social science. The results are that there are insights into both gender awareness issues and into climate adaption issues among the civil servans in Huddinge Municipality, but these two issues are not connected to each other. The work carried out to adapt the municipality to a warmer climate consists of working towards more walking, cycling and public transport. It is important to consider gender issues in climate change policies on all levels.

No description available.

Our theatre tradition has a long history where men have written most of the plays. If we want that the theatre should be a place, which should be built as much around womens experience as mens experiences, how can we relate to the canon? This is a study based on questions around our theatre tradition. Three women dramatists have been asked questions like: What do you think about the classics? About the women roles? Do the classics inspire you, in your writing? Is there a difference in being a female dramatist than being a male dramatist? Femi-nist theatre- theories have been used to guide us through the canon. Through the answers and reflection I have found that women writers still feel locked up in their sex, they always have to deal with the fact of being first of all women. The study has also given some answers about their relation to the classics and the women roles in them. We shall also see that it is a possi-ble connection between the canon and some patriarchal conservative theatre institutions.