<p>Syftet med studien var att observera pedagogers verbala och icke verbala bemötande av flickor och pojkar. Vi ville ta reda om bemötandet av flickor och pojkar skiljde sig åt utifrån de traditionella könsmönstren. Vi har gjort en kvalitativ studie som bygger på observationer som har gjorts på tre olika förskolor i södra Sverige. I observationerna som vi genomförde låg huvudfokus på pedagogerna. Observationerna har gjorts med videokamera och vi förde även anteckningar. Vårt resultat visar på att pedagogernas bemötande av flickor respektive pojkar inte var så utpräglat enligt de traditionella könsmönstren, dock fann vi skillnader utifrån bemötandet av pedagogerna gentemot flickor och pojkar. Flickorna får till övervägande delen klara sig själva i tamburen då det gäller av- och påklädning. Vissa pojkar fick mer närhet samtidigt som flickorna i högre grad inte fick det. När det gäller tillsägelser fanns skillnader då pojkarna fick mer direkta tillsägelser, medan flickorna fick mer resonerande tillsägelser. Det förekom även tillfällen då pedagogerna utmanade tankarna om att det inte går att resonera med pojkar, då pedagogen vid en konfliktsituation löste den genom att resonera med både flickan och pojken utan att skuldbelägga någon av dem. Ett annat exempel var då en pedagog blev tillfrågad av barnen om utomhusaktiviteter. Pedagogen gjorde då ingen skillnad på barnen utifrån kön, utan föreslog att de kunde plocka fram grävskopan och öppna "byggen". Övervägande delen av resultatet visar på att det kan ha skett en förändring av pedagogernas bemötande när det gäller de tidigare fasta könsrollerna i samhället.</p>

<p>Studien handlar om förskolepersonalens kunskap om genus och jämställdhet inom den pedagogiska verksamheten. Bakgrunden tar upp några av studiens centrala begrepp. Därefter beskrivs hur förskolans pedagogiska verksamhet och hur omgivningen i övrigt påverkar barnens identitetsskapande samt hur förskolepersonal kan använda kompensatorisk påverkan för ökad jämställdhet. Den berättar vilka mål läroplanerna och skollagen formulerar angående jämställdhet samt hur förändringar i lärares tankesätt påverkas och påverkar. Metoden som använts är narrativ, kvalitativa intervjuer som analyseras och redovisas som pedagogiska berättelser. Ur dessa berättelser framkommer förskolepersonalens föreställningar om genus och jämställdhet och hur dessa förändras. Personal på två förskolor intervjuades, barnskötare och en förskollärare. De hade sedan tidigare kunskap om jämställdhet, då de deltagit i ett större projekt som behandlade detta ämne. Vi fann ingen större skillnad i deras tankesätt vad gäller jämställdhet. Dock är barnskötarnas pedagogiska kunskap baserad på erfarenhet och inte på vetenskapligt grundad teori. När den pedagogiska grundsynen förändras genom till exempel utbildning påverkas även den tillämpade pedagogiken. Styrdokumenten fastställer mål att sträva mot och uppfylla, för att nå dessa mål krävs kunskap. Resultatet visar att förskolepersonalen uppfyller målen i styrdokumenten, dock påvisar de själva inte hur och de nämner heller inte dokumentens formuleringar.</p>

<p>Syftet med vår examinationsuppgift är att få inblick i hur barn uppfattar och reflekterar kring könsmönster på film. För att få reda på detta valde vi att använda oss av gruppintervjuer. Sammanlagt har vi intervjuat tolv barn och då med fördelningen fem flickor och sju pojkar, vilket resulterade i tre stycken gruppintervjuer där utfallet blev en flickgrupp och två pojkgrupper. Vi har intervjuat barn i år 3 för att ta del av deras tankar kring manligt/kvinnligt och könsmönster på film. Som grund till intervjuerna har vi visat två filmer för barnen, en med tydligt traditionella könsmönster och en med det motsatta. Dessa filmer ligger som grund för vår intervjustudie, vilken i sin tur ligger som grund för besvarandet av våra forskningsfrågor.</p><p>Ett av målen att uppnå i grundskolan är att eleven ”har kunskaper om medier och deras roll” (Lpo 94, sid 12). Vi menar att detta mål som elever ska uppnå, även har blivit betydelsefull för oss som blivande lärare att ha kunskap om, då vi med vår bakgrundslitteratur har kommit fram till att medierna har en stor betydelse när det kommer till hur vi uppfattar och tolkar vår omgivning. Vi har där även fått kunskap om att medierna är en av de största källorna för genusmeddelanden som barn utsätts för.</p><p>Utifrån våra intervjuer har kommit fram till att barnen reflekterar kring mycket av könsmönstren på film. Flickorna gör detta i högre grad och kan ifrågasätta det manliga idealet. Dock är det kvinnliga skönhetsidealet någonting som de själva vill leva upp till. Likaså kunde vi märka att det manliga till stor del är normen för pojkarna. Trots att barnen reflekterade kring könsmönstren ifrågasatte de dem inte, varken i den traditionella eller i den icketraditionella filmen. Vilket vi anser tyder på att våra förutfattade meningar, om att de skulle starkt ifrågasätta den icke-traditionella filmen, inte blev sanning.</p>

<p>Young children get affected and influenced by people’s thoughts and preconceived ideas about the difference between boys and girls. How they should behave and how they are supposed to play and interact with different toys.</p><p>In the goals for what the school and teachers will achieve it says in the curriculum for preschool that teachers are supposed to counteract the traditional gender roles.</p><p>To get answers to the question at issue, I collected 48 individual plans of development and I have performed four observations. I put all facts together and compared the results.</p><p>The main result in this study shows that the traditional gender roles are being reflected in the children’s plans of development. In this study, it is also shown that the results from three of the observations show a different result than the individual plans of development.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong><p>Syftet var att studera hur idrottslärarstudenter återskapar genus i idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Vilka exempel på upprätthållande av genuskontrakten förekommer under idrottslektionerna? På vilka sätt bryter studenterna mot de i klassen rådande genuskontrakten? Hur förändras genuskontrakten mellan de olika idrottsmomenten?</p><strong><p>Metod</p></strong><p>Under en tre veckors period utfördes åtta löpande observationer med fokus på kritiska händelser. De kritiska händelserna vi fokuserade på var då könsroller upprätthölls och då rådande könsmönster bröts. För att få en djupare förståelse för studenternas handlande och deras tankar kring sin egen bild av genusåterskapande i klassen utförde vi efter sista observationstillfället sex intervjuer av kvalitativ karaktär. De sex studenter som valdes ut för intervju representerade de fyra diskurser, vad gäller genusåterskapande, som vi uppmärksammade under observationerna.</p><strong><p>Resultat</p></strong><p>Resultaten visar att studenterna oftast grupperar sig efter kön under idrottslektionerna, de upprätthåller på detta vis dikotomin. De manliga studenterna är mer aktiva före, under och mellan lektionerna än de kvinnliga och tar även större plats under gymnastiklektionerna samt vågar ta i mer och göra svårare övningar. De kvinnliga studenterna är mer försiktiga och avvaktande under gymnastiken men har mer framträdande roller under danslektionerna. Vissa kvinnliga studenter har brutit mot genuskontrakten genom att vara delaktiga i de manliga studenternas aktiviteter eller vågat utmana sig själva i gymnastiken. På samma sätt har de manliga studenterna brutit när de har suttit ner och umgåtts med de kvinnliga innan lektionerna eller när de har visat rädsla eller omtanke.</p><strong><p>Slutsats</p></strong><p>Lärarstudenterna återskapar genus utifrån fyra olika diskurser. Majoriteten av studenterna befinner sig oftast i någon av de upprätthållande diskurserna, men dessa grupperingar är inte fasta och studenterna träder in och ut ur dem i olika situationer.</p></p><p><p>Syfte</p></p>

Syftet med vår examinationsuppgift är att få inblick i hur barn uppfattar och reflekterar kring könsmönster på film. För att få reda på detta valde vi att använda oss av gruppintervjuer. Sammanlagt har vi intervjuat tolv barn och då med fördelningen fem flickor och sju pojkar, vilket resulterade i tre stycken gruppintervjuer där utfallet blev en flickgrupp och två pojkgrupper. Vi har intervjuat barn i år 3 för att ta del av deras tankar kring manligt/kvinnligt och könsmönster på film. Som grund till intervjuerna har vi visat två filmer för barnen, en med tydligt traditionella könsmönster och en med det motsatta. Dessa filmer ligger som grund för vår intervjustudie, vilken i sin tur ligger som grund för besvarandet av våra forskningsfrågor. Ett av målen att uppnå i grundskolan är att eleven ”har kunskaper om medier och deras roll” (Lpo 94, sid 12). Vi menar att detta mål som elever ska uppnå, även har blivit betydelsefull för oss som blivande lärare att ha kunskap om, då vi med vår bakgrundslitteratur har kommit fram till att medierna har en stor betydelse när det kommer till hur vi uppfattar och tolkar vår omgivning. Vi har där även fått kunskap om att medierna är en av de största källorna för genusmeddelanden som barn utsätts för. Utifrån våra intervjuer har kommit fram till att barnen reflekterar kring mycket av könsmönstren på film. Flickorna gör detta i högre grad och kan ifrågasätta det manliga idealet. Dock är det kvinnliga skönhetsidealet någonting som de själva vill leva upp till. Likaså kunde vi märka att det manliga till stor del är normen för pojkarna. Trots att barnen reflekterade kring könsmönstren ifrågasatte de dem inte, varken i den traditionella eller i den icketraditionella filmen. Vilket vi anser tyder på att våra förutfattade meningar, om att de skulle starkt ifrågasätta den icke-traditionella filmen, inte blev sanning.

Young children get affected and influenced by people’s thoughts and preconceived ideas about the difference between boys and girls. How they should behave and how they are supposed to play and interact with different toys. In the goals for what the school and teachers will achieve it says in the curriculum for preschool that teachers are supposed to counteract the traditional gender roles. To get answers to the question at issue, I collected 48 individual plans of development and I have performed four observations. I put all facts together and compared the results. The main result in this study shows that the traditional gender roles are being reflected in the children’s plans of development. In this study, it is also shown that the results from three of the observations show a different result than the individual plans of development.

Syftet med den här studien är att genom diskursanalys analysera hur genus konstrueras i två läseböcker avsedda för grundskolans tidigare åldrar. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida konstruktionerna av genus i läromedlen förstärker och/eller bryter mot rådande genusstereotyper. Utgångspunkten för uppsatsen är teorier som ser genus, och vad vi uppfattar som kvinnligt och manligt, som sociala, kulturella, historiska konstruktioner, snarare än som biologiskt nedärvda, beständiga och oföränderliga egenskaper. Uppsatsen har ett diskursanalytiskt angreppssätt. Analysen syftar därmed till att analysera läsebokstext och söka diskurser i dessa, diskurser som visar på hur genus konstrueras i texterna. De tre mest framträdande genusdiskurser jag funnit vid textanalysen är Den duktiga flickan/Flickan som biroll, Flickan som objekt för pojkars kärlek och Pojken som huvudperson. Det faktum att flickor och pojkar i läseböckerna ofta positioneras i dessa diskurser resulterar i att läsebokstexterna i hög grad bidrar till att befästa och tradera rådande genusstereotyper. I båda läseböckerna förekommer dock även brott mot dessa stereotyper.

Studien handlar om förskolepersonalens kunskap om genus och jämställdhet inom den pedagogiska verksamheten. Bakgrunden tar upp några av studiens centrala begrepp. Därefter beskrivs hur förskolans pedagogiska verksamhet och hur omgivningen i övrigt påverkar barnens identitetsskapande samt hur förskolepersonal kan använda kompensatorisk påverkan för ökad jämställdhet. Den berättar vilka mål läroplanerna och skollagen formulerar angående jämställdhet samt hur förändringar i lärares tankesätt påverkas och påverkar. Metoden som använts är narrativ, kvalitativa intervjuer som analyseras och redovisas som pedagogiska berättelser. Ur dessa berättelser framkommer förskolepersonalens föreställningar om genus och jämställdhet och hur dessa förändras. Personal på två förskolor intervjuades, barnskötare och en förskollärare. De hade sedan tidigare kunskap om jämställdhet, då de deltagit i ett större projekt som behandlade detta ämne. Vi fann ingen större skillnad i deras tankesätt vad gäller jämställdhet. Dock är barnskötarnas pedagogiska kunskap baserad på erfarenhet och inte på vetenskapligt grundad teori. När den pedagogiska grundsynen förändras genom till exempel utbildning påverkas även den tillämpade pedagogiken. Styrdokumenten fastställer mål att sträva mot och uppfylla, för att nå dessa mål krävs kunskap. Resultatet visar att förskolepersonalen uppfyller målen i styrdokumenten, dock påvisar de själva inte hur och de nämner heller inte dokumentens formuleringar.

Syfte och frågeställningar Syftet med vår uppsats har varit att undersöka vilka uppfattningar om genus elever i gymnasiet årskurs 3 har på dansen i skolan. De frågeställningar vi utgått ifrån är: 1. Vad har tjejer för tankar om killar och tjejer som dansar? 2. Vad har killar för tankar om killar och tjejer som dansar? 3. Vilka tankar har eleverna om normbrott för de båda könens genusgränser? 4. Vilka tankar har eleverna om pardans? Metod Vi valde att använda oss utav kvalitativa intervjuer till vår undersökning och på så sätt kunde vi få en djupare inblick i vad eleverna ansåg om dans och genus. Vi intervjuade sex elever i 18-årsåldern, samtliga gick i samma klass och sista året på gymnasiet. Vi har använt oss utav Yvonne Hirdmans genusteori för att kunna tolka och förstå vårt resultat. Resultat Resultatet visade att eleverna, både killarna och tjejerna tyckte det var roligt att dansa, de ville dock ha en större variation i dansundervisningen och pröva på fler olika danser. Eleverna trodde att de flesta tjejer tyckte att det var roligt att dansa och att killarna också tyckte det var roligt att dansa. Däremot trodde de att killar ska ha inställningen att dans är tråkigt och töntigt för att bli accepterade. Eleverna ansåg att det är lättare för tjejer att korsa genusgränserna och bryta normer, dvs. det är mer accepterat än om killar gör det. När det gäller förare och följare i dans tyckte eleverna att de ska dansa kille och tjej så långt det går, annars "blir det ju fel". Slutsats Slutsatsen med studien är att eleverna har ganska tydliga föreställningar om hur man ska dansa, som stämmer överens om den genusforskning vi hittat. Alla tyckte att dans var roligt, men trodde att det inte är lika accepterat att killarna tyckte det, utan killar förväntas ha en negativ inställning.