Denna studie fokuserar på hur kvinnliga soldater och officerare upplever sina karriärmöjligheter och status inom den svenska försvarsmakten. Studien har även en ambition att bredda kunskaperna kring hur jämställdhetsarbetet inom organisationen bedrivs. Därmed lyder frågeställningen: Hur upplever kvinnliga soldater och officerare sin status och karriärmöjligheter inom den mansdominerade svenska försvarsmakten? Uppsatsen belyser även hur förebilder och mentorer kan påverka karriärmöjligheterna. För att undersöka detta har fem samtalsintervjuer med kvinnliga soldater och officerare genomförts. Tre av respondenterna arbetar idag inom flygvapnet och två av respondenterna arbetar i armén. För att analysera det uppkomna materialet har jag använt mig av Rosabeth Moss Kanter (1993) och Joan Ackers (1992) organisationsforskning vilken har ett särskilt fokus på genusrelationer. Jag har vidare analyserat hur olika typer av mentorskap kan bidra till att förbättra kvinnors karriärmöjligheter, detta utifrån Pia Hööks (2001) forskning. Denna studie påvisar att den svenska försvarsmakten fortfarande präglas av maskulina normer och värderingar. Dessa normer och värderingar skapar fortfarande hinder för kvinnor att avancera inom organisationen. De genomförda intervjuerna visar även hur kvinnor inom Försvarsmakten har olika förhållningssätt och strategier för att motverka dessa hinder. Det som tydligast framkommit i studien är att kvinnor blir sedda som symboler och att de fortfarande måste hävda sig inom organisationen.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka diskurser i reklamannonser samt i vilken utsträckning reklamtexter bygger sin övertalning på stereotypiska värderingar kring kvinnligt och manligt. Materialet består av två reklamannonser riktade mot en kvinnlig målgrupp och två reklamannonser riktade mot en manlig målgrupp. Den teoretiska utgångspunkten är genusteori och teori kring reklam och dess diskurser och metoden består av kritisk diskursanalys och kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning på området har visat att dagens reklamannonser tenderar att använda sig av ett mer vardagligt och icke-akademiskt språk än tidigare. Den har även visat att diskursen i reklamannonser riktade mot en manlig målgrupp kretsar kring självförverkligande, handlingskraft och ledarskap medan diskursen i reklamannonser riktade mot en kvinnlig målgrupp kretsar kring utseende och god kroppskännedom. Resultatet i denna studie visar att det finns underliggande stereotypiska värderingar kring kvinnligt och manligt och dessa tar sig uttryck i ordval och formuleringar. Kvinnlighet kopplas samman med naturlighet, naturligt yttre och vård av yttre medan manlighet kopplas samman med krävande arbete och aktiv fritid.

Syfte  Syftet med min studie var att undersöka elevernas syn på duschning efter idrottslektionerna och hur idrottsläraren ser på detta. Frågeställningar:   Hur ser elever i årskurs 7-9 på duschning? Finns det skillnader på pojkar och flickors syn på duschning? Hur arbetar idrottsläraren för att få eleverna att duscha? Metod Studien består av en kvantitativ och kvalitativ ansats. En enkätundersökning och en intervju har använts för att besvara frågeställningarna. Elever i årskurs 7, 8 och 9 medverkade i undersökningen och dessutom blev en pedagog intervjuad. Resultat Resultaten visade att det inte finns några skillnader mellan pojkarnas och flickornas syn på duschning efter idrottslektionerna. Inte heller finns det några särskilda skäl till varför de inte duschade utan eleverna hade likartade känslor och kommentarer. Läraren hade ingen särskild arbetsmetod för att påverka elevernas synssätt på duschning men poängterade att det är viktigt att lyfta fram hygien och hälsa i undervisningen. Slutsats Pojkar duschar i högre utsträckning än flickor men en betyande andel både pojkar och flickor upplever obehag i samband med såväl duschning som klädombyte. Idrottsläraren anser att ducshning är en viktigt fråga och arbetar aktivt med den genom exempelvis handuks- och ombyteskontroll samt föreläsningar om hygien. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2011</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka flickor och pojkars talutrymme i kontakt med läraren samt lärarnas uppfattningar om talutrymme i matematikundervisningen. Studien har undersökt hur talutrymmet fördelas och hur eleverna gör för att ta ordet i matematikundervisningen samt hur lärarna uppfattar fördelningen av talutrymme. För att söka svar på frågeställningen har strukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer använts. I studien deltog två lärare och 13 pojkar (40,6 % av undersökningsgruppen) och 19 flickor (59,4 % av undersökningsgruppen) fördelat på två klasser som båda hade en majoritet av flickor. Resultaten från observationerna indikerar i likhet med tidigare forskning att lärarna har större delen av talutrymme. Resultaten antyder även att det inte finns några könsskillnader när läraren delar ut ordet utan att det var när eleverna tar talutrymme som könsskillnader blir synliga. När eleverna tar initiativet talutrymme initierar pojkarna 57,3 % och flickorna 42,7 % av interaktionerna med lärarna. Av det totala talutrymmet bland eleverna hade pojkarna 49 % och flickorna 51 %. Strategier som eleverna använde för att ta talutrymme var att tala rakt ut eller att gå fram till lärarna. Resultaten från intervjuerna visade att lärarna uppfattade fördelningen av talutrymme som något som borde ske utifrån individens behov och utan tvång. Samtidigt uttryckte lärarna att de trodde att pojkarna tog upp mer talutrymme än flickorna i matematikundervisningen. Lärarna uttryckte även att det var svårt att fördela talutrymmet så alla elevers behov blev tillgodosedda och att de saknade strategier för att jämnt fördela talutrymmet.

Denna uppsats ämnar studera dataspelsbranschens premisser till att skapa kreativa och innovativa produkter med ett genusperspektiv. Genom intervjuer med kvinnor på ett antal dataspelsföretag inom samma koncern studeras organisationsstruktur och -kultur samt respondenternas upplevelser utifrån genus, bakgrund och förhållande till spel. På det insamlade materialet appliceras teorier och tidigare forskning kring innovation och genus för att analysera vad företaget har för förutsättningar till att producera nyskapande och framgångsrika spel. Resultatet visar att strukturen kan se olika ut i olika delar av företaget. Beroende på olika produktionsfaser skiftar strukturen mellan ett mer fritt läge med utrymme för nya idéer och ett striktare med fokus på effektivitet och produktivitet. Kulturen framstår som öppen och vänlig men att den enskilde individen bör ha ett stort spelintresse för att på så sätt öka sin kredibilitet och acklimatisera sig socialt. Det visar sig också att olika yrkesroller kan ha olika sociala förutsättningar i fråga om att influera och engagera sig i spelens utveckling. Trots omfattande skandaler i spelvärlden verkar företaget befriat från sexism och könsdiskriminering. Det förekommer däremot exempel då den ojämna könsfördelningen blir påtaglig vilket medför att det kan vara svårare för kvinnor att ta plats. De största besluten kring vilka spel som ska produceras tas i en hierarkisk och centraliserad struktur. Tidigare forskning visar att kvinnor kan ha svårt att avancera i sådana organisationer och begränsas således i sina möjligheter till att delta i beslutsfattandet om morgondagens speltitlar.

Värdegrunden i praktiken är en intervjustudie som undersöker medielärares tolkningar av den gemensamma värdegrunden. Ett centralt ämne för studien är hur medielärare bör gå till väga för att till väga för att förankra de värden som beskrivs i skolans gemensamma värdegrund. Studien syftar till att undersöka hur medielärare tolkar skolans gemensamma värdegrund utifrån sina egna ideal och genus, samt vilka metoder de anger att de använder för att implementera värdegrunden i undervisningen. En fråga som berörs är hur lärare beskriver sambandet respektive diskrepansen mellan personliga ideal och skolans gemensamma värdegrund. En annan fråga som undersöks är hur medielärare reflekterar kring sina värdepedagogiska metoder. Studien utgår från kvalitativ metod och en hermeneutisk ansats. Studien kommer fram till medielärares tolkningar av värdegrunden varierar, vilket bland annat kan bero på att läroplanens formuleringar lämnar ett stort utrymme för tolkning. Vidare kommer studien fram till reflektion över den egna praktiken är central för att bli varse om normaliserade praktiker, uppnå självmedvetenhet och fortsätta utvecklas som lärare. Sökord: Värdepedagogik, Genus, Ideal

Syftet med undersökningen var att undersöka hur reklamannonser för skönhetsprodukter ser ut för två olika målgrupper: män och kvinnor. För att undersöka detta har jag analyserat utformningen hos skönhetsannonser i modemagasinen Elle och Café. Elle riktar sig till kvinnor och Café till män. Undersökningen visar att samtliga annonser är målgruppsanpassade och har likartade visuella- och skriftliga element. Annonserna för kvinnor har dock fler sambandsmarkörer, närmare avstånd till avbildade/företag och en mer exakt färg- och detaljåtergivning i bilder. Annonserna riktade till män innehåller istället fler och tydligare markörer för avgränsning, ett längre avstånd till avbildad/företag och många handlande processtyper och aktörer. Resultatet kan indikera att kvinnor framställs som mer samarbetsvilliga, relationsorienterade, intima och realistiska. Män framställs istället som självständiga, handlingskraftiga och kanske något risktagande.

No description available.

<p>Denna studie handlar om icke-heterosexuella* ungdomars upplevelser av mobbning i skolan p.g.a. deras sexuella läggning och ungdomarnas upplevelser om vad som görs av lärarna för att motverka denna mobbning. Studien genomfördes i två delar: förstudie och huvudstudie. I förstudien studerades lärarestuderandes åsikter om utbildningen som de får om mobbningen av icke-heterosexuella elever i skolan på lärareprogrammet. I förstudie medverkade 11 lärarestuderande, alla var kvinnor. I huvudstudien studerades erfarenheter och åsikter av icke-heterosexuella ungdomar som mobbas eller mobbades i skolan. Där studerades elevernas upplevelser av mobbning och elevernas förståelse av hur lärarna hjälper dem med mobbningsproblemet. Eleverna angav även en del förslag på hur situationen kan förbättras. I huvudstudien medverkade 12 ungdomar, 5 tjejer och 7 killar med olika sexuell läggning som läser i gymnasieskolan i Karlstad. En del av dessa ungdomar ingår i Karlstads RFSL- ungdom och en del ingår inte i den. Studien visade att (1) alla de icke-heterosexuella ungdomarna upplevde sig vara mobbad i skolan p.g.a. sin sexuella läggning, (2) alla ungdomar som medverkade i intervju anser att lärarna i skolan inte gör tillräckligt mycket eller inte gör något alls för att motverka mobbningen av icke-heterosexuella elever i skolan. Vad det beror på, ur ungdomarnas perspektiv, står det mer om i resultatdelen av denna studie och (3) ungdomarna har sina egna förslag på problemlösning.</p><p>(*Icke-heterosexuella kallas också ibland för HBT-folket, d.v.s. homo-, bi- eller transsexuella folket).</p> / <p>This study is about non-heterosexual* youths experiences of being harassed in the school because of their sexual disposition and the youths experiences of what their teachers do to counteract this harassment. The study was carried out in two parts: pre study and main study. In the pre study, the students in the teacher program were asked for their opinion about the education they receive on dealing with harassments of non-heterosexual pupils. In the pre study, 11 students in the teacher program were contributing, all of them were women. In the main study, experiences and opinions from non-heterosexual youths who are or have been harassed in the school were studied. The pupil’s experiences of harassment and their understanding of how their teachers are helping them with the harassment problem were studied. The pupils also gave some suggestions of how the situation can be improved. In the main study 12 youths, 5 girls and 7 boys with different sexual disposition who studies in intermediate level up to upper secondary school in Karlstad contributed. Some of these youths are members in RFSL- ungdom and some are not. The study shows that (1) all the non-heterosexual youths has experience of harassment in school because of their sexual disposition, (2) all the contributing youths consider that the teachers is not making enough or nothing to counteract the harassment of non-heterosexual pupils. What it depends on, from the perspective of the youths, can be read in the result part of this study and (3) the youths have their own suggestions of the solution of the problem.</p><p>(*Non-heterosexual is sometime also called HBT-people, i.e. homo-, bi- or transsexual people)</p>

<p>Ämnet för den här uppsatsen är mäns föräldraledighet. Det övergripande syftet med denna studie har varit att studera hur män förhåller sig till sina dubbla roller som småbarnsföräldrar och förvärvsarbetare. Specifikt har jag undersökt om mina informanter, fyra män vilka varit föräldralediga, påverkats av deras arbetsgivares, Statoils, småbarnsföräldrapolicy i de val de gjort angående sin föräldraledighet. Genomförandet av studien har skett genom kvalitativ intervjumetod. Informanterna har alla uttryckt att småbarnsföräldrapolicyn gett dem stöd i de val de gjort angående sin föräldraledighet, dock har den inte haft avgörande betydelse. Småbarnsföräldrapolicyn har ett stort symboliskt värde, genom att den finns ges signalen till alla anställda att det är okej att vara föräldraledig oavsett kön.</p>