No description available.

<p>Our theatre tradition has a long history where men have written most of the plays. If we want that the theatre should be a place, which should be built as much around womens experience as mens experiences, how can we relate to the canon? This is a study based on questions around our theatre tradition. Three women dramatists have been asked questions like: What do you think about the classics? About the women roles? Do the classics inspire you, in your writing? Is there a difference in being a female dramatist than being a male dramatist? Femi-nist theatre- theories have been used to guide us through the canon. Through the answers and reflection I have found that women writers still feel locked up in their sex, they always have to deal with the fact of being first of all women. The study has also given some answers about their relation to the classics and the women roles in them. We shall also see that it is a possi-ble connection between the canon and some patriarchal conservative theatre institutions.</p>

<p>En analys av den svenska medicinska diskursen om barn med atypiska kön, med särskild fokus på diskursens begripliggörande av kroppar som inte passar in i en heterosexuell matris</p>

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka de normer och föreställningar kring kön som finns i en fotbollsförening och som de föreningsaktiva kan tänkas ha med sig in i skolans idrottsundervisning. De frågeställningar som använts har varit: vilka antaganden om flickor och pojkar kommer till uttryck i föreningen? Vem är ”fotbollsspelaren” i föreningen? Vilka i föreningen tillhandahåller mest resurser? Metod Studien är kvalitativ och genomfördes i en fotbollsförening i en förort till Stockholm. Tillvägagångssättet har inneburit intervjuer med fyra vuxna representanter från föreningen. Intervjuerna följde fasta frågeområden för att få svar på frågeställningarna. Resultaten har analyserats med hjälp av historikern Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. I resultatdiskussionen ingår en jämförelse av resultatet med de antaganden om kön som finns i grundskolan läroplan, LGR11. Resultat Resultatet visar att det i föreningen finns antaganden om att flickor är sämre fotsbollsspelare än pojkar, att de inte skulle tåla lika hård träning som pojkar samt att de inte vill vara med när det blir prestationsinriktat. Dessa antaganden iscensätts bland annat genom att flickorna återfinns i rollen som åskådare och bara undantagsvis som spelare på planen eller tränare samt att tränarna inte ställer lika hårda krav på flickorna som på pojkarna. Resurserna i föreningen går i princip bara till pojkar. Normen för en fotbollsspelare är att vara en pojke som är kontrollerad, motiverad, kämpar, tål att trilla och uttrycker rätt slags känslor. Slutsats Fotbollsföreningen har föreställningar om flickors respektive pojkars kroppar, deras fysiska kapacitet, förmåga till hård träning, fotbollsmässiga kvalitéer samt deras roller på fotbollsplanen. Det finns normer om hur flickor respektive pojkar ska vara som de föreningsaktiva kan tänkas ha med sig in i skolans idrottsundervisning, vilka på flera sätt går stick i stäv med de antaganden om kön som finns i grundskolans värdegrund. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Ht 2012</p>

I denna studie undersöks hur genus skapas genom barns interaktion med varandra vid bollspel under raster. Studien syfter till att bidra till djupare förståelse för genusskapande på rasterna i skolan. I studein har löpande ostrukturerade observationer använts som metod. Sammanlagt observerades sex rast tillfällen samtliga på skolgården. Fem av rasterna som observerades var 40 minuter långa och en var 20 minuter. dessa observationer har renskrivits och redovisas i resultat och analys delen av studien. De teoretiska utgångspunkter som används i studien är genussystemet samt genuskontrakt. I resultatet ach analysen framgår det att genus skapas dagligen genom barns interaktion med varandra vid bollspel under rasterna. Detta görs genom isärhållning och differentiering av könen. Barnen gör skillnad på pojke och flicka och dessa värderas utifrån sitt biologiska kön redan innan bollspelet börjar.

We are constantly being fed information. Everything and everyone we come into contact with may somehow make a new impression on us, whether we are aware of it or not. One of the ways that people in today’s society in Sweden are being given information is via different types of media, for example through commercials. Whether it’s a video clip or a still-frame picture, a commercial is an effective way for a company to reach out to potential customers. However, it is not only the messages or signals that may appear obvious that these companies send out when advertising with commercials. When taking a closer look at a commercial, it becomes clear that these pictures or video clips may make more impressions than it may first appear. Commercials mirror the society that we are living in, yet at the same time they send out signals about what the society could be like. Creating expectations, longing and ideals; commercials have a larger impact on their public than it may first seem. In this essay we have chosen to focus on two Swedish brands: the grocery store Ica and the clothing brand Hennes &amp; Mautriz (H&amp;M). Focusing on three different time periods – the 1990’s, 2000’s and 2010’s – we have studied the development of these two companies commercials and analyzed what possible messages these commercials send out. Our main focus has been to study these brands from a gender critical perspective and analyzing how men and women are portrayed, comparing differences and similarities.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka förskollärarnas uppfattning om och utformande av den fysiska inomhusmiljön på förskolan utifrån ett genusperspektiv. Studien utgår från det postmoderna perspektivet som i denna studie innebär att det ställs höga krav på den pedagogiska processen. Det vill säga att utforma en lärandemiljö som intresserar och utmanar barnen till att konstruera samt arbeta kreativt utan att begränsas av könsstereotypa normer. Detta innebär att miljöns utformning samt förskollärarens förhållningssätt påverkar barnens möjligheter till interaktion, lek och utforskande. I lärandeprocessen skapar barnen inte bara kunskap utan också identitet. Identitet är något som konstrueras och rekonstrueras hela tiden i de specifika sammanhang barnen befinner sig i. Studien undersöker förskollärarnas uppfattning om könsroller och genus i den fysiska lärandemiljön inomhus på förskolan samt hur de utformar denna med hänsyn till genus och jämställdhet mellan könen. Detta har gjorts genom intervjuer av tre förskollärare samt observationer av tre förskoleavdelningars inomhusmiljöer.  I intervjuerna med förskollärarna framkommer att massmedia, samhället och olika hemförhållanden påverkar barns synsätt och könsnormer. Resultatet visar att förskollärarna är eniga om att det är viktigt att arbeta med genus och jämställdhet i förskolan. Genusarbetet ses som en lång process som börjar med granskning av förskollärarens eget förhållningssätt och egna värderingar. Förskollärarna anser att genus handlar om individen, att se varje barn som barn, inte som flicka respektive pojke. Barnen ska inte begränsas av könsnormer i den fysiska inomhusmiljöns utformning utan alla ska få lika möjligheter oavsett kön. För att alla barn ska få möjlighet att leka könsneutralt är det viktigt att materialet i lärandemiljöerna är tilltalande för båda könen. Det handlar om att lägga till samt blanda material för att göra miljön intressant samt inbjudande för både pojkar och flickor, att till exempel i bygg- och konstruktionsrum lägga till tyger, mjuka djur och figurer.  Lärandemiljön har enligt de intervjuade förskollärarna förändrats och blivit mer könsneutral vilket kan förankras i studiens observationer. Det framkommer i observationerna att förskolornas lärandemiljöer har uppblandat material som inbjuder till könsneutrala lekar. Lärandemiljön på förskolan har enligt litteratur och forskning förändrats från en hemlik samt kvinnligt präglad inredning till att bli mer skapande och verkstadslik med konstruktionsrum samt ateljéer. Observationerna och intervjuerna i denna studie bekräftar detta.

Mitt syfte var att titta på hur könsmönster gestaltas i musiksalen och vilket avkönen som har mest talutrymme och vidare hur detta kan komma att påverkalärande och instrumentval. Jag observerade fyra stycken klasser undermusikundervisningen på lågstadiet där data samlades in via fältanteckningar ochljudupptagningar. Jag valde att observera klass två och tre på lågstadiet under fyralektioner eftersom mycket av grunden till att våga ta för sig i musiksalen läggs vidtidig ålder. Jag kunde skönja vissa gemensamheter under mina observationer,vilket jag sorterade i fem teman som sedan låg till grund för mitt resultat. De femtemana blev: Det ledande ordet, Flickor pratar läxor, Musikdiskussioner medkönsmönster, Undvik stök med beröm och Flickan som säger emot. Jag kom framtill att killarna till övervägande del är de som tar det ledande ordet i musiksalenoch tjejerna är de som oftast reagerar med positiva kommentarer på det lärarensäger och som istället pratar om skolrelaterade saker. Jag såg också att elevernaidentifierade sig med artister som de redovisade om under två observationer ochatt det kunde kännas obekvämt att arbeta tillsammans kille och tjej.

”That’s when we uncover” is an ethnolocical study of the discourse on gender equality surrounding commercial pop stars, based on the debate evolving the Swedish singer Zara Larsson. In the summer of 2015, the seventeen year old singer criticized a major festival in Sweden, Bråvalla, for their lack of women represented among their headlines. She also questioned why she was to perform at 1.15 pm, since she was the artist who was the most popular at Spotify of all playing at the festival. In addition to that, she criticized Bråvalla for not putting her name at their posters. Zara Larssons critique generated harsh words from another, male artist, wich lead to a debate in Swedish media all through the summer. Zara Larsson was defended by both other musicians, and by politicians, but she also got thousands of offensive comments at social medias, and received threats from men who claimed they wanted to see her raped, or dead. Zara Larsson has since then continued to provoke, through feminist statements, combined with exposing pictures of herself. The study is based on articles found in the media online, and on the debate in social medias. Three pictures posted by Zara Larsson at Instagram was chosen to represent what makes her so provocative, and the following comments was analyzed through a discoursive perspective. The study showed that the discourse can be divided in two: The discourse on gender equality in the statistics among artists at festivals, and the discourse on norms surrounding female artists. Those two are connected, and represents the two dimensions quantity and quality when it comes to gender equality. The study also showed that the strong reactions to Zara Larssons opinions was related to her subject position as a young, female singer within the commercial pop music business, and that there is a hegemony saying that male artist are the norm at festivals. The discourse also says that the over-representation of men performing at festivals are fair, and that young, female artists should have a limited space when it comes to actions and expressing opinions, compared to their male peers.