This essay is about the political participation in three communities in Värmland between the years of 1919-1950. The research is done in Karlstad, Östra Fågelvik and Nyed. The purpose of the essay is to find out if there were an existing correlation between were people lived and communal political participation. The first question in this essay is whether there were any differences between women in an urban environment, Karlstad, and women in the countryside. The second question is about the difference between political participation women and men. As a help to understand the result the essay use Yvonne Hirdmans theory about gender contracts and four different factors for political participation. The factors are Social bases, mobilizing, the meaning of the votes and martial status. The source material used in the essay is voting journals and SCB:s election statistics over communal elections in Karlstad. The essay is a quantified case study whit complementary parts of stratifying. The study end ups in a quantitative accounting method whit diagrams for voting, actual political participation and political participation in percent.The result show that women from the countryside had a higher participant when it came to voting. The men voted in a higher rate than women did in all the societies researched. The result both retract and confirm earlier research. / Denna uppsats handlar om valdeltagandet i tre värmländska kommuner mellan åren 1919–1950. Undersökningen är gjord i staden Karlstad samt landskommunerna Östra fågelvik och Nyed. Uppsatsens syfte är att undersöka om det existerade en korrelation mellan geografisk boende situation och kommunalt valdeltagande. Frågeställningen i uppsatsen undersöker om det fanns någon skillnad i valdeltagande mellan kvinnor i urban miljö, Karlstad, och kvinnor på landsbygden, Östra fågelvik och Nyed. Den andra frågeställningen inriktar sig mot differensen mellan manligt och kvinnligt valdeltagande. För att förstå resultatet av undersökningen använder uppsatsen Yvonne Hirdmans teori om genuskontrakt samt fyra fristående faktorer för valdeltagande. Faktorerna är sociala baser, mobilisering, röstens betydelse samt civilstånd. Källmaterialet som används i uppsatsen är röstlängder från de kommunala valen i Östra fågelvik och Nyed samt SCB:s valstatistik över kommunala val i Karlstad.       Uppsatsen är en kvantifierad fallstudie med kompletterande moment av stratifiering. Studien landar i en kvantitativ redovisningsmetod med diagram för röstberättigande, faktiskt valdeltagande och valdeltagande i procent. Resultatet av undersökningen visar att kvinnorna från Östra fågelvik och Nyed i de flesta fall röstade i större utsträckning än vad kvinnorna från Karlstad gjorde. Männen röstade i större utsträckning än kvinnorna i alla de undersökta samhällena. Resultatet av undersökningen både dementerar och bekräftar tidigare forskning.

I uppsatsen görs en kvalitativ textanalys av tre böcker utgivna under 1850-talet. Studien har ett genushistoriskt perspektiv. I böckerna undersöks vilka bilder det finns av manligt och kvinnligt och relationen mellan dessa manligheter och kvinnligheter. Syftet med studien är att synliggöra dessa bilder och relationer. Skönlitteratur behandlar hur författaren tolkar sin egen samtid och de värden och strukturer som fanns. Därav analyseras genusstrukturerna i böckerna i denna uppsats. Undersökningen har baserats på Joan Scotts teori om att genus utspelas på flera nivåer i samhället och R. W. Connells teori och kategorisering av pluraliteten av maskuliniteter. Utefter Scotts och Connells teorier har ett analysschema skapats som använts i studien. Resultatet visar att bilderna av manligt och kvinnligt överlag liknar varandra i böckerna med några mindre variationer. Det finns både normbyggande och normbrytande karaktärer och relationer i böckerna. Det finns hegemonisk femininitet som står över underordnad maskulinitet samtidigt som det finns hegemoniska maskuliniteter som står över den hegemoniska femininiteten. Det finns även män som genom andra attribut eller tillvägagångssätt uppnår värdet av hegemonisk maskulinitet utan att vara hegemonisk maskulinitet och är då antingen marginaliserad eller delaktig. Det finns exempel på femininiteter som är både överordnad och underordnad samtidigt som det finns femininitet som är dubbelt underordnad. Även maskulinitet kan vara dubbelt underordnad, en underordnad maskulinitet som är underordnad både hegemonisk maskulinitet och hegemonisk femininitet. Därav kan det fastslås att kvinnan inte alltid är undertryckt av män och män är inte alltid den som undertrycker i dessa tre klassiker.

Den svenska arbetsmarknaden är trots försök att få en jämn fördelning av könen inom de olika yrkena starkt segmenterad. Media rapporterar om dåliga arbetsmiljöer på arbetsmarknaden och syftet med denna uppsats är att se om det föreligger en skillnad mellan typiskt manliga och kvinnliga arbetsmiljöer. För att kunna göra en jämförelse mellan typiskt manliga och kvinnliga arbetsmiljöer så har en definition gjorts på vad som är att anse som typisk manligt och kvinnligt utifrån statistik, på anställda och procentuell andel män och kvinnor. För att kunna se om det föreligger skillnad mellan typiskt manliga och kvinnliga arbetsmiljöer så har en undersökning av lagstiftning och föreskrifter på områdena gjorts. Vidare har en genusrättsvetenskaplig metod tillämpats för att se om det föreligger någon skillnad mellan typisk manliga och kvinnliga arbetsmiljöer och i dess reglering.  Resultatet har visat att beroende på om yrket finns inom det privata eller den offentliga sektorn föreligger det skillnader, vidare har det visats att en viss skillnad mellan typiskt manliga och kvinnliga yrken föreligger.

Studien är en idrottspedagogisk intervjustudie baserad på idrottsutövande barn i syfte att undersökasynen på kön, genus och sexualitet i relation till lagidrotten. Frågeställningarna syftar till attundersöka hur närvarande könsrollerna är, hur kön och sexualitet värderas samt om idrotter hartillskriven könstillhörighet eller om de betraktas som neutrala. De semistrukturerade intervjuerna ärgjorda på sex enkönade fokusgrupper på flickor och pojkar i åldern 11 – 13 år i en fotbollsförening i enmellanstor stad i Sverige. Barnen producerar och reproducerar den heterosexuella mannen som norminom den idrottsliga kontexten även om de till viss del problematiserar och ifrågasätter den. Flickornaoch pojkarna är relativt samstämmiga i sina svar men flickorna tycks identifiera de problem som denaktuella normen medför. Barnen konstruerar kön enligt de stereotypa könsroller som råder ochtillskriver idrotter könstillhörigheter baserat på de önskvärda egenskaper som efterfrågas. Barnen, ochframförallt flickorna, tycks uppleva motstridiga känslor då de slits mellan att anse sig vara lika mycketvärda som det motsatta könet och uppfattningen om män som bättre fotbollsspelare.

Byggbranschen är i nuläget en av de mest mansdominerade branscherna i Sverige. Det är en av många branscher där det går att utläsa klara skillnader mellan kvinnors och mäns karriärmöjligheter. Är det rimligt att byggindustrin, som är i stort behov av ny arbetskraft, bara ska vara till för halva befolkningen? Vi tycker inte det. Genom att tillämpa teorier i organisationslära och jämställdhet har den här studien utforskat hur en arbetsplats som tilltalar kvinnliga akademiker kan skapas. Vi behandlar karriärmöjligheter, social status och trygghet hos yrkesverksamma inom byggbranschen och även hur studenter ser på sin framtida bransch. En enkätundersökning ligger till grund för datainsamlingen. Enkäternas syfte var att samla in information som speglade studiens teoretiska referensram. Enkäterna användes även för att belysa skillnader mellan kvinnor och män. Fyra medelstora till stora företag deltog i studien och enkäter delades ut både på plats och via mail. Föga överraskande fann studien att det finns stora skillnader mellan kvinnors och mäns åsikter om deras situation i branschen. Tydliga hinder för kvinnor identifierades, liksom att branschen klart är driven av strukturer som gynnar män. Vidare visar studien att studenter har en negativ syn på byggbranschen vad gäller jämställdhet. Att hitta lösningar och konkreta förbättringsförslag för hur byggbranschen ska bli mer jämställd visade sig dock vara svårt eftersom problemet sträcker sig utanför byggbranschen. Lösningarna handlar om att ändra attityder, att våga prata om kvinnors och mäns möjligheter och att inte blunda för ett verkligt och viktigt problem.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur gymnasieelever ser på könsuppdelad och nivåindelad undervisning i idrott och hälsa. Frågorna som skulle besvaras var hur elevernas syn är på könsuppdelad och nivåindelad undervisning i stort samt om synen skiljer sig mellan kön, årskurs och egen upplevd ämneskompetens. En fråga berörde även vid vilka moment eleverna ville delas upp, under förutsättningar att de ville delas upp. För att undersöka detta skickades en enkät, gjord via verktyget Survey & Report, ut till två olika gymnasieskolor och 63 svar inkom. Resultatet blev att de flesta elever varken ville könsuppdela eller nivåindela klassen och att ytterst få alltid ville att en uppdelning skulle ske. De som ibland ville dela upp klassen menade att det var i mestadels simning en könsuppdelning borde ske, vilket tros bero på att flickor kan känna obehag att vara klädda i bara badkläder tillsammans med pojkar. En nivåindelning önskades oftast vid bollsporter vilket antas bero på att eleverna här kan ligga på väldigt olika nivå på grund av att bollsporter är vanliga aktiviteter på fritiden.

I samhället råder ett genussystem som särhåller män och kvinnor och detta skapar genusskillnader där mannen är normen och kvinnan den avvikande. Genus är det människan formas till genom kultur och tänkande. Smärta är ett problem för patienter och omvårdnad av patienter med smärta är en viktig del av sjuksköterskeprofessionen. Omvårdnad av patienter med smärta baserat på inbillningar om genus kan skapa felaktig bedömning och behandling och kan leda till fara för patienten. Syftet med studien var att undersöka omvårdnad av patienter med smärta ur ett genusperspektiv. En litteraturstudie med systematisk sökning genomfördes. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning och etikgranskning. En kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats genomfördes utifrån sjuksköterskans omvårdnad av patienter med smärta. Resultatet är baserat på 13 vetenskapliga artiklar och presenteras i två kategorier; bedömning av patienter med smärta och behandling av patienter med smärta. Sjuksköterskor bedömer manliga patienters smärta som mer intensiv och trovärdig än kvinnliga patienters smärta som också rekommenderas mer psykologisk hjälp än manliga patienter. Resultatet visar också att sjuksköterskor kan låta egna fördomar påverka smärtbedömningen. Litteraturstudien både bekräftar och dementerar att det finns genusskillnader mellan manliga och kvinnliga patienter i farmakologisk smärtbehandling. Genuspåverkan kan ses genomgående från utbildningen som student till arbetsplatsen som sjuksköterska. För att skapa en mer personcentrerad omvårdnad av patienter med smärta är kunskap om genus något som behövs prioriteras, förslagsvis genom reflektion och utbildning, både i sjuksköterskeutbildningen och på arbetsplatsen. Ytterligare forskning om genusskillnader i andra delar av vården är önskvärt.

Studien syftar till att undersöka, analysera och diskutera hur barn i fri lek utomhus kan konstruera och utmana kön och könsnormer, samt att synliggöra en grupp om fyra förskollärares föreställningar om barn i den fria leken ur ett genusperspektiv. Kan man se och förstå hur barn upplever och närmar sig kön kan det underlätta i arbetet att utmana dessa föreställningar. Metoden för studien är intervju med förskollärare och observation av barn i deras fria lek i utomhusmiljön på en förskola. Resultaten i studien visar att förskollärares närvaro är avgörande för hur barn kan konstruera och utmana könsnormer i den fria leken. Det framgår även att förskollärares syn på barn utifrån en könsneutraliserande praktik påverkar deras bemötande av barn. Detta förhållningsätt kan få till följd att barn förhåller sig till traditionella könsnormer i den fria leken. Studiens resultat visar även på vikten av att diskussionen om genus bör hållas levande.

Syftet med detta examensarbete har varit att fördjupa kunskapen om pedagogers uppfattning om barn i behovav särskilt stöd i förskolan. Vad anser pedagogerna utmärker ett barn i behov av särskilt stöd? Hur anpassar pedagogerna verksamheten utefter olika barns förutsättningar? Studien som ligger till grund för resultaten i detta examensarbete har utförs genom en kvalitativ studie och data har inhämtats genom kvalitativa intervjuer; tre intervjuer med verksamma pedagoger inom förskolan som alla har erfarenhet av att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. I resultatet framgår det att begreppet behov av särskilt stöd upplevs som brett och inrymmer både barn som befinner sig i sociala svårigheter och barn med fysiska nedsättningar. Alla pedagoger i studien anser att det finns för lite tid, resurs och pengar för att tillgodose alla olika behov som finns i förskolan. De menar att det är lättare att få resurser till ett behov som syns, som till exempel ett barn med läkarintyg eller diagnos. Alla pedagoger är positiva till att inkludera barn i behov av särskilt stöd i verksamheten, och säger att barnen fö rall framtid kommer att ha nytta av att ha växt upp i en heterogen grupp.

Denna studie syftar till att med stöd av en genusteoretisk referensram undersöka hur flickor och kvinnor respektive pojkar och män porträtteras i en lärobok avsedd för SO- undervisning i årskurs 1-3. Resultatet av bildanalysen är att pojkar och män är både kvantitativt och kvalitativt överrepresenterade. Således fortlever ett genussystem med pojkar och män som norm, vilket inte är förenligt varken med vad som skrivs fram i styrdokument rörande skolans jämställdhetsuppdrag eller vad som formuleras i kursplanerna för SO- ämnena. Studien påvisar värdet av att lärare innehar en didaktisk kompetens som gör det möjligt att bemöta läroboksinnehåll för att undervisningen i SO- ämnena ska avspegla vad som formuleras i styrdokumenten om jämställdhet. / <p>SO</p>