This study aims to provide a picture of how fathers and mothers are produced in judgments regarding child custody and to investigate if any of the parties is aggrieved because of their gender. The material consists of six legal cases. The study is based on gender theory and social construction. It represents a qualitative method where we have used text analysis. The previous research is contradictory as on one hand it shows that there are different criteria related to the parents' gender when it comes to caring for children in both child welfare investigations and the courts. On the other hand, there are studies that claim that this does not occur in custody disputes. According to the discourse that prevails in society, in such as social media, some believe that fathers are discriminated in custody disputes. The results of our study show that fathers and mothers are produced equally under many circumstances and that there is no separate assessment. However, we also found certain factors and characteristics that are subject to different assessment criteria and we have seen that mothers have some advantages that can be linked to their gender.

InledningVi har sett en stor brist i vårt eget pedagogiska arbete - att jämställdhetsarbetet mer eller mindre försvinner i utomhusmiljö. Det verkar finnas en tro på att allt förbättras bara genom att vi befinner oss utomhus, på gården eller uteplatsen. Den betraktas som en sfär där vi inte behöver utöva jämställdhetsarbete såsom vi gör i läromiljön inomhus. Vi bestämde oss därför för att ta reda på ifall detta är något som även andra pedagoger upplever. SyfteSyftet med denna studie är att genom observationer av verksamheter och intervjuer med pedagoger belysa deras egen uppfattning av ifall de tror sig göra någon skillnad i sitt genus- och jämställdhetsarbete utomhus jämfört med inomhus. MetodDetta arbete är en kvalitativ undersökning. För att få en så heltäckande bild som möjligt av det vi studerat har vi valt att använda oss av två olika metoder, observationer och intervjuer, för att samla information och få underlag att förstå och tolka de beteenden och interaktioner som vi sett. ResultatI vår studie ser vi tydliga exempel på att pojkar och flickor behandlas olika. I synnerhet är det några situationer där pedagogerna agerat särbehandlande utan att någon större vikt läggs vid att det skulle ha direkta konsekvenser, vilket för barnen blir en konstant pågående påminnelse om deras könstillhörighet, utan att den har någon anknytning till någonting. Vi ser även att jämställdhetsarbetet skiljer sig åt ute och inne. Utemiljön beskrivs som fri på ett annat sätt än innemiljön, barnen kan välja mer själva och alla vill delta i leken. Upplevelsen av utemiljön som automatiskt mer jämställd och tillgänglig för alla gör att metoder för att undvika stereotypa mönster mestadels används inne. En av de tydligaste punkterna som uttrycks under samtalen med pedagogerna är att utomhus, där miljön upplevs som friare och mer tillgänglig, behövs det inte arbetas lika tydligt med jämställdhetsarbetet. Vi strävar också efter att kunna problematisera och sätta de resultat vi får fram i relation till den teoretiska ram som använts, i detta fall sociokulturellt perspektiv. Förklaringar till varför den rådande uppfattningen om att utomhusmiljön är mer könsneutral tas upp och slutligen ges förslag på didaktiska konsekvenser om hur arbetet skulle kunna läggas upp i framtiden för att förbättra medvetenheten ute på förskolegården.

Min intention med detta arbete har varit att få en inblick i vad flickor och pojkar påhögstadiet anser om matematikundervisningen i stort och även vad de anser om sin egenförmåga och sitt stödbehov i matematik. Jag ville se om det finns skillnader isjälvförtroendet hos flickor och pojkar men också om elever i behov av stöd imatematik uttrycker andra uppfattningar. Studien har utgått ifrån ett sociokulturelltperspektiv och ett genusperspektiv och som metod för undersökningen användes enkätoch kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att flickor och pojkar har liknandeupplevelser av matematiklektionerna men att flickorna förmedlar att de inte är likaduktiga i matematik som pojkarna, att de arbetar hårdare och behöver mer hjälp änpojkarna. Flickorna, och då speciellt flickor med behov av särskilt stöd i matematik,uppger ett mycket lägre självförtroende i skolarbetet än pojkarna. Pojkar i behov av stödi matematik har däremot lika bra självförtroende som övriga pojkar.

Detta arbete har grundats i ett intresse för utvecklandet av nyare arbetsmetoder i klassrummet med inflytande av elevers val och åsikter. Arbetet har grundats i ett genusperspektiv då vi vill se hur valen kan både likna och skilja sig från varandra, beroende på kön. Syftet har varit att med hjälp av elevers inflytande, uppdatera lärarens synsätt, att man kan använda olika medier i undervisningen. Fokus har legat på barnens perspektiv om hur de väljer olika medier, hur de konsumerar medierna i vardagen och hur detta kan skifta, beroende på kön. Arbetet bygger på intervjuer och enkäter. Studiens resultat struktureras efter elevernas svar på enkäterna, och ligger till grund för analysen där sambandet mellan intervjusvaren och enkäterna analyseras. Detta eftersom det vi ser i enkäterna kan styrkas eller kommenteras med hjälp av  intervjusvaren. Resultatet av arbetet presenterar elevernas resonemang och åsikter kring olika  typ av fiction och vår tolkning av varför det ser ut som det gör och hur det kan användas i  undervisningen. Våra tolkningar av datainsamlingen baseras på syftet med studien samt forskningsöversikten.

No description available.

Sammanfattning Uppsatsens syfte är att utifrån ett normkritiskt genusperspektiv undersöka om könsskillnader konstrueras i beskrivningar av ungdomar i vård- och genomförandeplaner. Detta undersöks genom att granska 60 vård- och genomförandeplaner för ungdomar som är placerade på ett HVB-hem i en mellanstor stad i Mellansverige. Studien är en dokumentstudie där diskursanalys använts som analysmetod. Även ett genusteoretiskt perspektiv, ett normkritiskt förhållningssätt samt en syn på språket som konstruerat och konstruerande är centralt i uppsatsen. De frågeställningar som vi utgår från i denna studie är: Hur beskrivs pojkar och flickor i de utvalda vård- och genomförandeplanerna? Vilka skillnader och likheter finns i hur flickor och pojkar beskrivs, och i så fall, på vilket sätt konstrueras dessa i de utvalda vård- och genomförandeplanerna? En av studiens centrala slutsatser är att flickor och pojkar framställs olika genom beskrivningarna i vård- och genomförandeplanerna. Pojkar tillskrivs missbruk, aggression och kriminalitet medan flickor tillskrivs en offerroll samt ett behov av att skyddas. På samma sätt beskrivs pojkar som aktörer och flickor beskrivs som passiva. Studien kan generera en ökad förståelse för vilken betydelse beskrivningar och språk i ungdomars vård- och genomförandeplaner har. Studien kan även öka förståelsen för hur viktigt det är att vara normkritisk i sin profession som socialarbetare.

Föräldraförsäkringen är ett omdebatterat och aktuellt ämne, ett nytt reformförslag antogs så sent som i november 2015. Debatten kan ses som ett explicit uttryck där åsikter kring jämställdheten mellan kvinnor och män i arbetslivet diskuteras. Den här studien har, genom att analysera debattartiklar, undersökt vad det råder enade respektive skilda meningar om i debatten om föräldraförsäkringen. Dessutom har studien avsett att besvara frågan hur genus konstrueras i debatten. Tidigare forskning visar att jämställdhet är ett ämne som studerats av många olika forskare. Resultaten från dessa studier visar att arbetslivet idag inte är jämställt utan att kvinnor och män har olika förväntningar på sig. Det visar också på att jämställdhetsarbete är något omdiskuterat och delvis problematiskt. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår ifrån genusteori av Hirdman och diskursteori av Laclau och Mouffe. Med hjälp av begrepp från diskursteorin analyserades debattartiklar från fyra rikstäckande dagstidningar, detta för att synliggöra det förgivettagna och motstridiga i debatten om föräldraförsäkringen och konstruktioner av genus. Från analysen kunde två hegemoniska diskurser identifieras; jämställdhetsdiskursen och förändringsdiskursen. Dessa två övergripande teman innehöll även motstridigheter då avseende kampen om definitionen av jämställdhet samt de omdebatterade reformförslagen. Vidare kunde studien också visa att kvinnor och män konstruerades på olika sätt i debatten. Det en kunde se var att kvinnor konstruerades generellt i relation till männen. Genom en reformerad föräldraförsäkring skulle kvinnan kunna bli lite mer som mannen eller lite mindre som dagens kvinna – en lite manligare kvinna helt enkelt. Männen däremot stod inte i relation till den kvinnliga konstruktionen utan konstruerades helt fristående.

Den här uppsatsen syftar till att belysa romanen En halv gul sol ur en postkolonialt teoretiskt ramverk med ett intersektionellt perspektiv som kompletterande analysverktyg.

Syftet är att kartlägga om pojkar och flickor blir behandlade på samma sätt när det gäller på - och avklädning i förskolan. Målet är att se om det finns någon skillnad mellan hur könen på förkololrna eller blir både flickor och pojkar behandlade jämnlikt.

Women’s underrepresentation within eSport is something that should be considered asa problem, but the game industry and gaming community excludes the women as atarget group. In this essay we will explore the reasons behind women’s lack ofinvolvement within eSport and competitive games, present the challenges they facewhen playing these types of games and what needs to be changed for a more uniformground between the sexes. We chose to focus on the social aspects as to why girls stayaway from eSport and these types of games in general. With the use of multiplequalitative research methods and a number of participants we have been able toconfirm four different themes. With the help of these themes we analysed the currentstate of the gaming community and was able to find the answers to our questions.