Denna studie syftar till att undersöka hur elever med olika könsidentiteter anser sig prestera i matematik, samt hur deras självkänsla påverkas av bedömning i ämnet. Det ses som hela sko- lans ansvar att förebygga traditionella könsmönster, men forskning visar på att problematiken ligger i att skolan inte alltid tar detta ansvar. Där föddes idén till denna studie. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av både kvantitativ och kvalitativ datainsamling. Den kvantitativa datainsamlingen utgår från TIMSS enkätundersöknings 2011 och den kvalitativa datainsamlingen är i form av intervjuer där åtta elever från årskurs 4 i en större mellansvensk kommun har deltagit. De teoretiska utgångspunkterna för studien är könsidentitet, Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt och även Christopher J. Mruks teori om självkänsla. Resultatet av studien är att det i matematik görs skillnad på elever som identifierar sig som pojkar och flickor på så vis att pojkar får ta mer utrymme och bättre förutsättningar att lyckas och därmed har högre självkänsla, medan flickor har sämre självkänsla eftersom de har fått intalat att matematik inte är någonting för dem.

Denna studie syftar till att undersöka kvinnors representation i läroböcker i fysik på gymnasiet samt på vilket sätt representationen av kvinnor och män skiljer sig åt i böckerna. Tre populära läroboksserier har undersökts för kurserna Fysik 1 och Fysik 2. Resultatet har sedan jämförts med hur det har sett ut i liknande böcker under 80- och 90-talet. Resultatet visar att kvinnan är närvarande och aktiv i alla undersökta böckerna men i de flesta fall inte i samma grad som mannen. Den kvinnliga fysikern erkänns inte alltid som fullvärdig forskare och en könsstereotypisk syn på kvinnan kan lyftas fram. Samtidigt finns det även fall där kvinnan blir en hyllad fysiker och kvinnan visas som en stark, handlingskraftig och intelligent person. I dagens fysikböcker får kvinnan ett större utrymme än hon tidigare har haft men representationen av kvinnor och män skiljer sig fortfarande åt. I flera fall är det mannen som är norm i böckerna och flera stora kvinnliga fysiker glöms bort.

Denna studie handlar om elevers läslust och läsvanor utifrån ett genusperspektiv.Studies syfte har varit att utifrån ett genusperspektiv undersöka elevers läslust och läsvanor. Studien baseras på enkät vilken har fyllts i av elever som går i årskurs tre. Den analysmetod som använts är den statistiska metoden Chi2 som visar deskriptiv statistik. I forskningsöversikten ges en presentation av ämnet och visar även tidigare forskningsresultat kring läslust och läsvanor. Som teoretiskt ramverk ligger Rosenblatts reader-response theory. Resultatet visar att både pojkar och flickor tycker om att läsa i stort, både i skolan och i hemmet, men läser inte särskilt mycket böcker på sin fritid och besöker inte heller biblioteket på sin fritid särskilt ofta.

Frågor som rör genus och jämställdhet har blivit allt viktigare i dagens samhälle och därmed inte minst hur dessa områden förmedlas till barn. Förväntningar på barnet byggs upp utifrån kön. Olika förväntningar från vuxna på flickor respektive pojkar gör att varje flicka och varje pojke rättas in i ett led och lever vidare med befintliga samhällsnormer. Ändå står frågor om jämställdhet i centrum för politiker, myndigheter på arbetsplatser och i familjekonstellationer. Denna studie bearbetar barnlitteratur ur ett genusperspektiv. Genom att analysera bild och text i ett urval barnböcker besvaras två frågeställningar. De frågeställningar som studien berör är hur kön förmedlas i undersökt barnlitteratur och hur huvudkaraktären framställs ur ett genusperspektiv. Studiens syfte är att undersöka hur innehåll och form ser ut med avseende på genus i 28 barnböcker som förekommer mest på 10 förskolor i två medelstora kommuner i landet.

Denna kvalitativa studie har syftat till att undersöka yrkesverksammas uppfattning av hur ungdomskriminalitet uppkommer och hur ungdomars kriminella beteende skiljer sig beroende på ungdomarnas kön. Studiens frågeställningar utformades för att besvara vilken uppfattning de yrkesverksamma har om könets betydelse för vilken typ av, och i vilken utsträckning ungdomar uppvisar kriminellt beteende samt vilka likheter och skillnader gällande risk- och skyddsfaktorer för kriminellt beteende som de yrkesverksamma upplever att det finns mellan könen, och vad dessa skillnader och likheter i sådana fall beror på. Studien har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och har använt sig av Beckers stämplingsteori och Hirdmans teori om genussystemet för att undersöka yrkesverksammas uppfattningar av ungdomskriminalitet. Den datainsamlingsmetod som studien har använt är semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma poliser och socialarbetare som arbetar med ungdomar med kriminellt beteende. Resultat från studien antyder att det finns både likheter och skillnader gällande typen av brott, utsträckningen av brott samt risk- och skyddsfaktorer beroende på kön. Informanterna som har deltagit i studien uppfattar att det inte beror på skillnader mellan könen i sig, utan skillnader i hur könen uppfattas av omgivningen. Informanterna upplever att det är samhällets syn på vad det innebär att tillhöra ett visst kön som påverkar hur ungdomarnas kriminella beteende tar sig i uttryck. Vidare belyser studien ett behov av att fortsätta undersöka hur ungdomskriminalitet uppkommer och hur det kan motverkas eller upphöra.

The aim of our study is to investigate the experiences of preschool teachers in relation to the gender-coded popular culture in preschool. The Preschool Curriculum states that everyone who works at preschools shall counteract gender stereotypes, while highlighting that the preschool should give children an enjoyable learning based on their interests. Scholars have shown that popular culture and gender work are two complex areas which both exist in Swedish preschools, and therefore we aim to investigate preschool teachers experience of popular culture at the preschools.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om attityder kring lön eventuellt kan vara en orsak till att löneskillnader kvarstår mellan män och kvinnor i Sverige. Med hjälp av kvantitativ metod analyserades befintligt datamaterial hämtat från studierna gjorda av Stefan Svallfors och Jonas Edlund med namnet Åsikter om ojämlikhet i Sverige, år 1991 och 2009. Medelvärdesanalyser genomfördes för att undersöka om det fanns signifikanta skillnader mellan kvinnors och mäns löner samt mellan attityderna kring lön. Resultatet visade att attityderna kring om kön bör vara avgörande vid lönesättning inte skiljer sig mellan män och kvinnor samtidigt som det finns skillnader i mäns och kvinnors genomsnittliga månadslöner. Utöver det anser kvinnor i högre utsträckning än män att deras löner inte är rättvisa i förhållande till yrkesskicklighet och arbetsinsats. Slutsatserna som drogs var att samhällsstrukturer, vilka har sitt ursprung i attityder samt diskursen om hur kön socialt konstrueras, kan vara något som ligger till grund för löneskillnader mellan män och kvinnor.

Kvinnliga tonsättare är underrepresenterade i både musikbranschen som helhet och inom dataspelsbranschen. Genom skapandet av två olika men snarlika musikstycken undersöktes huruvida en person bedömde ett stycke annorlunda när denne visste vilket kön kompositören hade, jämfört med en person som inte hade kännedom om detta. De två kompositionerna tilldelades varsitt fiktivt namn respresenterande tonsättaren till stycket. En testgrupp fick sedan göra en enkät och svara på frågan vilket stycke de tyckte passade bäst till ett valt filmklipp av en spelsekvens. En andra testgrupp fick göra samma sak, men i denna grupp utesluts informationen som kompositörernas namn och kön. Svaren jämfördes sedan för att se om den testgrupp som vetat om tonsättarna namn och kön svarat annorlunda än den som inte fått denna information.

The aim of this Master’s thesis in ethnology is to examine gender equality at two European universities. Based on interviews with eight female professors at the University of Uppsala (Sweden) and the University of Graz (Austria) this thesis looks at how female professors perceive their situation within academia and how they construe their professional role. Themes that are addressed include perceptions of sex/gender, nationality and sexuality and of their impact on my informants’ career, expectations associated with (female) professors, adjustments to (male) norms and obstacles that still prevent women from attaining high-ranking positions within academia. The thesis further explores influences on their choice of career, sources of inspiration and motivation, as well as the effect of social background and family commitments. By analysing how my informants talk about their professorial role and responsibilities, about their relations with colleagues and superiors, and about gender mainstreaming projects that their universities have initiated, this thesis hopes to shed some light on their experience of academia as a workplace for women and where they see potential for improvement.      The first chapter briefly defines the motivation and aims of this study and explains its theoretical basis, the material and methodological approach. The second chapter analyses the eight ’narratives’ that were presented by my informants, the third chapter discusses similarities and differences between the informants’ accounts, focusing on recurring keywords and central concepts named during the interviews. In the fourth chapter, the results are compared with those from other studies. Finally, the fifth chapter relates the findings to the theoretical concepts that were introduced in the first chapter, and my initial questions and aims.

Vårt syfte med undersökningen var att undersöka elevernas talutrymme och lärarens respons i fem klassrum i årskurs tre utifrån ett genusperspektiv. För att vi skulle kunna få svar på syftet utgick vi från tre frågeställningar; är det någon skillnad i lärarens respons till pojkar och flickor? Är talutrymmet jämnfördelat mellan pojkar och flickor? Samt hur tar eleverna till sig talutrymmet? Vi beslutade att använda kvalitativa intervjuer i kombination med kvalitativa observationer för att de två metoderna skulle kunna kompensera varandras brister. Resultaten vi fick fram var att pojkarna dominerade i lärarens respons och i talutrymmet i klassrummet genom att de tog ordet. Utifrån intervjuerna med lärarna och klassrumsobservationerna kunde vi se att lärarna har en genusmedvetenhet. Men de har svårt att arbeta med det praktiskt.